Intervaller med nödhjälp och simgupp

Skorna fortsätter att leverera. Men det är klart. De har ju vilat sen i torsdags så de borde vara pigga! 10 x2 min. + 10 x 1 min + 10 x 30 sek. betade jag av. Och det kändes riktigt bra! Sommarvärmen gör mig verkligen gott! Att det sen inte går så himla fort skiter jag faktiskt i. Jag kutar helt enkelt så fort jag kan i förhållande till vad benen tillåter. Svårt att göra på något annat vis förresten…🤪Och svettigt var det! Fick stå utanför och svetta av mig en stund för att inte förstöra den nystädade lyan. Vem vill liksom städa två gånger på samma dag?

Men även om allt gick väldans bra så fick jag ett högst ofrivilligt stopp mitt i en av de där en-minutrarna. På en av grusvägarna möter jag en kvinna på cykel med sitt lilla barn i en sån där barn-sittstol fram vid styret. Jag hann inte mer än att tänka tankarna klart att det måste vara kul för ungen att sitta så, men också både vingligare och osäkrare, förrän jag hör ett grusslir, ett brak och barnets gallskrik. Det blev ett jäkligt snabbt stopp på mig om jag säger så. Och en ännu snabbare vändning för hur adrenalin- och endorfinstinn jag än var så kopplas (tack och lov) medmänniska- och sjuksköterskehjärnan på direkt.

Ungen verkade mest skärrad och hade i alla fall inga synliga skador. Mamman var lika skärrad och hade skrapsår eftersom hon reflexmässigt skyddat sitt barn när de föll. Barnet hade hjälm men den hade trillat av. (!?) Mamman hade ingen. Jag har alltid undrat hur man tänker då. Det jag kommit fram till är att man nog inte tänkt mycket alls… Hur som helst. Det tog sin lilla tid att undersöka dem, plocka ihop alla pinaler och vara försäkrad om att de klarade sig tillbaka hem samt att hon skulle fortsätta hålla barnet under observation. Lång intervallpaus alltså men märkligt nog gick det ändå bra att köra vidare. Jag fick väl helt enkelt en extra adrenalinkick på köpet.

Betydligt lugnare var och blev det vid Flaten. Men det blev en annorlunda stund där. Solen sken men det kom regndroppar större än tefat flera gånger. Eller i alla fall större än vanliga regndroppar. Man kunde liksom se dropparna falla! Skitcoolt! Det var härligt varmt men också rejält blåsigt så det blev en väldans guppig simsession. Men vet du, jag tycker numera det är kul! På riktigt! I alla fall i en sjö. Det kan ju inte hända så väldigt mycket där menar jag. Värre med havet. Men jag har alltid respekt för vattnet vare sig det är stilla eller busigt. Och jag simmar aldrig solo utan min Saferswimmer.

 

Kram från Ingmarie

Morgonstund

Jag tror någon eller något försöker få mig till morgonmänniska. Eller i alla fall till en morgonsimmare. För vad kan det annars betyda när jag kravlar mig upp i snorottan, cyklar till Hellasgården och möts av detta fantastiskt vackra?

Redan klockan 07 (jo du läste rätt) var jag och resten av TS-gänget redan i vattnet för att drillas av Coach Ulf. Så himla skoj! Jag frös inte ens trots att vattentemperaturen sjunkit till ynka 16 grader.

Coachen simmade förresten också. Både med oss för att tipsa och korrigera, och sen för egen skull. Det är en fröjd att se! Så vackert att jag glömde fota! Ja så nördig har jag tydligen blivit.🤪

8.30 var vi klara och jag ensam kvar på bryggan. Nästan på hela stället faktiskt. Det var magiskt! Passade på att göra min dagliga meditationsstund innan jag cyklade hem igen.

Det satt bra fint med frukost och lite siesta innan jobbet efter den starten. Det tar nämligen på krafterna att vara snorotte-morgonsimmare men det här kommer jag garanterat göra om!

Kram från Ingmarie

Nytt, bakvänt och rent

Det här med ledig torsdag är bra fint! För att inte tala om nya skor! Jag tror minsann det kom med ett par nya ben också för hej å hå vad det gick undan på intervallerna! Så pass bra att jag förlåter Newton-tillverkarna för att de gör så uselt slittåliga skor.

Varmvädret kom tillbaka i dag men ändå valde jag att vara inomhus på SoFo några timmar. Fråga mig inte varför eller hur men helt plötsligt blev jag liksom sugen på både vikter, maskiner och extra svettig Hot Mojo.

Det bästa med denna dagen var nog ändå inte all bra träning, eller att jag var ledig, utan att våra fönster är rena! Så där rena att man ser ut på riktigt!

Helt klart värt varenda liten krona att anlita någon som kan och tycker det är kul så fortsätter jag med det jag blir glad av. (Fönsterputs finns nämligen inte med på den listan! Inte ens längst ner,)

Kram från Ingmarie

Nationaldagsfirande

Vi i Sverige har tur och är extremt lyckligt lottade som lever i ett fritt land där vi tillåts fira vår Nationaldag i princip hur vi vill. Finklädda och med flagga eller inte. Viktigast är ju på något vis ändå att vi firar just det att vi har fred, vi strävar efter jämställdhet och att vi har yttrande-, åsikts- och religionsfrihet. Vi har även fri press, allemansrätt, demokrati, sjukvård och skola för alla och en infrastruktur som trots allt funkar ok.

Låt oss aldrig glömma det! Aldrig, aldrig!

Det är så lätt att ta för givet och även lätt hänt att man tror på de högerextremistiska partier som vill få oss att tro att detta hotas om vi inte stänger våra gränser.

Det verkar som det verkligen har firats också! I alla fall var det fullt ös både i Bagis och Kärrtorp. Själv firade jag med ett jättehärligt löppass + utegym tillsammans med Sophie. Vi kom på att vi inte setts sen i höstas (!!!) så det blev en ganska lång runda för att vi skulle hinna snacka av oss lite.

Resten av dagen har jag tjänstgjort på sjukan och därmed även (förhoppningsvis) gjort lite gott för andra som inte kunnat fira särskilt mycket alls.

Så berätta, hur har du firat?

Kram från Ingmarie

Gruppträningar

Jag ljög lite när jag skrev att jag haft avslutning med ett av mina företag men jag ljög visst där. Eller kanske inte direkt ljög förresten för hur kunde jag veta att de ville ha mer? Men det ville de! Och jädrans var de körde på bra! Jag är verkligen djupt impad! Men som de säger, utan gruppen (och mig) hade de aldrig utmanat sig själva på det viset. Vi växer helt enkelt oftast i grupp. Om den är positiv, tillåtande och trygg vill säga. Detta gänget har verkligen alla de egenskaperna.

Precis samma som jag känner med Coach Ulf och Team Snabbare. Jag lyfts! Även om jag emellanåt är “sämst” så blir jag liksom ändå “bäst”. Samma med gänget i Sickla Swimrun. Det är liksom alltid roligt och lättsamt även om det kan bli som ett race och gå undan som attan ibland. Jag hade inga stora förväntningar på kvällens pass för hela kroppen var kolaseg i förmiddags när jag kutade med gruppen + transportsträckorna. Faktum är att jag nära på ställde in men vilken tur att jag valde att prova för det var krut i gumman minsann! Trots att det var höstkallt före och långt ifrån något Ingmarie-väder. Ångrade bittert en kort stund att jag inte tagit på mig min Dryrobe.

Det var därför så himla ljuvligt att få simma för det var nog 10 grader varmare i vattnet än i luften. Märklig upplevelse! Blev också extra peppad av att jag faktiskt både simmade och kutade om några jag alltid legat efter innan. Whoop whoop! Hade jag kört ensam hade jag garanterat inte tagit i på samma vis. Som sagt var, en bra grupp stärker! Körde ett extra varv av bara farten och kände mig såklart extra nöjd när vi var klara.

Verkar som om mitt flit visar sig nu. Samtidigt är jag väl medveten om att det kan vända snabbare än fort så jag njuter på så länge det varar.🙏🏻

Kram från Ingmarie

Glassig

95% av det jag köper på nätet är träningsrelaterat. 92% är löprelaterat. För bara några år sedan hade detta inte hänt men numera blir jag (nästan) lika glad när en ny baddräkt kommer som när nya pjux kommer. (Det är förresten typ bara det jag köper på nätet när jag tänker efter…)

Denna festliga och glassiga Funkita-baddräkten från Trispot kom i dag och jag älskar den redan! Man kan ju liksom inte bli annat än glad av den! Eller hur?

Invigningen får dock bli en annan dag. Det dög fint med en av mina “gamla” i dag. De har börjat fatta det här med sim-grejen så nu hoppas jag glassdräkten redan är inkörd så jag slipper lära även den. 😀

Kram från Ingmarie

Hemmaläger dag 3

Jag har förstått att det finns de som helst undviker både sol och värme. Ja t o m de som undviker att bli fysiskt trötta och svettiga.

Well, jag tillhör inte dem!

När solen gassade som bäst i dag sprang jag (omvägen) bort till Hammarbybacken. Den är absolut skuggbefriad och ger garanterat både svett och trötthetskänsla. Som jag älskar den! 6 x 2 kilometers-rundan jag brukar köra innebär 12 ggr upp och 12 ggr ner. Något platt parti existerar inte så det blir totalt ganska många höjdmeter. I praktiken borde det betyda ca 1000 eftersom toppen är typ 93 m ö h. Måste vara ett av de bästa sätten att få starka ben tänker jag. Inkl sol och svett!

140 min senare var jag hemma igen. Lite dammigare, mycket tröttare och väldigt mycket svettigare.

Bästa sättet att svalka sig på måste ju vara att simma. Eller för all del Sprada och bada. Det ena behöver ju inte utesluta det andra menar jag. 😄 Jag gör ofta båda! Simmade förresten utan våtdräkt i dag och frös inte ens! När hände det senast i denna del av världen?

Min lilla mini hemma-trainingcamp är över för denna gången, i morgon är det jobb igen så då får jag tagga ner lite, men om jag får säga det själv har jag lyckats riktigt bra som camp-ledare!

Kram från Ingmarie

Hemmaläger dag 2

Medan tusentals människor roade sig inne i stadens brus med att kolla på eller själv vara med i Stockholm marathon så har jag och en bunt likasinnade roat oss i och runt Hellasgården i stället. Det var ju också dag två på mitt pyttelilla hemmaläger. Dag ett var i går om du missat.😀

Faktum är att jag troligtvis började min dag långt före de flesta mara-löparna. Klockan 08 hade jag ätit frukost, packat två trunkar, cyklat genom skogen till Hellas och fått på mig våtdräkten. Man skulle kunna tro att jag skulle vara ensam där men icke. Bara i vår Team Snabbare simträning Deluxe-grupp var vi nog 30 pers! Plus alla andra som var där. Coolt!

Och kolla in detta! Man blir ju nära på religiös på kuppen!

Coach Ulf lät oss testa en massa roliga och nyttiga övningar. Bl.a en där vi skulle simma och blunda för att testa hur rakt, eller orakt, man egentligen simmar. En del lyckades väl bättre än andra om jag säger så och faktum är att jag var åtminstone inte sämst!

Vi simmade även ut en längre bit till en klippa för att fika! Hur mysigt var inte det?

90 min senare var vi klara och, om möjligt, ännu lyckligare! Vilken morgon! Om det alltid vore så här hade jag lätt kunnat bli morgonmänniska! Jag hade dock planerat mer, annars hade det ju liksom inte varit någon trainingcamp, och som den turflicka jag är så hade jag fått med mig både Ulf och Tomas på Swimrun-träning. I verkligheten var det väl egentligen tvärtom. Dvs jag fick haka på dem för de skulle köra genrep inför Stockholm Swimrun på lördag. Snacka om att få hänga med proffs! Ulf med sitt förflutna i tyska simlandslaget och Tomas som är en grym traillöpare och 4a i ÖtillÖ-rankningen 2017. När de satte av hade jag inte en chans! Som två bergsgetter for de över stock och sten och det var som om de hade en propeller med sig i vattnet. Makalöst! Såklart även jäkligt roligt för mig att få både se och ta del av! Och de var snälla och väntade in mig när det behövdes.

Det är tydligen där i skogen många av de allra bästa hänger. Eller nej det där blev fel. Det är där de tränar järnet så de blir så där ruskigt bra. En är Daniel Hansson. Han är världsmästare i Swimrun och har även klarat sub 8 timmar på ÖtillÖ tillsammans med dels Lelle Moberg och dels Jesper Svensson Dvs sub 8 timmar på 65 km löpning i rejält tuff terräng plus 10 km sim i havet. Jag hade inte klarat den tiden ens om det vore enbart löpning på platt väg.😱

Så förstå att jag blev ruskigt starstruck när han plötsligt dök upp! Men jag hade huvud nog att passa på och fråga en massa. Och såklart gratulera! What a man!

Men man ska bara jämföra med sig själv tänker jag. Tror jag fick ihop 4 km sim i dag och x antal löpkilometer i skogen. Inte så illa ändå för en gammal asfalts-och banlöpare som för bara några år sedan inte gillade att doppa huvudet i vattnet. Eller hur? 😀

Jag har även svettats en stund på utegymet inkl lite yoga. (Och ja, det är min stackars överpackade hoj i bakgrunden. )

Mediterat i solens sken.

Och ätit en av de dyraste vego-mackorna ever! Men den hette också “Supermacka”, var väldans god och vansinnigt mättande. Dessutom tyckte jag faktiskt jag var värd den. 😍

Kram från Ingmarie

Hemma-läger

Tre dagars ledighet och samtidigt detta:

För mig innebär det tre dagars trainingcamp i perfekt Ingmarie-väder på hemmaplan. No need to travel här inte! Tycker faktiskt lite synd om de som köpt (dyr) utlandsresa till värmen när den finns på hemmaplan. Men vem kunde väl ens i sin vildaste fantasi ha anat att det skulle bli sånt här extremfint väder? Inte jag i alla fall. Minns de senaste frys-somrarna allt för väl.😱

Men training-camp var det!

Dag ett har jag yogat och mediterat precis som vanligt plus:

Löpning 80 min i riktigt hyfsad fart.

Cykeltur till Eriksdalsbadet för simträning och direkt efter vattenlöpning med allra bästa Lisa. Jag var alldeles (vatten)skrynklig efter det där men solhäng fixar till det mesta!

Innan jag hojade hem blev det minsann ett simpass till! Och det var inte ens trångt trots finvädret!

Nu laddar jag om för training-camp dag två! Och passar på att önska alla Stockholm marathon-löpare stort lycka till!! Det kommer bli episkt men jag väljer att avstå som jag förklarade här. Fast helt ärligt så är det nästan så jag ändå vill just pga av detta perfekta väder. När händer liksom det nästa gång?

Kram från Ingmarie