Sola i Götelaborg

Göteborg bjuder verkligen på sig själv och visar sig från sin absolut soligaste sida. Nu har jag förvisso vistats en hel del inne men att kunna luncha ute gör inte ont någonstans och det är trevligare att titta ut när man knegar, solen skiner och himlen är blå. Eller hur?  För att inte tala om hur mycket enklare livet är när man kan traska fram och tillbaks genom stan utan mer kläder på sig än att man inte skäms. T.ex till ett skönt BB-pass på samma hak som i går

Skatås är dock ett ställe som i princip aldrig är fel. Jag fullkomligt älskar det! Passar man sig inte så kan man lätt glömma bort både tid och rum vilket inte alltid är så poppis om man har en tid att passa.
Jag fick i alla fall ett par timmar av ren njutning där i morse.


Det sög väldans i simtarmen när jag kutade förbi några av de vackra sjöarna. Jag vet att det bedrivs en hel del swimrun-träning i några av dem men att ingen ännu startat ett swimrunrace där är en gåta för mig. Tror å andra sidan det bara är en tidsfråga och när det är dax vill jag verkligen vara med!


Kram från Ingmarie.

Förvandlingar

Jag är väl en av få som snart inte laddat ner Pokemon-appen och springer omkring för att fånga dem. Det är säkert jättekul och bra om man bortser från de som inte kan ta blicken från skärmen ens när de cyklar eller kör bil. Största anledningen till att jag inte börjat är helt enkelt för att jag inte har tid att bli så där hooked som de flesta verkar bli.? Det räcker med alla de andra femtielva finesserna och kulattha-apparna jag lyckats samla på mig. Som t.ex Prisma. En app där man kan förvandla sina bilder till rena konstverken. Eller skräpverken beroende på hur man ser det.

Det är sjukt kul i alla fall. Så här blev bilden från dagens simning.


Och från trappan ner till ett av dagens jobb.


Och precis som bilderna förvandlats så har jag “förvandlat” mig till andra sidan Sverige (med SJ:s hjälp) och landets näst största stad. Det är här solen finns om någon undrar. Jag kom i hel höstmundering och fick nästan stora chocken när jag klev av tåget och både såg och kände solens heta strålar. Gött!☀️


Ännu svettigare blev det på gymet. Bra styrkepass + ett härligt yogapass på nyrenoverade Kompassen.. Fint som attan!


Vilken är din favvo-app?

Kram från Ingmarie.

Stora Stöten swimrun i bilder

En sak jag lärt mig om swimrun är att det tar mer kraft och energi än man tror. Man blir inte så där stel och kantig som av att bränna av ett asfaltslopp i full kareta utan mer muskeltrött och liksom seg dagen efter. Jag kan även bli galet sovtrött. Så där så jag skulle kunna stå och sova om det knep.

Någon powernap under dagen har det inte hunnits med, även om jag lätt hade kunnat powernapa hela dagen, men en rejäl sovmorgon, superlångsam löpning, hot yoga och lätt vattenlöpning. Plus en massa annat så jag är redo för en ny resa redan i morgon. Mer om det senare.

Men mest har jag nog tänkt på gårdagens höjdare. Är fortfarande så otroligt uppfylld av allt det roliga och härliga som var. Ska se till att suga på den här karamellen ända till nästa race som visst är redan om en vecka. Swimrunsäsongen i vår del av världen är inte bara kort. Den är intensiv med!

Anders var ju med i går och fotade på en del ställen så för att du ska få se ännu lite mer av hur det var så kommer här en hel bunt med fina bilder. 🙂 Själv blir jag alldeles glad i magen och toklängtar tillbaks när jag ser dem.

Banan för den som undrar hur den gick. Vi sprang alltså nerifrån Falu koppargruva och vidare på stigar som hackades fram för flera hundra år sedan. Vi simmade bl.a i Sveriges äldsta konstgjorda sjö innan vi gick mål i centrala Falun

Banan för den som undrar hur den gick. Vi sprang alltså nerifrån Falu koppargruva och vidare på stigar som hackades fram för flera hundra år sedan. Vi simmade i sjöar, tjärnar och i en å innan vi gick mål i centrala Falun. Ca. 19-20 km löp och ca. 3200m. sim totalt.

Samling och genomgång uppe vid ett av de fina husen.

Samling och genomgång uppe vid ett av de fina husen.

DSC_8649

Gemensam march ner till botten av gruvan där en av männen från dåtiden väntade för att berätta några anekdoter från sin tid.

Gemensam marsch ner till botten av gruvan där en av männen från dåtiden väntade för att berätta några anekdoter från sin tid.

storastoten_bild

DSC_8657
DSC_8659

Och där gick starten!

Och där gick starten!

DSC_8674
DSC_8679

Hela första löpsträckan till första simningen gick i princip uppför i varierande grad. Garanterat ingen som var pulslös där. Det var extremt omväxlande natur med allt från smala stigar, snår och slaggsten till breda grusvägar och t.o.m några stråk av asfalterad cykelbana.

Hela första löpsträckan till första simningen gick i princip uppför i varierande grad. Garanterat ingen som var pulslös där. Det var extremt omväxlande natur med allt från smala stigar, snår och slaggsten till breda grusvägar och t.o.m några stråk av asfalterad cykelbana.

Gör oss redo för en simning.

Gör oss redo för en simning.

DSC_8711

Det som tar tid, och som man kan förbättra massor med rätt träning, är i och uppstigningarna. Det gäller liksom att aldrig stanna upp utan göra allt springandes. Ibalnd går det bra. Ibland mindre bra om jag säger så.

Det som tar tid, och som man kan förbättra massor med rätt träning, är i och uppstigningarna. Det gäller liksom att aldrig stanna upp utan göra allt springandes. Ibland går det bra. Ibland mindre bra om jag säger så.

DSC_8724

Man får vara max 15m. från varandra på simningen så det gäller att hålla koll.

Man får vara max 15m. från varandra på simningen så det gäller att hålla koll på var den andre är. En av anledningarna till varför lina är så bra.

Min härliga teammate Karl!

Min härliga teammate Karl!

Bra med vätske.- och energistationer under hela racet. Och ännu bättre var det ju att Mighty Sport var sponsor eftersom jag tycker de har bästa grejerna alla kategorier!

Bra med vätske.- och energistationer under hela racet. Och ännu bättre var det ju att Mighty Sport var sponsor eftersom jag tycker de har bästa grejerna alla kategorier!

DSC_8740

Mot målet. Bara en simning kvar och vi har massor av energi kvar.

Mot målet. Bara en simning kvar och vi har massor av energi kvar.

DSC_8746
DSC_8750

Om någon sagt till mig när jag bodde i Falun att jag skulle simma i Faluån om några är hade jag gapskrattat. HÖGT! Men se som det blev!

Om någon sagt till mig när jag bodde i Falun att jag skulle simma i Faluån om några är hade jag gapskrattat. HÖGT! Men se som det blev!

DSC_8756
DSC_8763
DSC_8764

Sista uppgången.

Sista uppgången.

Man får absolut inte skräpa ner men jag undrar hur det är med att dra med sig grejer upp från vattnet...

Man får absolut inte skräpa ner men jag undrar hur det är med att dra med sig grejer upp från vattnet…

Är det detta som kalla f-o-k-u-s? :-)

Är det detta som kalla f-o-k-u-s? 🙂

DSC_8776

Sista korta löpet in i mål!

Sista korta löpet in i mål!

DSC_8780

medaljen! Hur cool är inte den? Och stentung! :-)

Medaljen! Hur cool är inte den? Och stentung! 🙂

Så där kul hade alltså vi. Nog blev du lite sugen? 😉

Kram från Ingmarie.

Stora Stöten swimrun 2016

Alltså jag vet inte riktigt hur jag ska börja det här. Är så vansinnigt glad, tacksam och nöjd att jag nära på vill lipa en skvätt nu när vi sitter här i bilen på väg till 08a land igen. Men det kan jag ju inte göra.?


Stora Stöten swimrun i Falun är utan tvekan något av det absolut roligaste, vackraste, häftigaste och mest fantastiska race jag någonsin gjort! ALLT, och då menar jag verkligen ALLT, var perfekt! T.o.m vädret var perfekt!☀️

Jag och Karl, som jag körde med, träffades för första gången i går kväll för att testa simma med lina. Det blev i Lugnets uppvärmda utomhusbassäng för jag för frusen (läs klen) för att köra  OW.?

Så de där få minuterna var allt vi hade i team-bagaget när vi laddade för starten längst ner i gruvan.


Men jag var faktiskt inte ett dugg orolig över den biten. Karl är förvisso både ung och en tuff triathlet men jag märkte redan efter två sekunder att han också är otroligt ödmjuk, lättsam, flexibel, följsam och supersnäll.

Kl. 12.30 var det genomgång, 12.45 gick vi alla ner till gruvbottnen och kl.13 sprang vi väg. Eller sprang och sprang. Snarare trippade lätt för det är en rejäl stigning den där backen upp. Och det fortsatte upp, upp innan första simningen. Solen sken, benen var ok och vi två både pepp och förväntansfulla.!

Löpningen var magiskt vacker. Mycket trail men ok även för en snubbelfia som mig. Här fick Karl “vila” lite för som gammal orienterare hade han helt klart kunnat köra på väldigt mycket fortare. Jag gjorde i stället mitt bästa för att kompensera min snigelfart under mer löpbara partier och under simningen.

Karl drog på de tre första simningarna sen körde vi fritt innan jag drog på de tre sista helt enkelt för att jag var lite starkare just då. Bara det, att jag drog, känns helt ofattbart! Jag som alltid varit jättesämst och sist på allt vad simning heter. Det där var en rejäl boost för mitt självförtroende kan jag berätta!? Flit lönar sig som sagt var!

Inte en enda gång kände jag att jag ville stanna, att jag var trött, att det var “tråkigt” eller jobbigt. Enda gången jag frös lite var efter simning 3  och 4 i tjärnen och det var för de låg i princip jämte varandra. Hann liksom inte springa mig varm emellan då.?

När vi kom i mål var jag förstås skitglad, vi kom dessutom 4:a, men mest tyckte jag det var trist att det redan var slut. När man känner så efter över tre timmars jobb, då har man jäkligt kul!


Efteråt blev det härligt babbel med sköna människor och vi bjöds på massor av godsaker att käka, fick priser, dusch på Friskis och en stor härlig buffé på Kopparhatten. Vilken festdag!


Stora stöten swimrun får lätt 100 av 10 swimrun⭐️av mig. Helt ofattbart att det bara är deras andra år för det här är ett proffsevent!
Tack Tomas Viker för ett toppenarrangemang. Jag längtar redan till nästa år! Tack alla som hejade och tack alla funktionärer för galet bra service. Tack alla sponsorer för alla fina grejer vi fick och priser vi vann. Tack Robert Westman och Mighty sport för bästa sportdrycken/gelen/barsen. Tack alla som var med för skön stämning och tack världens bästa sambo som kom och hejade och körde mig hela vägen hem efteråt. 🙂 Tack bästa coach Nicolas för all hjälp (hittills) och tusen tusen tack Karl Tiselius för att du var min teammate i dag. Du är fantastisk!?Vilket race vi gjorde!?????????


Kram från Ingmarie.

Falun

Alltså jag begriper inte riktigt det här. Jag kan kuta och träna dagarna i ända utan några större problem. Jag blir dessutom pigg av det. Men efter en enda ynka dag utan mer rörelse än ett kort löppass och ännu kortare yogapass är jag helt slut. Både i kropp och knopp. Sitta/ stå still är ett fördärv för min kropp.?

Men jag har kul!  Och jag är säker på att jobbet på Alpha Plus kommer bli oerhört stimulerande, spännande, lärorikt och roligt! 

Många på företaget känner jag sedan gammalt så nöta in namn slipper jag åtminstone. Men resten är okända marker för mig och det känns otroligt spännande att få denna chansen! Ett företag med denna vyn kan ju förresten inte bli fel.


Förutom en tuff röraomiskallennötarumpa-arbetsdag så är en anledning till min toktrötthet säkerligen att jag var uppe i snorottan. Jag är ingen varken morgonmänniska eller morgonlöpare men helt klart hjälpte det att ha denna fina omgivning att kuta i.


Falun är en fantastiskt fin liten stad och det var verkligen underbart att få uppleva en av mina gamla rundor igen. Festligt ändå hur väl inpräntat i skallen vissa platser blir medan andra försvinner nästan innan man ens passerat. Om inget oförutsett händer så kommer jag få många fler chanser i höst till ännu fler nostalgilöpturer. Känns förbenat bra!

Solen sken varmt långt in i kvällen så yogan gjorde jag under det vackraste taket som finns.


Så även om jag är Trötter 2.0 just nu så är jag också Glader 10.0.?

Kram från Ingmarie.

Åker norrut

Sitter på tåget igen. Mot välkända trakter men helt nya äventyr.


Tåget kommer ta mig till Falun. Platsen som under sex år var min och Anders hemstad. Det känns både som i går och som ett helt annat liv för väldigt längesedan. I verkligheten är det dock inte mer än sju år sedan. Så unga vi var! Och vilken fin tid vi hade där även om livet var väldigt mycket berg-och dalbana då.

På den tiden fanns det inte ens i min sinnesvärld att jag skulle simma i någon av alla de vackra sjöar som finns där. Nästan inte ens bada. ?Jo det är sant. Det fanns en tid då jag inte gillade det. Eller rättare sagt inte visste att jag gillade det.

Men man förändras och utvecklas tack och lov! På lördag kommer jag få chansen att både springa och simma på kända såväl som okända platser och det kommer bli en av mitt livs utmaningar på flera sätt och vis. Stora Stöten swimrun blir garanterat ingen walk in the park och jag hoppas min (ännu okände) partner orkar dras med mig.?

Benen var väl inte precis i sitt  piggaste tillstånd  i dag av naturliga skäl. Men intervallerna, hopp&skuttövningarna och styrkeövningarna kändes ändå helt ok. Nu blir det easy, easy i dagarna två. I alla fall för kroppen. Hjärnan lär bli rejält mosad för jag ska fortsätta lära mig mer om mitt nya jobb på Alpha plus. ?

På tal om Anders förresten,  tillika universums bästa sambo, så fyller han år i dag. ❤️ Sånt ska förstås firas med extra god (vego)mat på ett av favvohaken.


Nej, han är inte vego men jag skrev ju det. Att han är universums bästa sambo.?

Kram från Ingmarie

Swimrun à la Skogsluffarna

Det är väldigt enkelt att vara ödmjuk när man håller på med swimrun. Anledningarna är flera. Förutom det faktum att kroppen inte är en maskin utan en högst levande makapär som det krävs en himla massa “rätt” i för att den ska fungera, så innebär swimrun även att man verkligen får utmana och vara ett med naturen och att banorna man ska ta sig fram på kan variera något extremt mycket.

Vill man göra det väldigt enkelt för sig väljer man att bara kuta runt, runt, runt en bassäng och sen simma en längd då och då. men hur kul är det på en skala?
Själva grejen är ju att göra det i naturen.
Så vill man göra det lite knepigare, och mer “riktigt”, väljer man hyfsat enkla vägar att kuta på och snälla sjöar att simma i. När man sen känner sig mer bekväm i våtdräkt-skor-badmössa-goggles-utrustningen så kanske man väljer kuperade rundor med vågiga hav och okända sjöar med strömt vatten.

Sen kan man ju krångla till det riktigt rejält och hänga på Skogsluffarnas swimrunträning.

Det där visste jag inte innan men jag borde ju ha fattat trots det gulliga klubbnamnet. En swimrunbana lagd av en orienterare kan ju bara bli på ett vis. Obanad, skitig, tuff och absolut crazy.

Typ så här:
Vi var ett stort gäng som samlades vid i deras fina klubbstuga. Några kände jag men de flesta var nya bekantskaper och som alltid vid swimrun är det väldigt skön stämning.

IMG_6025skogsl1
Vi fick förklarat banan av Marius som höll i det hela. Jag vet inte varför men jag trodde det skulle vara ungefär samma runda som på 50-turen. Det såg helt enkelt ut så på kartan jag snabbkollat.

Men vi kan väl säga så här: Pilutta mig! Och att jag hade fel, fel, FEL.

Direkt bar det in i skogen på stigar så små att inte ens djuren kan se dem. Över stubbar och sten. ner i raviner. Upp igen. Över stora stockar. Under och igenom gransnår. I vattnet. Upp igen. ner. Upp på hala klippor. Nerför stup. I vatten fulla av slingrande sjögräs som jag lyckades trassla in mig i och sen dra med mig i stora lass upp på land.(Här är jag glad ingen hade kamera med sig…)
Så helt plötsligt, någonstans högst upp på ett berg bland granar och sly, hade Marius förberett med vatten, bananer och chips. Vilken service! (Här önskar jag dock att jag hade kamera med mig..)

Några var skitsnabba. Några mittemellansnabba. Några kanske inte så snabba men alla kämpade som tokar. Och vi höll ihop. Hela tiden. De snabbaste fick helt enkelt vänta eller simma/kuta extravarv.
Efter lite mer än två timmar var vi tillbaks. Tror alla var mer eller mindre ganska trötta men vi var alla garanterat glada, nöjda och fulla av härliga swimrun-endorfiner. För de finns. Och de är extra speciella. Man orkar t.o.m hoppa lite trots mosiga ben. 🙂

IMG_6027skogsl2
IMG_6028skogsl3
Jag, Jonas och Fredrik kunde inte heller låta bli att tramsa oss lite. Är det party med chips i skogen och bastu i en röd stuga efteråt så är det ju liksom.

Fredrik, jag, Jonas. Fredrik och jag ska förresten köra ett race ihop inom en snar framtid. Om han inte hinner ångra sig. :-)

Fredrik, jag, Jonas. Fredrik och jag ska förresten köra ett race ihop inom en snar framtid. Om han inte hinner ångra sig. 🙂


Det fanns stunder när jag undrade hur jag ens skulle ta mig tillbaks till stugan men jag har lärt mig att det där bara är fjantiga tankar. Det här ska jag göra om! Och nästa gång ska jag vara lite mer laddad för nu vet jag ju vad som väntar.
Många timmars träning i benen den senaste veckan inkl. ett löp- och styrkepass i förmiddags var väl kanske inte bästa uppladdningen.
Men så länge det är roligt så må min påhittiga skalle vara förlåten tänker jag.

IMG_6024utegym2

Barnasinnebevaring

När man som barnlös vill göra aktiviteter som s.a.s är mer barninriktade, utan att bli helt uttittad, får man låna andras ungar. Och finns det inga ungar att låna, ja då får man helt enkelt göra grejen själv. Eller med någon annan vuxen likasinnad.

Gå på bio för att kolla animerat är väl kanske inte den mest udda grejen som vuxen men jag och Anders var absolut de enda utan kids när vi skulle kolla Husdjurens hemliga liv i dag.


Men en sak är säker. Vi hade minst lika roligt som dem!? Makalöst kul och välgjord! En klockren biofilm! Bör ses i 3D.


Från och med nu kommer vi dock alltid undra vad Elvira gör när vi inte är hemma…? Hon kanske körde värsta rejvpartyt när jag var iväg och körde poolrun-intervaller? Sen låtsas hon att hon bara lekt knycklaihopmattan-leken. För nog ser hon lite klurig ut när jag frågade? ?


Men viktigast är att vi har (barnsligt) roligt oavsett ålder och antal ben, eller hur?

Kram från Ingmarie.

Utökat stallet

Du som hängt här ett tag vet ju vid det här laget att jag älskar alla mina löparkjolar. Begriper inte hur jag kunde vara så anti dem en gång i tiden. Innan jag ens provat.? Men, men. Skönt att man kan ändra sig, eller hur??

När Anna frågade om jag ville hoppa på ett erbjudande från Loverunning där man kunde köpa två kjolar till priset av en så var jag inte särskilt svårövertalad.  Jag behövde inte övertalas alls om man ska vara petig. De tar ju tack och lov inte så mycket plats i garderoben även om just kjolstallet redan är ganska välfyllt. Har nog ett 15-tal nu men som jag brukar säga: man kan aldrig ha för många kjolar! ? Så Anna valde en och jag valde denna skönheten.


Invigde den med en två timmars löptur som bl.a tog mig genom favoritskogen och upp på Hammarbybacken.


Superskön och passar lika bra att yoga i.


Hade kjol på gymet med. Men en annan som var lite mer svettfri. Åtminstone till en början. Det var så galet skoj att vara “tillbaks” att det liksom var svårt att inte rocka loss bland allt skoj.


Kram från Ingmarie.