När jag får välja söndagsaktiviteter

Söndag. Och alla hushållsplikter, jobbplaneringar och andra ”måsten” avklarade. Då kan man göra precis som man vill tycker jag!

Som t.ex ett lugnt och skönt långpass i fina skogar.

Med Sprada förstås!

Jo det är svalt, tippar på runt 5 grader, men det är ju också det som är grejen. Att känna kontrasterna och verkligen tappa andan! När jag sen springer vidare rusar både blod och måbra-hormoner runt i min kropp som på värsta rallybanan!

När jag sen käkat och siestat lite passade det finfint med inomhusaktiviteter typ simning och snack med goa vänner för att göra denna söndag komplett.

Hur har din söndag varit?

Kram från Ingmarie

Styrkedag

Jag var sugen på backar i dag så backar blev det! Två olika. En som tar ca 90 sek one way.

Och en som tar 45.

10 + 10 st. Eller om det var 11. Svårt att räkna när mjölksyran tar över Hjärnkontoret och hellre en för mycket än en för lite är min filosofi. Jogg ner på samma tid som upp. Jogg före, mellan och efter. Bra skit helt enkelt! Kände mig stark och starkare blev jag förhoppningsvis.

Inbillar mig att backar är extra bra både för kropp och knopp. Det är i alla fall ruskigt kul i all sin jobbighet!

Passade på sen att köra på gymet när jag ändå var där. (Vickade på ett pass.)

Och det blev som alltid. Jag kommer på den ena övningen efter den andra. Och kör tills jag är för trött för att komma på några fler.😜

Och det är ju en himla tur att det inte finns stilpoliser på gymet.😜

Kram från Ingmarie

Winter is coming!

När jag för ca tre veckor sedan fick höra talas om Winter is coming tyckte jag det lät som ett alldeles ypperligt bra event som avslutning på swimrunsäsongen för just då var det nästan vårvärme och tvåsiffrigt i vattnet.

Så jag anmälde mig.

I morse tyckte jag inte det var en riktigt lika ypperlig idé.

Nordanvind, +4 grader i luften och många grader under tvåsiffrigt i vattnet redan för två veckor sedan…

Hur i all sin dar hade jag tänkt? Att vintern skulle hoppas över? Eller att jag helt plötsligt skulle bli galet varmblodig och toklängta efter kyla?

Helt ärligt var jag nära att banga men jag visste innerst inne att om jag skulle göra det så skulle jag gräma ihjäl mig. Och vem vill dö på det viset?

Sen var jag faktiskt väldigt, väldigt nyfiken och om det är något jag inte vill så är det att dö nyfiken.

Jag ville veta hur galet kallt det skulle kännas. Om mina nya Hoka-skor var så där bra som alla säger och ffa om mina tokfötter skulle tolerera dem. Och jag ville veta vilka som skulle haka på detta äventyr, om jag skulle bli helt avhängd och om Team snabbare var så där trevligt som det verkade.

Så jag packade precis alla attiraljer jag hade för Swimrun och cyklade genom skogen till Hellas. Tillsammans med en hel bunt magfjärilar.

Redan i omklädningsrummet var det några jag kände igen så det kändes ändå lite tryggt. Och det var fler fryslortar för vi klarade inte ens av att vänta på varandra ute utan stod inne och häckade tills alla var samlade.

Tomas var huvudledaren som tillsammans med coacherna Pål och Ulf tipsade och lotsade oss genom uppvärmning och vidare hela Swimrun-rundan runt.

Reglerna var enkla. Egentligen var det bara en.

Ingen lämnas ensam.

Jag tror vi alla var lika spända inför den första simningen. 5-6 grader är trots allt inte mycket ens med heatseeker tröja + brallor, neoprenpannband + mössa, våtdräkt och vantar. Och öronproppar.

Men konstigt nog var det inte alls så ”illa” som jag befarat. Snarare svalt och uppfriskande. Men visst, någon längre simsträcka hade jag väl inte velat ge mig på.

I might be crazy but I’m not stupid du vet.😜

Coach Tomas hade lagt en runda som gick på en (för mig) rejält utmanande bana. Leriga och sliriga trails, under och över grenar och upp och ner för branta klippor. Men du vet hur det är, när man klarar grejer man inte tror man klarar, då växer man! Jag som får svindel bara av att klättra uppför en liten stege fick ta till varenda mindfullness-knep jag kunde komma på och tack vare fantastisk support av de andra gick det superduperbra! Tror jag blivit minst en halvmeter längre i dag!

Det var så himla kul! Och så himla härligt gäng att jag helst hade velat pussa dem allesammans men man får ju behärska sig lite. I alla fall första gången. 😜

nej, jag blev inte avhängd. Ingen blev det!

Men ja, det var kallt men inte alls så farligt som jag befarat. Enda jag egentligen frös om under hela tiden var fingrarna. De frös å andra sidan rejält… Det må göra ont när knoppar brister men det vet i fasiken om inte det gör mer ont när fingrar tinar!😱

Och ja, Hoka-skorna funkade fantastiskt bra! Jag är helt nerkärad i dem!

Och ja flera gånger om. Team snabbare är ett fantastiskt härligt gäng! Så mycket glädje, kärlek och gemenskap. Lyllos mig som hittat dem!

Tyvärr missade jag den gemensamma lunchen för jag skulle iväg på ett möte, men det kommer fler chanser och när jag cyklade hem var det med massor av gladimagen-fjärilar!

Var så upprymd att jag tog en extra simtur framåt kvällen. Inomhus. Någon måtta på äventyr får det ju ändå liv att vara. Åtminstone på en och samma dag.

Miljarder tack alla som var med i dag! You made my day!

Särskilt tack till Rebecca för alla fina action-bilder!💕

Kram från Ingmarie

Hur en sömntuta vaknar till liv

Hello friends! Vad har ni gjort i dag?

Jag har mest lekt. Eller nääää. Det var inte riktigt sant för jag har städat multum, handlat, lagat mat och jobbat med att planera yoga- och löppass också. 😜 Men resten har bara varit bara play, play, play!😃 Och jag ska förklara varför.

Sov ända tills jag vaknade av mig själv och det var så skönt att jag nära på inte ville gå upp utan i stället börja om med sovandet. Jag tycker verkligen det är vansinnigt segt nu när mörkret kommer. Men det är som det är så jag tänder varenda lampa och ljus som finns, nyttjar dagsljuset så mycket jag bara kan och har dubblat på min D-vitamin dos.

Sen ser jag till att göra extra mycket av det jag gillar. Tror absolut det är bästa medicinen mot det mesta!

Jag tillhör ju dem som gillar intervaller (när kroppen vill) och jag fullkomligt älskar känslan efter! Att jag färgmatchat så fantastiskt bra är förresten bara en ren slump. Mycket är jag, men färg- och klädmedveten är då inget man kan kan anklaga mig för.

Det kan säkert verka extremt motsägelsefullt att jag även tokgillar gym. Vissa mer än andra förstås.

Och precis som i princip alltid så tar det högst 3 min. innan jag är i full gång och kör all in på allt. Trots att jag tänkt ta det easy. Finns säkert någon lämplig bokstavskombination för den där åkomman också…

Så vilken tur att jag inte dubbelsov! Då hade jag ju missat hela detta endorfinmjölksyresvett-kalaset!

Plus den sköna känslan när man jobbat med varenda lite muskelcell och avslutar med lite relaxing yoga-moves. Som ett extra tack till kroppen.

Och kom ihåg att i natt får vi en timme extra att sova. 😍 Vore på ett sätt synd att missa den men en extra vakentimme också är ju också härligt!

Kram från Ingmarie

Fredagsfysmys

Kom ovanligt ”sent” till etapp ett av mitt Fredagsmysfys (stavas j-o-b-b) men det gjorde inget för fram till kl 15 kan man härja bäst man vill i 50-meters bassängen.(Efter det stängs allt för föreningarna på vardagarna och man får härja vidare i 25:an. Tillsammans med väldigt många andra.

Men jag hann alltså före. Och hade riktigt bra med plats.

Det är skitskoj nu när jag liksom kan fortsätta öva på tisdagsträningen nära på direkt. Det gick ok och jag ger mig själv godkänt men jag tycker att jag inte riktigt fick till ”flytet”. Någon (och det var inte jag denna gången heller) hade fixat väldigt mycket motströms..Hela tiden! Märkligt…🙄

Däremot var det jag som själv tryckte på ”boka-knapparna” så det blev en onsdag en fredag.

Gäller ju att passa på när de satt in ett extra-pass! Och som vanligt var det jag som svett-stänkte mest. Finns det pris för en sådan talang?

Kram från Ingmarie

En typiskt bra söndag

Då kutar jag några timmar i skogen med bästa Fredrik. Babblar om allt och inget, testar nya små (leriga) stigar, njuter av naturen och planerar vad vi ska hitta på för skoj nästa gång.

På hemvägen Spradar jag. Och blir ännu lite lyckligare! Och tacksammare. Vilket privilegium att ha det så här som jag har det!

Sen myser jag hemma en stund med mat, planering av yogapass och soffhäng innan jag tar tuben till Eriksdalsbadet för ännu mer bassängnötande.

Tja sen är det kväll och dax att åka hem för kvällsmys och laddning inför en ny vecka.

Hoppas din söndag också varit härlig!

Kram från Ingmarie

Äntligen lite gammal go-rutin

Det var på tok för längesedan jag hade en sån där riktig mysfysfredag. Inte för att jag inte velat utan enbart för att jag varit bortrest eller jobbat ”fel” tider.

Men nu så! Nu ska det förhoppningsvis bli lite ordning på den biten ett bra tag framöver.

Jobba halvdag (”rätt” tid) och sen direkt till Eriksdalsbadet. Fredagar vid den tidpunkten jag är där är guld. Massor av plats för vattenlöpning och i princip egen simbana hela tiden.

Simmade, simmade, simmade och övade, övade och övade på det jag lärde mig i tisdags.

Det var ingen walk in the park om jag säger så men roligare än bästa nöjesparken!

Vet inte om maten egentligen hunnit smälta, som som det egentligen ”ska” innan yoga, men jag har sällan problem med det. I alla fall om jag inte glufsat i mig allt för mycket. Lite får man ju allt lov att behärska sig.😜

Och som extra piff på denna dag så fick jag ett fint litet paket på posten från Trispot.

Hurra!

 

 

Kram från Ingmarie

Några simpla höstfunderingar

Min plan och tanke var att chilla lite efter SUM och jag tycker faktiskt jag är ganska duktig. Nu körde jag ju i och för sig inte varken särskilt ”hårt”, fokuserat eller strukturerat innan heller men nu är det verkligen bara feeling och jalla jalla som gäller.

Tror det är superviktigt att åtminstone lite försöka följa både sin kropp och årstidernas rytm. Vi är inte gjorda för att gasa året runt. Kolla naturen. Och djuren som är fria. Oavsett på jorden så går ju allt i cykler och olika slags pulseringar.

Utom vi ”moderna” människoknytt som har fixat artificiellt ljus och kan vara i kontakt med allt och alla hela, hela tiden. Helt galet när man tänker efter, eller hur? Lägg till skräpmat, stillasittande liv, brist på frisk luft och taskig sömn. Och sen undrar många varför de är så trötta! Eller sjuka. Eller både och. 😳

Så vill inte jag ha det…

Det är därför jag valt att leva som jag gör. Inte för att det är någon garanti för någonting men man behöver ju liksom inte medvetet jobba sig till elände.

Men hur som helst. När det är sådana dagar som nu, med härlig höstsol, sprakande färger och nästan vindstilla så är det som om kroppen liksom spritter till lite extra. Kanske det där sista rycket innan vinterdvalan helt greppar taget om en.😜

Kutade en av mina favvorundor. Den runt fina Flatensjön. Och tja du fattar nog. Sprada-genen fullkomligt skrek i mig och jag är ju som bekant inte så svårflirtad när det gäller den biten.

Den där Sprada-genen finns förresten garanterat kvar hos alla, det är ju så vi gjorde i vår tids begynnelse, men den har (tyvärr) tryckts ner så hårt att de flesta aldrig hittar den.

Eller ens tillåter den komma fram. Tror jag hört de flesta “ursäkterna”. För kallt, för krångligt, för läskigt, för tokigt, för blött… Och det utan att ens ha testat!
Som att säga att man inte gillar bullar fastän man aldrig ätit en. Märkligt fenomen…

Lagom till mörkrets intåg tog jag mig till SoFo:s Hot sal. Och svettades, svettades, svettades i nästan 2 timmar.

Gött!

Är övertygad om att om fler svettades rejält så skulle många må mycket bättre både i kropp och själ. Eller vad tror du?

Kram från Ingmarie

Tisdagsrace

Tror tisdagarna ett tag framöver får döpas om till fullrulledagarna. Fattar nästan inte hur mycket som hinns med, och hur fort allting kan gå, under en ynka dag. Fatta mig rätt för det är verkligen kul grejer men i längden skulle enbart sådana här dagar bli mig övermäktiga.

Upp, yoga, frukost, jobba och (lunch)kuta.

I något slags skumt dagsljus. Eller snarare brist på ljus. T.o.m elljusspåret och dess tavla var tänt. Men härligt var det!

Jobba mer, mer, mer och sen ett besök hos bästa, bästa Guru-Danne. Jag vet att jag sagt det typ 38671 gånger men alla borde verkligen ha en egen. Problemet är att det nog bara finns en av hans kaliber. Så lyllos mig som hittat honom!

Sen snabbt hem (dvs så snabbt som SL tog mig), byta väska, buss till Högdalens simhall för att precis hinna till simträningen med Ulf och Team snabbare.

Det är emellanåt så sjukt jobbigt att jag nära på dör trötthetsdöden men jag är ju inte dummare än att jag begriper att det är precis detta jag behöver för att bli snabbare.

Mest av allt är det ju faktiskt skitskoj! Ulf är grymt bra och jag har redan lärt mig massor av nya grejer. Han har en ängels tålamod och är nästan löjligt pedagogisk. Att det sen inte blir exakt som han säger beror enbart på mig.😜

Längtar redan till nästa simpass och särskilt nästa tisdag.

< strong>Kram från Ingmarie

(Måndags)vardag igen

Att komma tillbaka in i vardagen efter en sån omtumlande och fantastisk helg som jag haft är ofta skittufft. Kanske särskilt i en storstad där tempot oftast är högt och intensivt vare sig man vill eller ej. Det blir liksom lite knepigare att landa då.

En sida av mig gillar det. En annan inte. Hade jag levt i turbofart 24-7-365 hade jag nog sprängts men hade jag levt isolerad en längre tid hade jag å andra sidan nog sprängts också.

Det är den där berömda balansen igen du vet…

Och jag strävar hängivet vidare för att ingen del i livet ska tippa över.

Jag älskare t.ex verkligen min lilla lugna yogastund på morgonen hemma och att ha mina Yin yoga-pass.

Tycker det är superhärligt och supermysig för trots att det är jag som guidar så upplever jag hur deltagarnas lugn liksom sprider sig till mig. Häftigt!

Men hade jag enbart pysslat med yin-aktiviteter hade jag blixtsnabbt förvandlats till en slags extremt långsam, seg och omedgörlig heffaklump. Spygrön. Jag är i grunden lat och dras hur enkelt som helst ner i lättjeträsket om jag inte passar mig. Visst har jag ett inre driv men jag får ändå periodvis jobba med att inte låta latmasken ta över. Kanske svårt att tro men faktiskt, så är det.

Men jag är ju ändå ganska bra på att yanga mig och hålla den inre lågan vid liv så ännu är jag inte orolig. Väckte bl.a liv i en bunt “bortglömda” coreövningar i dag.. Hade visst glömt hur jobbiga de var också.😳 Men har man påbörjat så får man avsluta. Även om man nästan druttar ihop.

Bättre en bruten näsa p.g.a spagettiarmar än en rak näsa p.g.a en latmask.

Gammalt djungelordspråk.😜

Kram från Ingmarie