Några Halmstad-tips

Det är verkligen, verkligen plättlätt att älska Halmstad. Chansen är stor du läst det förut men låt mig ge dig några exempel. Det finns såklart massor av fler tips och de kommer. Jag vill ju inte göra dig övermätt direkt.😜

Galgberget ligger mer eller mindre mitt i stan och förutom att det var här 91:an,  87:an & Co höll till (du som är yngre än 35 år får antagligen googla vilka de var) så finns här bl.a  både fint utegym och flera olika typer av löpslingor. Kan man någonsin få nog av bokskog, sommarblommor och Rhododendron?





Simstadion Brottet är ett stort utomhusbad med flera mindre bassänger samt en 50-meters. Samtliga innehåller renat saltvatten vilket gör det extra härligt att simma där. Dessutom har de både öppet många av sommarens veckor plus att det är gratis! Hur bra är inte det? Jag körde med våtdräkt, för att öva, men det var snudd på för varmt t.o.m för mig trots jag valt den tunna. Gött!

Sist men inte minst på dagens Halmstad-tipslista är Yogainstitutet. I Love it! Varenda klass är top notch! 100 min hot yoga fick jag njuta av nu i kväll. Underbart!


Kanske du också har några Halmstad-favoriter?

Kram från Ingmarie

Hemma (där de förstår mig)

Precis innan jag skulle av tåget i går stod jag och chitchattade med en kvinna som också skulle av. Plötsligt säger hon:  “åh det hörs då verkligen att du är härifrån Halmstad”.

Dialekter är härligt och jag hoppas min aldrig försvinner. Ännu så länge, trots 15 år i “exil” från min hemstad, så finns den tydligen i alla fall kvar.😄 Här begriper alla vad jag säger. Nämligen inte alla i 08a land som fattar vad koåt, gueka, tåeg eller kåev är.😜

Men bäst är förstås att helt enkelt bara vara här. Det mesta blir ju liksom så enkelt när man kan cykla och gå till nästan allt. Förmiddagens besök i stallet tillsammans med mamma krävde dock bil. Ingen av oss har nämligen fått den där gillarcyklafleramiliösregn-genen. Älskar att vara där! Rosenlund är en oas. “The sweet escape for horse and human”.

Här finns massor av islandshästar, hundar, katter, minigrisar och superfina och välvårdade stallar, hagar och utehus till hästarna. Och snart även till de människor som besöker gården. Dessutom ligger det vansinnigt vackert nära både skog, hav och öppna fält.



Mamma och Stjarni på ovalbanan



Minigrisarna vid sitt lilla hus




Efter en sån start kan ju allt annat under dagen inte bli annat än superbra. Och så blev det. Förstås. Även om mamma och Ulf försvunnit på resa, det är nämligen därför jag är här för Silverkatten behöver ju någon som fixar maten och kelar honom,så känns det superhärligt! Bara en kort promenad från lyan ligger t.ex Actic. Där kan man leka nästan hur länge som helst. och en regndag som i dag är det ett perfekt ställe att hänga på!





Kram från Ingmarie

Vågar ropa hej!

Man ska aldrig ropa “hej förrän man är över ån” och bla bla bla har jag hört men jag börjar känna mig ganska säker på att det vänt för mig nu! Att ryggen slutat vara så ledsen att den nästan inte ens vill gå och att nerver, muskler och allt annat som ska funka är med mig igen. I alla fall till 90%. Diskbråcket kan fortfarande ibland protestera om jag t.ex sovit på magen eller varit still för länge och det går då inte fort när jag kutar. Men vem bryr sig om fart när jag utan problem kan springa i två timmar? Då anser i alla fall jag mig vara på rätt bana igen! Hur som helst är jag absolut sten-säker på att det är tack vare Micke på Kiropraktorkompaniet och Guru-Danne jag är där jag är. Utan dem hade jag garanterat fortfarande varit hänvisad till promenader.

Fick dessutom finfint sällskap för Camilla hakade på en stor del av turen.

Hon behövde dock korta av för att hinna med ett flyg. Jag skulle förvisso med ett tåg men hade gott om tid så jag hann även med en underskön Sprada! Om du fortfarande inte varit i vattnet så är det hög tid för nu är det banne mig fisljummet! Enjoy summertime! Det är nu den är!💕





Just i detta nu sitter jag på tåget mot min hemstad och har det fin-fint. Älskar åka tåg! Jag är på väg fastän jag gör en massa annat. Behöver ju inte ens göra toastopp! Och (gratis)kaffet är super-gott! Hur bra är inte det?


Kram från Ingmarie

Behålla jämnvikt

Min personliga uppfattning är att fler skulle må så himla mycket bättre om de hade mer balans i livet. Om aktivitet och vila vore lite mer i harmoni och följdes åt. Det går ju liksom inte att köra intervaller hela tiden inom allt man gör. Hemma, på jobbet, på träningen och kanske t.om även på sätt och vis när man sover genom att man sover för få timmar för att “hinna” allt. Då blir bl.a binjurarna snart utmattade och kroppen överkokt. Men det funkar inte heller att vara för passiv och inaktiv för då blir det tok på det hållet. Då slaggar det mesta igen och både rostar och segar ihop. Ja så tänker i alla fall jag. Yin och Yang. Plus och minus. Därmed inte sagt att jag är expert på det där. Men jag är åtminstone ruskigt medveten och strävar hela tiden mot den där mittlinjen.😊

Därför var det så perfekt att hinna med både en powernap och ett Yin yoga-pass denna söndag för hela helgen, ja hela veckan om man ska vara petig, har varit superaktiv. Bara roliga grejer men är bägaren full så är den full även om det är guld i den. Bästa  Annelie tyckte precis samma.💕

Precis innan hade hon aktiverat sig med gräsklippning och jag med gym.


Och innan dess hade vi tillsammans aktiverat oss med ett hejdundrande härligt Swimrun-pass! ( + att jag cyklat 15-20 km bara för att komma dit och hem.) 

Vi testade en del nya vägar och fick till simsträckor på allt från 150 m till 1 km. Goa grejer det där och en obeskrivbar frihetskänsla! Totalharmoni!

Kram från Ingmarie

När livet vill en extra väl

Lustigt det där hur en sak som en gång varit snudd på livsviktig kan bli totalt ointressant. En gång i tiden var Stockholm marathon under många år en av årets absoluta höjdpunkter och otroligt viktig för mig. Inte bara för mig personligen förresten utan även för sponsorer, ekonomin och klubben. Men det var då. Nu kan jag inte bry mig mindre. Hade det inte varit för Facebook hade jag troligtvis missat att det var i dag. Som det kan bli va? Och visst är det härligt på något vis? Att livet är ständigt föränderligt, att dagens “sanning” inte behöver vara morgondagens sanning och att det kan hända magiska saker om man har ett öppet sinne och litar på att både livet och människorna man möter vill en väl.

För tänk om jag aldrig bestämt för att lära mig simma, om jag inte vågat mig på den där första open water simningen och första swimrunloppet, om jag inte sökt om att få skriva på Allt om Swimrun eller varit med på Swimrunpoddens event i höstas. Då hade denna dagen ganska garanterat inte hänt. Och det hade varit väldigt sorgligt…

För utan allt det där så hade jag troligtvis aldrig träffat Camilla Renz. Denna fantastiska kvinna som inspirerar mig som sjuttsingen och redan tagit en stor plats i mitt hjärta. Då hade vi inte kutat en härlig (halvlång) runda tillsammans i skogen i dag.



Att kunna kuta utan smärta och med någon annan är verkligen dubbel glädje för mig.

Om allt det där ovan inte hänt hade jag inte heller blivit hembjuden till hennes fina hus Ro. (Jo det både  heter och är precis så.) Då hade jag inte simmat i Drevviken med henne och Ylva, badat vedeldad bastu och haft en fantastisk grillkväll med alla dessa underbara människor och djur som var med.









Så obeskrivbart tacksam och lycklig över allt livet ger mig. Tack för i dag!

Kram från Ingmarie

Fredagsfunderingar om sånt jag begriper att jag inte begriper

Jag har förstått att det finns de som tycker träning i allmänhet, och yoga i synnerhet, är tråkigt och händelselöst. För mig är det helt obegripligt. Lever dessa människoknytt på en annan planet än jag? Det händer ju någonting varje gång och jag vågar påstå att jag även lär mig något nytt under varje pass. Även under de  s.k “tråkiga”.

I går innan jag skulle ha ett yogapass lärde jag mig t.ex att om man trycker in en särskild knapp, som egentligen alltid ska vara intryckt men någon klåfingrig pillat på, samtidigt som ljudrattarna är på blir det väldigt högt ljud.😱 

I dag lärde jag mig bl.a dels  att kombon yin-yoga+ hot vinyasa funkar utmärkt.


Och dels fick jag kunskap om att helt plötsligt kan värsta popmusiken börja spelas på megahög volym inne i hot salen utan att någon kan förklara hur. Eller ens stänga av den. Nästan så man börjar tro att det finns ett litet ljud- och musiktroll på den där anläggningen. 😜 Jag tyckte mest det var festligt och ett fantastiskt sätt att träna sitt yogiska sinne på.

I dag kom jag även ännu en gång på att några ny-gamla gymövningar kan göra sig väldigt påminda dagen efter. På ett bra sätt! Det är ju liksom skönt att veta att rumpan både lever och funkar.😜 

Och den som tycker vattenlöpning är tråkigt har verkligen inte fattat grejen. Det är ju hur mångsidigt som helst. I princip kan man köra alla slags pass. Utom möjligtvis backpass. Vill man så kan man dessutom vara supersocial samtidigt. Jag och Lisa är  världsbäst på det och vi löser allt från stora världsproblem till hur man behåller sin barnslighet oavsett ålder.


Simningens alla upplevelser och lärdomar bryr jag mig inte ens om att förklara. Du som håller på vet. Er andra tycker jag mest synd om. På riktigt.


Helt ärligt så tror jag att de som säger så där, att träning är tråkigt och händelselöst, helt enkelt aldrig riktigt har provat. Eller så är det kanske den bästa sämsta ursäkten deras latmask kan hitta på…

Kram från Ingmarie

Bara en massa plus!

En fördel med höstväder i maj är att det blir sommartemperatur och gott om plats för poolrun i utebassängen.



En annan är att det är extra skönt att få klämma in sig i våtdräkten för den värmer skönt som attan. I dag är det ju onsdag och då är det, precis som förra veckan, dax för Swimrunpoddens träning i Skrubba. Och den vill jag ju helst inte missa för det är ju så galet skoj och så superhärligt! 100% av alla som är med är fantastiska människor. Varje gång! 




Faktum är att av alla swimrunners jag träffat, och de är en del nu, så är alla otroligt trevliga. Jag tror det dels beror på att eftersom sporten är så pass “ung” så är det också vi som utövar den som liksom “bestämt” att det ska vara så. Man tar hand om varandra och hjälps åt. Punkt. Dels tror jag det beror på att vi som kör vet hur tufft och slitigt det kan vara och hur liten man blir om naturen sätter mot med sina krafter. Man blir ödmjuk som fasen när man upplevt nedkylning, extrem trötthet i hela kroppen, rädsla i vattnets vågor och strömmar liksom lycka, glädje, mod, en känsla av total samhörighet med moder jord och tillit och samhörighet tillsammans med en eller flera andra människor. För att riktigt förstå måste man nog helt enkelt testa. Du som är fast vet redan.😍

Passet gick i alla fall kanonbra. Kunde inte hänga med de allra snabbaste, det är ffa simningen och svår traillöpning jag tappar på, men jag var i alla fall inte sist. Å andra sidan spelar det ingen som helst roll för vi gör det ju alla för att det är så himla skoj och för upplevelsen. Och nog syns det hur glada vi är?


Gofikan (inkl hett te) och det obligatoriska mingelbabblet satt som en smäck innan jag och Fredrik cyklade hem igen. Vilken kväll!!





Tack än en gång alla för i kväll och extra tack Annelie och Jonas för att ni fixar detta! Ni är så bäst! 😘


Kram från Ingmarie

En riktig Ingmarie-dag

Jag vet att det behövs regn men det hjälps inte. Det här är en typiskt bra Ingmarie-väder dag.😍


Ingen vet väl egentligen riktigt hur länge det varar så jag har liksom turbo-njutit. 😄 (Regnet kan väl f.ö komma på nätterna tänker jag…)

Löpning + utegym med diverse övningar.




Sen hojen till Flaten för sim och slöande.


Men även om det var en hel del folk där så simmar jag i princip aldrig OW utan min Buoy. En billig och enkel “livförsäkring ‘. Swimrun funkar lite annorlunda så då får den vara hemma.


Nu är  ju Flaten, och sjöarna jag härjar i, tack och lov båtfria men kolla så bra jag syns!


Ville nästan inte lämna min lilla plätt. Så himla härligt att ha det så här! Tog till slut ett sista dopp och cyklade till svägerskans syster på mysfika tillsammans med lillebror, svägerska, brorsbarn och systersvägerska-barn. (Där blev det lite rörigt va?😜)



Kram från Ingmarie

Ett riktigt (sko)äventyr

När jag var på det där fantastiska 24-timmars äventyret förra helgen var jag inte bara löjligt lycklig. Jag var visst löjligt disträ och glömsk också. Eller om det hängde samman. Vem vet.  🙄Hur som Swimrun så glömde jag mina braiga, och nästan sprillans nya, Newton trail-skor vid sjön. Och jag kom inte på det förrän jag packade upp många timmar senare. Trodde aldrig de skulle vara kvar men snälla Ingrid  åkte ändå dit för att kolla och minsann! De stod kvar! I sin skopåse. Nästan ofattbart.


Sen dess har jag försökt klura ut hur de ska komma till 08a land utan att jag ska behöva längta allt för länge. Lösningarna har varit många. Allt från att sätta dem på bussen till att skicka dem med posten. Men ibland löser det sig enklare än man ens kan drömma om. 🙏🏻 Min vän Carolina, hon som bor i Falun och är en av de mest fantastiska yogalärare du kan hitta på vår planet, skulle ner till 08 a land just denna dag. Och hon hade plats för just mina skor! Så från Ingrid, via kollegan Robert, kom de till Carolina som via ett stopp i Vallentuna tog dem till Medis där jag mötte upp.

Nu står finingarna här hemma igen och verkar helt redo för nästa Swimrun-pass. De hade ju t.o.m hunnit torka.😃


Själv har jag inte varit fullt så äventyrlig i dag. Förvisso var Hot mojon i en fes-ljummen sal, men det var mest snopet. Vattenlöpningen och simningen var däremot i perfekt temperatur! Så här skulle det vara alltid för nej, jag kommer aldrig att tröttna på sol och värme. A-l-d-r-i-g.


Lunchen blev dock inomhus och The Plant’s vegokäk var som alltid himmelskt plus att jag hade världens bästa Karin som sällskap. En absolut oslagbar kombo.


Kram från Ingmarie

Starkast vinner

Vilken tur ändå att man har så pass mycket pli på sig själv att man går upp när klockan ringer trots att man helst av allt vill sova vidare. För tänk om jag inte haft det. Pli alltså.  Då hade jag missat en galet massa härligt och skoj i dag. Sånt som ger minnen för resten av livet! Vem minns liksom att man sov?

För att ta det från början så behöver jag börja redan i går. Jag var hos allra bästa Guru-Danne för fix. Det är nog bara han och jag som begriper vad som står på tavlan men det räcker ju.😜


En av alla punkterna är en massa övningar jag ska göra för att få igång hela nervsystemet och koordinationen igen. När man haft ont länge, som i mitt fall vid diskbråck, så kopplar kroppen liksom ifrån vissa signaler till slut helt enkelt för att slippa ha ont. Eller av utmattning.  Så i dag pysslade jag bl.a med det på löppasset. Kan ju inte påstå att det är jordens roligaste, segt var det med, men han brukar ju få rätt den där Danne. Så det är bara att hålla i. Vädret kunde i alla fall inte varit mycket bättre. Jag älskar sol och värme!


Såna här dagar är det även extra gottigt att ha 08a lands troligtvis soligaste utegym bara några stenkast från lyan.


Sen hade jag egentligen mest tänkt att slappa inför kvällen men så messade bästa Lisa och undrade om jag inte var sugen på vattenlöpning. Ja vad svarar man på sånt? Tog hojen till Eriksdalsbadet. Såklart. 😀



Jag älskar verkligen den här känslan av att veta att hela ljuva sommaren ligger framför oss. För mig är det frihet!

Så mycket laddningen inför kvällseventet blev det därför inte. Hann i princip bara hem, parkera hojjen, packa upp och ner alla prylar och ta mig till bil-skjutsen (lyxade till det där minsann!) för att åka till Swimrunpoddens onsdagsträning

Har inte varit med i år och i dag var jag osäker på om jag egentligen skulle med tanke på gårdagens behandling och all träning de senaste dagarna. Men jag ville ju passa på. Vem vet hur vädret är nästa vecka? Eller kroppen för den delen.  Vi blev riktigt många som samlades vid Annelies ofattbart mysiga stuga ute i Skrubba. Alla kan vara med och det finns t.o.m dräkter att låna.



Nu, med facit i hand, är jag så vansinnigt glad att jag “vågade” för vilken kväll! Simningen funkade hur fint som helst och löpningen var helt ok. Och miljön är absolut obeskrivbar.

Ner mot första simningen.(Tack Annelie för action-bilderna!)





Efter ungefär en timmes magi var vi tillbaka och det bjöds på både fika och mingel. Det här är livet om du frågar mig! Swimrun, goa människor, naturen och perfekt väder! Sa jag att jag gillar sol och värme?😜 Jag dog  banne mig lyckodöden flera gånger om!

After Swimrun-fika.😍

Annelie i förgrunden är stugägaren och en av två i Swimrunpodden. Den andra är Jonas som syns längst bak till vänster.

Fredrik är en av mina fantastiska team-partners. Vi ska (förhoppningsvis) hitta på en massa skoj i sommar!


Tack alla som förgyllt min dag! Bättre onsdag än så här kan det inte bli så som sagt var, tur själv-disciplinen är starkare än sömntutan och latmasken.😄

Kram från Ingmarie