Bassängliv och andra liv

När jag började simma var det mest för att jag helt enkelt ville kunna och för att jag inte ville vara ”rädd” för öppet vatten. Men även för att jag tyckte det såg  så galet häftigt och coolt ut när någon crawlade.  Det tycker jag fortfarande och allra coolast är att själv vara en av många i vattnet. Att simma tillsammans i en sjö, titta upp och se sina medsimmare glida fram jämsides är en otroligt häftig känsla!

Simning kommer nog alltid vara en utmaning för mig. Som jag skrivit innan så har jag det liksom inte naturligt i kroppen. Men övning ger färdighet. Och mod. Det har jag ju verkligen lärt mig här i livet Nu har jag dessutom fått för mig att jag ska lära mig voltvända också. Precis som simning så ser det ju plättlätt ut men i verkligheten är det skitsvårt! I alla fall för mig. Mina kullerbyttor är sneda, osynkade och fjantigt fnjuttiga. Men det är sjukt skoj! Det ska gå. Some day…


Simmade förstås vanligt med. Och vattenlöpte. Gäller att passa på för mycket bättre än så här blir ju knappast bassänglivet.


Jag har medvetet bromsat lite i dag för även om man behöver spänna bågen ibland för att det ska bli lite mer fart så bör man ju inte spänna för hårt du vet. (Kutade nämligen i går med trots dubbelpasset i tisdags.) Ett hot yoga och ett yin yoga- pass har jag därför sett till att hinna med. Förstår helt ärligt inte hur jag kunde klara mig utan yoga förr i tiden. Eller varför jag var så himla anti innan jag väl började. Men det gör jag å andra sidan inte med simningen heller. Förstår varför jag var så anti innan alltså. Eller voltvändningar. Inte ens vattenlöpning och löpning har alltid varit en självklarhet i mitt liv. Nästan så jag tror att jag då förvisso var jag men i ett helt annat liv.😳

Kram från Ingmarie

2 Comments

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *