Hjälpmedel

När livet inte är som det brukar, eller ens som man vill, har man i princip två val. Acceptera och göra det bästa av situationen eller inte acceptera och kämpa emot. Jag väljer det första. Har provat det andra sättet men märkt att det alltid gör det hela ännu värre. Att jag bara blir mer olycklig, frustrerad och orolig.

Att acceptera betyder inte att jag ger upp. Inte ens att jag gillar läget. Men jag förlikar mig på något vis med situationen och stannar i den snarare än att jag slåss eller flyr. Därmed inte sagt att det är så enkelt men övning ger som bekant färdighet och jag har lärt mig några knep.

Ett är att skapa rutiner i kaoset. Det kan vara en så enkel sak som att ta sig ut på en promenad. Att vistas i naturen, se att livet rullar på där utanför hemmets väggar och andas frisk luft hjälper alltid mig. Om inte mycket eller länge så i alla fall lite och en stund.


Samma sak med yoga och meditation. Jag är så oerhört tacksam att jag har hittat dem. Eller om de hittat mig. Vem vet liksom? Det bra med yogan, förutom att den lugnar, balanserar, skapar medvetenhet och fokuserar på nuet, är att det finns alltid någon form man kan utöva. Även när man som jag måste ta det easy-peasy. Yin yoga är perfekt när man inte får varken svettas, få förhöjd puls eller ha huvudet i minsta lilla framåtlutning.


Meditera kan man alltid göra. När som helst och var som helst. Precis som när jag opererades för två år sedan så har jag tagit hjälp av denna mantrasång. Min favvoversion hittar du här.?

Hur gör du när livet kaosar?

Kram från Ingmarie.

4 Comments

  1. Hahah, vad är det med skumtomtar liksom? Alla går igång på det, men jag tycker det är jätteäckligt! Ge mig lite risgrynsgröt så kan jag nog uthärda det mesta…
    Och om jag ska vara seriös till din fråga så försöker jag nog hitta ljuspunkterna. Glädjas åt det jag faktiskt kan göra och njuta litegrann över all den där tiden jag får över när jag inte kan träna. Livet blir roligare när jag inte deppar ihop även om det kan vara skönt för en stund i bland…

    • Ingmarie

      Hihi. Gillar inte heller skumtomtar. De smakar ju bara… socker! Och ja livet blir roligare om man inte helt deppar ihop. men ibland tror jag det är både nödvändigt och bra. Bara man inte fastnar i det. 🙂

Comments are closed.