Man får säga vad man vill om min simning i allmänhet och utveckling i synnerhet men ett är då säkert. Jag kämpar väl!
Blev en hel bunt progressiva 50-metersintervaller i dag. Utan redskap, med paddlar och till slut även med paddlar + dolme mellan fötterna. Paddlarna gör att jag blir något snabbare men de är också jobbigare. Den sistnämnda varianten, den med dolme mellan fötterna, är ett bra sätt att hitta coren och ligga stabilt utan att svajja runt. En del avskyr den men jag älskar den. Ligger som en projektil i vattnet och känner mig skitsnabb. I verkligheten är det konstigt nog ingen större skillnad rent tidsmässigt… Men kul är det! Och känslan är viktig. Det är den man har med sig både därifrån och till nästa pass tänker jag.
Känslan att få tillbringa en timme i hot salen är lika skön fast på ett annat vis förstås. Men jag får erkänna att jag har en smula svårare att behålla den där goa värmekänslan längre än till utanför gymdörren hur mycket jag än tar på mig just nu. Skumt…🙄
Nu har jag i alla fall kopplat på ledighelg-känsla. Det är plättlätt!
Kram från Ingmarie