En svag länk

Jag har nog i och för sig flera svaga länkar i kroppen, det har vi troligtvis alla, men två jag upptäckte i går var händerna och fingrarna! PT-Rafael klarar plättlätt att göra armhävningar på fingertopparna medan jag nästan inte kan stå på knä utan att fingrarna viker sig lite hur som helst. Särskilt tummen. Ingen kan i alla fall påstå att jag har stela fingrar.🤪.

Starka händer (och fötter) är nog något många inte prioriterar men faktum är att de är otroligt viktiga att jobba med. För precis som med allt annat så gäller “use it or lose it” även här. Så jag har börjat öva. Små steg för att kunna “stå på fingrarna”, hålla fast/hårt grepp och orka bära tyngder med dem. Det finns en rejäl utvecklingspotential om man säger så…

Det jag dock är superbra på är att fördriva tiden på en crosstrainer trots att jag tycker det är ganska trist

Och att äta! Lillebror Daniel och jag valde att frossa på Paradiset city i dag. Kanske tur i oturen att han var tvungen att åka tillbaka till sin stad för annars hade vi nog fikat-ätit-babblat-tränat ihjäl oss. Sa jag att vi är släkt?😍

Kram från Ingmarie

Inspirationsdag

Hur livet än är för tillfället, vad som än händer och har hänt, hur du än gör och vad du än planerar och vill så vet man att åtminstone två saker är absolut säkra.

Inget varar för evigt och inget är statiskt.

Så när livet känns ljust, mjukt, fint och vackert får man se till att turbonjuta och när livet känns mörkt, hårt, tråkigt och fult får man trösta sig med att veta att det kommer att vända så småningom. För att skynda på det hela kan man ju “fuska” lite. Som att t.ex åka på mini-weekend. Men det finns många fler knep! Som (kanske) är lite “enklare”.

Ett är att (sim)träna tidigt på morgonen med Coach Ulf och ett härligt TS-gäng som ger garanterad inspiration och glädje. Och tjusiga goggle-ögon som sitter kvar till långt efter lunch.

Ett annat är att hänga med min fina lillebror Daniel som alltid, alltid gör mig glad, peppad och lycklig in i märgen. Lägger man dessutom till väldans god vego-mat på Urban Deli så kan det inte bli annat än tipp-topp bra!

Ett PT-pass med Rafael är också en garanterad inspirations-boost! Han är så himla grym på alla sätt och vis och en stor förebild för mig. Han är stark, vegan, djurvän, ödmjuk, envis, pedagogisk och full av bus. Om du inte har möjlighet att så att säga nyttja honom live hittar du honom här och på Insta under @halsokonsulten.

Insta är förresten också en bra inspirationskälla tycker jag. Mig hittar du på @ingmarie_yoging.😍

Hur gör du för att “inspirera upp” dig själv?

Kram från Ingmarie

Firar lyxigt

När jag fyllde 50 för si så där snart 3 år sedan fick jag en jättefin present men det är först nu jag nyttjar den!😱 Varför? Tja, jag antar det helt enkelt stavas beslutsångest.🤪 Men plötsligt vet man (läs jag) att det verkligen är dax! Det är november-grått, jag har slitit med fotskada-tandvärk-käkoperation-kramperfrånhell-sjukhus-painkillers och jobbstressutanstopp. Men det är egentligen inte därför just denna helgen var så perfekt för en liten mini-resa. Just denna helgen för 17 år sedan var nämligen den helgen Anders tog sig hela långa vägen från Uppsala till Halmstad för att besöka mig för första gången. Innan dess hade vi bara träffats en ynka gång på en slags “blind-date” i 08a land. Det kunde ha blivit fiasko men ännu står han ut med mig. Den mannen har verkligen oändligt mycket tålamod! Och kärlek. 💕

Så vi har farit med tåget till Norrköping och bor på fin-hotell tack vare presenten. Den som spar den har!😄

Jag undrar dock lite över denna lilla detaljen på rummet. Jag vet inte hur det är med dig men när jag är på ett hotellrum vill jag slappa!

Däremot gick jag bananas på det tjusiga Sats-gymet här.

Jag som dyrt och heligt hade lovat mig själv att ta det easy efter att kroppen så snällt ställt upp på en fin liten löptur i morse. Men ibland har jag verkligen ingen som helst karaktär!

Mest har vi ändå bara såsat runt. Kollat in city och fikat t.ex. (Dock ingen Italiensk glass.)

Och såklart sett till att bli serverade mat och firat oss själva.

Jag kan helt klart tänka mig fler sådana här presenter och firande!❤️

Kram från Ingmarie

Nu är det äntligen dax!

Med tub, buss och hyrbil en liten bit (jag är långt ute i skogen dit i princip inga bussar går) är jag äntligen här! Som jag längtat efter denna dagen! Det är faktiskt flera månader sedan jag anmälde mig till ännu en kurs på Skaparladan. Och jag har längtat sen dess. Eller nej. Jag har längtat ända sedan förra gången. Dvs sen i april! 😱

Denna fina lilla plats i Roslagen som ger lugn bara jag tänker på den. En unik plats som jag nästan inte vill berätta om av rädsla att “alla” kommer vallfärda hit då. Samtidigt vill jag berätta för det är en plats de allra flesta skulle må så väl av att besöka. Min vanliga lilla stuga är lite “krasslig” (läs vattenläcka a la monsterstor) men jag har haft turen att få hyra en annan liten pärla! Så där fin att jag nästan svimmade lite!

Vi börjar inte kursen förrän i morgon så jag har hunnit med ännu ett skoj och utmanande pass med PT-Rafael innan jag tog mig hit. Tänk att t.ex frivändningar som ser hyfsat enkelt ut när man ser någon annan göra det är så himla svårt när man själv ska göra dem korrekt. Liksom detta! (Observera “handstegen” på golvet.😄)

Att simma är svårt vet jag ju redan och det blir inte enklare av att jag hade proffset Yvonne med mig. Trots att hon haft ett ganska långt simuppehåll så bara”försvann” hon!😱 Jodå man kan försvinna även i en bassäng när man simmar fort men jag visste åtminstone var hon befann sig. Men det är bara att nöta vidare, hålla i och hålla ut. Om inte annat så för att det är så himla härligt och kul!

Kram från Ingmarie

Sköna söndag

Känslan att gå hem i tid från jobbet en lördagskväll och veta att man har en ledig söndag framför sig är bara skön!

Och som jag njutit av denna dag!

Tog så lång sovmorgon att man nästan skulle kunna tro jag blivit tonåring igen.🤪 Men varför inte? Hade ju ingen brådska med någonting utan kunde yoga, käka frukost och t.o.m måla lite innan jag stack ut för dagens första pass. Intervallerna går fortfarande långsamt (ja jag vet att allt är relativt och jag jämför bara med mig själv) men trött blev jag ändå.

Sen var det bara att ladda om för en av mina absolut bästa lekkamrater är i stan. När jag och Sara ses vet man att det garanterat blir svettigt.

Och kul! Jag skrattar aldrig så mycket på ett gym som med Sara!

vem sa att gym inte är skoj?

I morgon ska vi njuta av träningsvärken!

Kram från Ingmarie

Hur man kan vara social

Det finns de som säger att en av anledningarna till att de jobbar är för det sociala och för att annars skulle de varken ha rutiner eller något (vettigt) att göra. Eller ens en “riktig” identitet.

Well, jag tillhör inte dem. Jag är inte mitt yrke och jag har inga som helst problem med att roa mig/fördriva tiden när jag är ledig. Eller skapa rutiner. Hade plättlätt kunnat skippa jobba resten av livet om det inte vore för den där lilla detaljen som stavas pengar. Man kan ju fortfarande göra nytta och jobba som sjuksköterska genom t.ex volontärarbete, sätta väckarklockan på samma tid, fortsätta med det man gillar göra på sin fritid och umgås med människor. För även om jag trivs med mina kollegor så är jag liksom inte “beroende” av dem för att ha ett socialt liv. Det fixar jag liksom ändå.😄

Köra PT-pass med Rafael är kanske inte så himla socialt just då. Det får bli före och efter för den där timmen är ju mest bara ruskigt mycket mjölksyra och svett. Och som alltid innehåller den nya (galna) utmaningar. Det här är en grej jag behöver öva mer på…

Och box-jump måste jag definitivt bli bättre på.😱

Hänga med Ulrika är supersocialt även om vi mest har näsan ner i vattnet när vi simmar. Men i pauserna, före och efter tar vi igen varenda tyst sekund med råge. Om det fanns en tävling i flest ord/minut hade vi vunnit med hästlängder!

Sen gillar jag ju faktiskt väldigt mycket att umgås med mig själv. Helst i skogen.

Och allra bäst när det blir Sprada

Hur är det med dig? Behöver du ett jobb för att ha ett bra liv?

Kram från Ingmarie

Springdag

Det ser tomt ut så här men det var full klass och fullt ös från början till slut på kvällens Indoor Running.

Själv begriper jag ju som sagt var inte riktigt hur man kan välja hamsterbandet före ute just nu men det är ju tur vi är olika. Jobbar man inne hela dagen så får man ju ändå inget ljus ute vid denna tid på året och lång tid framöver, plus att en del tycker mörkerlöpning är scary, så kanske det inte är så himla konstigt trots allt.

Jag körde mitt “riktiga” pass ute i alla fall. Hur det än är så kan jag inte kuta så fort som jag vill och kan på klasserna när jag samtidigt ska babbla, hålla koll på tiden/intervallerna och peppa deltagarna. Inte så att jag direkt maskar men.. Ja du fattar nog.

Mitt pass var hyfsat hårt men enkelt. 3 x 5 + 3 + 1 min. Plus upp-nedjogg och styrka på utegymet. Kroppen var mystiskt seg samtidigt som den kändes bra. Konstigt.. Men jag är jätte-jätte-jätte-glad att den vill och kan!

Kram från Ingmarie

Märkligheter

Ibland händer det verkligen inget speciellt alls utöver det gamla vanliga sova,äta, träna, jobba, sova, äta, träna, jobba osv osv i en Never ending story. Ibland blir det mer av det ena och ibland mer av det andra. Ja du vet. Livet helt enkelt.

Jag har under söndagen och måndagen helt klart haft övervägande mest av jobb. Särskilt i går då jag under hela passet var på toa en gång och då “rasten” blev en stående 5-minutare då jag mer eller mindre hetsåt det som hanns med från min matlåda. Att somna efter sådana kvällspass är inte helt enkelt. Tror jag lyckades någon gång vid 01.30-02. Och man kan kan ju inte sova hur länge som helst dagen efter för då pajjar ju hela planeringen. Inkl träningen och att hinna till jobbet igen.🤪

Därför är det egentligen väldigt märkligt att jag kände mig, och faktiskt var, extra stark i dag. Flera (styrke)PB och massor av energi hela dagen! Även på jobbet.

Det är som sagt var mycket man inte begriper här i livet. Särskilt inte kroppen. Eller så är det den där månen igen. Vad vet jag?

Kram från Ingmarie

Tre fredagspresenter

Att behöva åka till tandis igen redan efter två dagar är ju si så där skoj men det blev verkligen absolut nödvändigt. Dels gjorde den ledsna tanden ont och dels hade den där läkskruven lossnat igen. Men det bra är att allt fixades på mindre än 20 minuter och kostade noll riksdaler! Jag ser det som en (oväntad) fredagspresent!

Och fler blev det!

Löpintervallerna kändes helt ok! De är fortfarande korta och få men de är trots allt intervaller för de går snabbare än min vanliga slöfart och jag vilar mellan fartökningarna. Så enkel är ju faktiskt definitionen av just intervaller. 🤪

PT-passet med Rafael var som alltid en (svettig) höjdare! Jag må vara klen men ingen kan då beskylla mig varken för att fuska eller maska i alla fall. Eller påstå att coachen inte är påhittig.🤪

Men nu blir det vila! I alla fall tills i morgon! No matter vad coachen säger. 😁 En ledig lördag kan ju liksom inte tillbringas varken osvettig eller i planläge, eller hur?😄

Kram från Ingmarie

En skruv lös

Precis när jag trodde att jag var inne på slutspurten av alla operationer och annat omysigt hos tandis så kommer nya upptäckter och nya (ovanliga) situationer. Och inget beror på att jag missköter mig utan det är helt enkelt “otur” med taskiga gener och dåligt omhändertagande hos tandis som barn.

Det ena var att man i samband med CT-röntgen inför implantat-operationen såg att en tidigare rotfylld tand inte mådde bra. Så den behövde fixas. Det andra var att helt plötsligt lossnade en skruv från implantatet och höll på att åka med tandborstvattnet till dit man inte vill leta.😱 Snacka om att ha en skruv lös! Haha!

Tack och lov hade jag ändå tid i dag för tandavtryck och koll så den kunde hyfsat lätt skruvas tillbaks igen. Det var heller inget “farligt” för skruven ska bara vara där under själva läkningen innan den riktiga tanden kommer. Förhoppningsvis redan om tre veckor bara för att det läkt så fint! Jag må ha kassa tänder men jag har tydligen vansinnigt bra läkkött.😍 Rotfyllningsproceduren fortsätter redan om 2 veckor. Kan ju inte precis säga att jag längtar… Men det är väldigt skönt att det är över för denna gången! 2,5 timmar hos 2 olika tandläkare (den ledsna tanden behövde nämligen en superspecialist) tar på krafterna. Särskilt de inre.

Den yttre energin har trots allt orkat med allt jag önskat. Den kan ju annars också lätt dräneras när man får mer mental stress än man egentligen mäktar med.

Simpasset gick t ex mycket bättre än väntat! På programmet stod det tröskelpass och då blev det såklart tröskelpass! Och ja, det är precis lika jobbigt som ett löp-tröskelpass.

På gymet fick jag sällskap av bästa Fredda. Jättekul! Han hakade på det mesta av mina övningar så har han tur blir det lite go träningsvärk både här och där i morgon.😄

På väg till omklädningsrummet “råkade” jag svänga fel , hitta ett par box-handskar och en ledig säck. Tja, the rest is history som det heter.

Kram från Ingmarie