Åter i 08 a land

Det må vara segt att gå upp i snorottan för att kuta men alternativet, att inte kuta alls, är ju faktiskt ännu segare. Ibland får man liksom bara göra. Jag är obeskrivbart tacksam att jag ö.h.t kan! Och får! Med denna vyn är det dessutom extra enkelt att glömma den sköna sängen.😍 Livet är banne mig ett gigantiskt mirakel! 








Lika fint som alltid även om de “förstört” delar av den fina grusvägen ut till Främby udde med någon slags stenhård cementblandning.😱 Vet inte hur de tänkte där… Inte på diskbråcksryggar i alla fall.😳

Jag hann precis med tåget söderut och fick verkligen en (supersen) lunch with a view!💕

Så nu är jag tillbaka i 08a land igen. Hej å hå. Nu ska jag turbovila så jag kan nyttja helgen till fullo!

Kram från Ingmarie

I Dalarna

I morse (läs snorottan) härjade jag på “mitt” utegym i 08a land. Det är ruskigt lyxigt att ha det så nära och dubbellyxigt att ha det helt för sig själv i morgonsolen.


Nu, många timmar senare, är jag i Falun. Framförallt för att jobba men inte mer än att det t.ex hunnits med en långpromenad och picknick-stund med bästa (hett efterlängtade) Maria i kvällssolen. Så himla härligt både för kropp och själ.

Kram från Ingmarie

Den där känslan

När man haft ont väldigt länge någonstans, du vet sån där smärta så man hela tiden måste tänka på hur och vad man gör för rörelser för att inte dö smärtdöden, och man sen helt plötsligt inte har ont längre så är det banne mig som att uppleva största tonårs-förälskelsen igen! Man vill inget annat än hångla och hänga med den där godbiten 24-7-365. Är det dessutom blandat med starka vårfeelings får man plocka fram sin absolut starkaste karaktär för att det inte ska sluta illa.😜

Jag är väl medveten om att springa tre dagar på raken i mitt “tillstånd” inte är varken optimalt eller att rekommendera, men vad gör man när lusten och längtan är starkare än ett drogbegär? Jag hade i alla fall förnuft nog att cykla till och från mitt kära Flaten för att få kuta runt och omkring den. (I vanliga fall springer jag ju plättlätt dit och hem.)

Det är som i en sagobok där nu. Glömde nästan andas!😍


Och jo, såklart det blev en Sprada-tur. 💕 Absolut omöjligt att låta bli!



Jag dog lyckodöden flera om där kan jag berätta…


Men lite förstånd verkar jag ha kvar. Förutom cykelturen menar jag.

Dels blev det ett Hot mojo-pass. Behålla rörligheten och styrkan är ju superviktigt! Det var förresten en sprillans ny release som jag gillade jättemycket!


Sen har jag även varit hos Micke. Lasermannen du vet. 😁 Ännu vågar jag nämligen inte släppa honom.


Så nu håller jag mina tummar och tår stenhårt för att det fortsätter så här.🙏🏻

Kram från Ingmarie

Valborg med känsla

Vet inte om jag vågar skriva det men jag tror faktiskt det vänt nu och att diskbråcksryggen är med mig igen. riktigt! I dag fanns den där känslan där igen. Den där när stegen är synkade och kroppen känns som en enhet. Den där när andningen och rytmen liksom sköter sig själv.




Det hjälpte garanterat till en hel del att det verkligen är vår och att jag hade ett par sprillans nya Newton på fötterna. Men bara till viss del. Både du och jag vet ju att vill inte kroppen hjälper varken superdojor eller solsken.



Så himla tacksam över att kroppen lät mig springa så länge att jag faktiskt hann bli trött i benen.💕



Eftersom jag var klen i torsdags så valde jag att göra den dagens jobb i dag. Superskoj och hur trevligt som helst. Hade sen en max-lyxig AW med min goa (super-triathlet) kompis Camilla. Inte en sån där AW med bubbel i glaset och finkläder på något tjusigt hak med en massa andra lika finklädda.. Nej här snackar vi en blöt, lycraklädd, endorfinstinn variant i egen simbana. Det är inte på Eriksdalsbadet 08a borna startar Valborgskvällen om jag säger så.😜 Men den hinns ju med den också.😄


Kram från Ingmarie

Maxad lördag

Vi har, i alla fall som jag ser det och i alla fall i vår del av världen, alltid minst två val. Antingen kan vi se det som är bra eller det som är dåligt. Därmed inte sagt att det alltid är så himla enkelt. Sjukdom, dödsfall, misär och orättvisor är aldrig något “bra” no matter what, men i eländet finns alltid, alltid någon liten strimma ljus tänker jag. Det är just den vi kan välja om vi vill se eller om vi vill stanna kvar i mörkret.

Matförgiftning/magsjuka är ju inte precis någon stor eländesgrej men det är ju inte precis lattjolajbans eller något man strävar efter. Ändå tänker jag, som jag skrev i går, att den nog ändå var ganska bra. Om det inte hade hänt hade jag högst troligt kutat på för mycket efter den lyckade helgen och sen hade ryggen varit skrot igen. Eller så hade jag hittat på någon annan dumhet.😜 Nu tvingades jag vila både bokstavligen och bildligt talat för jag var totalt utslagen i typ två dygn.

Resultatet verkar ha blivit en slags dopingfri Red bull-turboeffekt.

I dag har jag nämligen först hunnit med att yoga, städa, tvätta, handla, laga mat och röja/slänga skräp. Jag är gräsänka hela helgen så det var bara jag som gnetade. Ingen “fuskhjälp” alltså.

Plus att jag har hunnit med ett löppass inkl Sprada.😍









Och ett rejält gympass där det minsann blev både PB och uppnått mål. 150 kilo med kälken kaboooom!💪🏻Ska jag greja mer måste jag nog dock skaffa spikskor eller rejäla dobbar så jag får grepp…




Och ett ruskigt bra simpass. För första gången ever fick jag simma om och simma om varenda en på min bana. Förvisso den “långsamma”, och förvisso bara fyra pers, men jag väljer att tänka att jag gjort framsteg för det har aldrig hänt innan.😁


Och nu har jag skrivit klart det här med!😃

Kram från Ingmarie

Varierande måndag

SMHI varnade för blajväder framåt eftermiddagen så jag utnyttjade morgonen till att använda fina utegymet. Hade en vansinnigt skoj, och svettig, stund bland stockar, stenar och den bara marken. TRX-bandet var förresten också med.






Resten av dagen, och kvällen, har ägnats åt massor av (kul) jobb. Då behövdes både många lager kläder och paraply för att inte förvandlas till en blöt och frusen trasa. Vad hände med vårvärmen? Och paraplyet kommer aldrig mer bli sig likt för någon hade även satt fläkten på max.😳😱

Men oavsett (bus)väder så har jag ännu en gång konstaterat att jag verkligen gillar mitt liv! Även på måndagar.😍


Kram från Ingmarie

Halmstad dag 3

Jag vet inte hur många gånger jag sprungit på Prins Bertil-stigen men de är snudd på oräkneliga. Ändå tröttnar jag aldrig! Mer än möjligtvis på den där asfaltsrakan vid Grötvik om det regnar och är motvind. Eller haglar/snöar. Då får man plocka fram de allra fetaste hornen.😜

Totalt är den ca. 18 km. Start vid slottet inne i Halmstad och “mål” vid Tylösand men man kan bygga på och göra den i princip hur lång som helst. Eller springa bara en del av den om man som jag vänder efter ett tag. 🤗



Den är otroligt vacker och varierande. Platt, backig, djup skog, öppna fält, havsvyer, sanddyner, bebyggelse, öde och stig/grusväg i princip hela vägen.











Ryggen var med mig i dag också. Drygt 90 min. sprang jag + lite gåpauser där det var asfalt. Så jäkla glad och tacksam!


Det har varit härliga Halmstad-dagar men nu är det slut på hotellfrukostar, bäddad säng och magisk balkongvy. I alla fall för denna gången.


Som för det allra mesta åker jag tåg, Gillar ju det. Hinner en massa utan att behöva varken få rumpskav eller avbrott. Jag behöver egentligen inte göra ett skvatt om jag inte vill.😍Dessutom får jag fika gratis.😁


Tack för denna gången Halmstad! Ses snart igen!💕

Kram från Ingmarie

Halmstad dag 2

Du som är/ har varit i Halmstad vet. Ni andra stackare får trösta er med att ni har något att se fram emot för ett besök här är något alla borde ha på sin bucket list. Särskilt på våren och sommaren. Det är smärtsamt vackert och mina gamla löprundor är om möjligt ännu mer magiska. Kanske därför det trots allt blev så bra löppass. De första 20 minuterna var nämligen trögare än en gammal enväxlad tantcykel i uppförsbacke. Men sen bara vände det! Och jag fattade som vanligt ingenting. Det går löjligt långsamt men vem bryr sig liksom? Jag springer ju!😃








Inte konstigt man får kraftiga vårfeelings! Det märks på hästarna med för jösses vad de fäller! Jag var med mamma ute i finaste stallet för att mysa. Och för att jag skulle få “hästa ner mig” lite.😍 Nu är abstinensen åtminstone tillfälligt stillad.


Att vara “hemma” innebär inte bara att man hittar överallt, vet var guldkornen finns och kan träffa familjen nästan hur ofta dom helst. Det innebär ju även att man har ett uppbyggt nätverk för diverse behov och härliga klubbisar att leka med.

Om Sara var lite svårövertalad till att haka med på sitt första riktiga yogapass i går så är hon desto enklare att övertala till i princip vilket träningspass som helst. Det är inte utan anledning hon klarat flera Ironman om jag säger så… Så det blev först gymet och sen bassängen. Igen! Mitt 5:e simpass denna veckan kom jag på. Och det gick bra! Kanske kan bli simfolk av mig med en dag. 😁 Micke Morin var också med men körde sitt eget lilla pass medan jag och Sara körde skojiga drills. Jag lärde mig massor av nya saker och vi var i tills vi blev mer eller mindre utkastade.😜




 Finns absolut inget att klaga på för så bra är det här.💕


Kram från Ingmarie

Halmstad dag 1

Vara hemma i Halmstad är som att vara på ett mini-trainingcamp. Här finns ju allt på nära håll plus att jag har massor av härliga lekkamrater. 😀

Vattenlöpningen körde jag dock själv. Men inte ensam för det var tokmycket folk i Actic-bassängen. Det är superbra där för man behöver inte ens ha med eget bälte. Det finns en hel bunt på plats att välja mellan.


Simningen hade jag toppsällskap av Micke på. Fick till ett ruskigt bra pass. Mycket teknik och jag inbillar mig att jag simmade lite bättre på slutet. Kul var det i alla fall! 

Men efter en väldig massa timmar i (klor)plurret var jag ganska nöjd, det finns ju liksom en gräns till hur skrynklig man vill bli menar jag, så då var det perfekt med ett hot-yogapass på bästa Yogainstitutet. Sara tog mod till sig och hakade på (det har krävts en del övertalning om jag säger så) men nu är jag säker på att det inte kommer krävas fler mutor för att få dit henne.. 😍


En bra sak med att träna mycket är att man blir hungrig så man orkar och kan äta mycket. Käkade bl.a lunch med fina pappa på Spis&deli


Kikärtsbullar med grönt. Vansinnigt gott men helt ärligt är det hutlöst dyrt med tanke på att man inte får mer mat…


I kväll blev det Thai-hämtmat hemma hos bästa mamma och Ulf tillsammans med lillebror Markus, lilla Juni och Silverkatten.



Och vi kan väl säga som så att det var fler än jag som var hungriga för det fanns nästan inte ett riskorn kvar när vi var klara.😜


I morgon ska jag trötta ut mig med andra härliga äventyr. Och lyckas bli hungrig igen. 😃

Kram från Ingmarie

Bästa sättet att umgås på

Läste någonstans att man blir som de man umgås med så med tanke på att (minst) 95% av mina vänner är sport- och idrottsnördar av något slag är det väl inte så konstigt att jag är som jag är. Och de som de är. Som umgås med mig menar jag. 😜

När jag får välja, och det får jag ju fint nog, så umgås jag helst sportandes. Garanterat en win-win situation! Vissa gånger är det väldigt planerat. Du vet med tid, plats och exakt upplägg. Ibland blir det tokspontant och kan bli precis hur som helst.

Som t.ex ett orienteringpass med Fredda, Carola och Anders. Orientering är exakt som Swimrun på så vis att tiden bara försvinner. Man “ska bara” och vips så har tre timmar försvunnit utan att man ens druckit en droppe vatten.



Stockholm är verkligen fantastiskt! Här härjade vi runt i massor av timmar i djup skog utan att höra en enda bilmotor. Faktum är att vi stötte inte på särskilt många människor heller. Som om vi vore helt ensamna i hela Nackareservatet. Magiskt! Hur många (huvud)städer kan bjuda på något liknande?


Lika spontant var bassängpasset med Lisa. Och där försvann 90 min. på ett litet tjillenix! Plus bastutid.😍 Sånt jag kallar 100% kvalitetstid!



Förresten lika gott om plats i plurret som i går. Älskar att Stockholm stad och Eriksdalsbadet bjudit på så mycket öppet alla dessa röda dagar så vi likasinnade kan fortsätta umgås så som vi vill. 😍

Kram från Ingmarie