Vyer, vyer, vyer! Och den där känslan…

Det finns några få platser i världen man direkt både känner och inser att man aldrig kommer tröttna på hur mycket man än försöker. Som har löpvägar man skulle kunna kuta vareviga dag utan att bli uttråkad. Du som följt mig ett tag vet att jag upplever det exakt så i bl.a Albuquerque. Och nu även här. Du kommer snart förstå ännu bättre varför.

Vi tog oss några kilometer bort till Albany windmill farm. Sammanlagt är där nu 18 vindkraftverk som förser Albany med 80% av all ström som behövs. Mäktigt som attan! Hela stället ligger vid Torndirrups National park där även Bibbulmun track passerar. Den som börjar utanför Perth, slutar här i Albany (eller vice versa såklart) och är nästan 100 mil lång.

Jag hade läst innan att sträckan mellan Albany och Denmark är en av de vackraste på hela Bibbulmun och även om jag bara testat några småpluttar av trailen innan längre norrut så vet jag att de två timmarna jag kutade där i dag var två av de bästa och vackraste jag gjort hittills i mitt + 35-åriga löparliv. Ja du fattar va? Inga bilder i världen kan förklara men här är ett litet försök.

Och efteråt, då blev det Sprada och picknick här!

Men dagen var ju inte slut efter detta och Nationalparken är stor.

Vi har fikat på Albany Historic Whaling station.

Beundrat utsikten vid Jimmy Newell´s Harbour och….

…the Blowholes som förvisso var väldigt lugnt just i dag men ändå så himla coolt!

Inte långt därifrån ligger sen The Gap och The Natural bridge. Så himla mäktigt men inget för någon med höjdskräck.

Plus att vi varit uppe på två av stadens berg.

Inte konstigt jag känner mig en smula mör nu. Och liksom vimmelkantig av alla intryck och upplevelser. Men mest är jag förbenat glad och tacksam!

Kram från Ingmarie

More love

Alltså det här blir bara bättre och bättre! T.o.m vädret är på vår sida! Prognoserna har nämligen visat moln och regn i princip varje dag minst en vecka framåt men antingen har jag kollat helt fel, väderspåarna gjort helt fel eller så har jag drömt mest hela dagen. Men i så fall är det en sjuttsingen så bra dröm!

Vi har hängt vid Emu point nästan hela dagen. Det visade sig nämligen vara en riktigt bra plats för en massa aktiviteter. Finns t.o.m en tavla som uppmuntrar till det!

Mellan Emu Point Beach och Middleton beach finns en alldeles perfekt cykelväg för intervaller.

Man skulle kunna tro det var pannkaksplatt men det var faktiskt mestadels upp och ner utom lite i början. Och på slutet. Det festliga är att det kändes som nerför i princip hela tiden. Förklara det den som kan!

Efteråt var det bara att rulla ner i vattnet utan att passera ombyte. För Anders också!

Sen hänger man där tills man blir simsugen. För kolla detta! Måste vara varje simnörds reality-dream! Och jag har visst blivit en sån. Också…

Några (ganska långa) stenkast från denna härlighet ligger gymet så vad kunde väl bli bättre än att avsluta dagen där?

Enda lilla molnet på denna himmel är att när svetten rinner ner i (löpar)skorna så odlas såna här not so nice bubblor.

Håhå jaja. Jag är lika mycket in Albany-love som i går så vad är väl en liten blåsa när man är i himmelriket?

Kram från Ingmarie

Trail, sprada och megalyx

Some have a lot of luck! Så här fint har vi det nämligen nu! Jag kan inte komma ihåg att jag har bott i en så vacker och lyxig lägenhet någonsin.

Och bilden visar bara en minidel av lyan vi hyr här i Albany far south. Det är så fint och mysigt att jag liksom nästan inte vill sova bara för att jag vill börja på allt skoj som ska upptäckas här!

Det enda vi hunnit hittills nämligen är att reka huvudgatan, handla mat och installera oss. Vi började ju i Collie. Och jag valde Collie river trail till slut. Med lite extra knorr för den var inte 10 km one way som det stod. Men drygt 18 km blev det till slut fram och tillbaka och vilka kilometrar!

Hade sällskap av Anders en bit och tja, du ser ju vad han tycker!

Men inte nog med att det var fint att springa vid floden. Den bjöd på en av de mest härliga Sprada ever! Just as God made me (or whoever det nu var) för badkläderna låg lååååångt nerpackade.

Och picknick-vyer!

Ja du fattar va? Allt detta har lätt varit värt att sitta i bilen med rumpskav en faslig massa timmar. för.

Kram från Ingmarie

De finns visst även här…

Visst är det märkligt att det finns gnällspikar överallt? T.o.m här där solen, ljuset, magiska skogar, ofattbart vackra stränder och utomhuspooler finns. Besökte ännu en av de sistnämnda i dag. Ljuvligt!

Billigt är det som sagt var också. Snittpriset är 40kr! Inkl allt! Och oftast bra med plats och välmarkerade banor. Ändå ska det gnällas… Jag råkade nudda en surtants fötter två gånger när jag kom i kapp och andra gången började hon slåss!😱 Jösses liksom. Trodde bara sånt hände på Eriksdalsbadet.😜 Hon borde besöka just det badet i rusningstid så hon begrep vilket sim-lyxliv hon lever.

Men kanske hon bara haft en skitdag, kanske trodde hon jag var en fisk som skulle bita henne eller kanske jag helt enkelt valt helt fel bana trots att jag ägnade mesta tiden åt drills. (= slow.)

Men slåss kändes ju lite onödigt. Jag brydde mig inte om det. Hade ändå garanterat inte hjälpt att käfta tillbaka. Man får välja sina krig noga tänker jag och inte ödsla energi på struntsaker. Ibland är det extra bra med ett yogiskt “let go” sinne.😍 Så jag nötte vidare och fick till ett bra pass till slut!

Löppasset var betydligt “lugnare” när det gäller gnäll i alla fall. Om man bortser från benen som visst blev tröttare än vad som var tänkt och planerat. Vi tog oss till Lake Monger eftersom den skulle vara bra och vacker att kuta de där 3,5 km runt. Absolut pannkaksplatt (även om Anders Garmin-klocka av någon skum anledning sa att det var 8 höjdmeter/ 2 varv) och absolut omöjligt att springa fel. Om man inte irrade ut sig på sjön eller bilvägarna jämte vill säga.😄

Jag hade tänkt lufsa runt och foto-stanna extra många gånger men jag fick feeling och eftersom jag nästan enbart går på känsla nu för tiden, oavsett vad det gäller faktiskt, så blev det som det blev. Ett lugnt varv, två tuffare och sen ett lugnt till. Två åt varje håll så det blev jämvikt.🙃

Anders fick också feeling och körde två varv i stället för 1,5. Tydligen extra bra vibbar där!

Kram från Ingmarie

Som att vara i en (brinnande) hårfön 😳

Om du någonsin använt en (värme)hårfön så vet du på ett ungefär hur det varit här i dag.

Kanske det var 3-4 grader svalare när jag körde mina intervaller men känslan hade troligtvis ändå varit densamma. Det var helt enkelt bara ruskigt hett! Och svettigt!

Så där så t.o.m jag helst ville stå i skuggan och pusta i pauserna. Då är det inte bara varmt utan verkligen hot-hot-hot-hot!

Och försöka blinka bort svetten när den rinner oavsett hur man försöker minska den gick väl si då där…

Men jag gnetade på och kunde inte annat än gilla det! Körde min 800-meters runda igen. 8 gånger precis som förra söndagen.

Men de var minst 50 m längre/varv nu trots att jag sprang exakt samma. M.a.o kan man inte helt lita på det där med gps. Vilket jag i och för sig redan vet. Skyller ändå på de där extrametrarna för att det gick lite långsammare than last time. Och jodå, jag begriper att + 10 grader mot förra gången också spelar roll.😜 Hopp&skutt-övningarna jag pysslar med funkar dock oavsett! Klarar fler och fler utan att smådö.💪🏻

Svalaste stället på hela dagen var utan tvekan gymet. Jag begriper inte vad det är med aussiefolket som verkar älska att få kalla och stela muskler. Eller så är jag bara klen eller något…🙄

Fast Anders gillar inte heller (gym)AC:n. Däremot att han kan leka DJ.😄

Något oväder har det inte blivit. Ännu. Stranden och havet var helt stilla hela eftermiddagen. Och absolut ljuvligt!

Men skenet kan bedra du vet. Uppe i Perth hills, bl.a precis utanför Mundaring, där vi ju var så sent som i torsdags, härjar okontrollerbara skogsbränder. Röken, lukten och t.o.m askan har märkts även här!

Ett tag var det nästan spöklikt. Som om allting stannat upp i väntan på en explosion. Eller tsunami. Eller aliens. ( Fantasin kan skena ohejdat om den är på det humöret!) Röken låg som ett lock över oss och hur solen än kämpade kom den inte igenom utan gjorde bara att allt på något vis blev ännu kusligare samtidigt som helikoptrarna for över himlavalvet mot branden.

Och nej, det är absolut ingen fara här där vi är. Just nu sitter vi tryggt ute på altanen. Klockan är snart 20, det är 30 grader varmt och himlen åter magiskt vacker.

Kram från Ingmarie

Hot day (i ny mössa)

Jag har typ 1500 (nåja) simmössor hemma men får bara med mig EN hit.😳 Som såklart gått sönder.

Så jag fick köpa en ny i dag. Och snål som jag är så tog jag den billigaste. Fast egentligen är det för att kunna köpa en lite roligare än den som blev. Hur kan man liksom inte ha åtminstone en med en känguru på i en hyfsat stor simbutik? I Australien. Eller åtminstone en liten Aussie-flagga. Man häpnar! Men jag ska leta vidare. 🙂 Snygg i badmössa blir jag aldrig men den kan ju i alla fall få liva upp det hela lite.

I mitt fall spelar simmössan säkerligen ingen roll hur den ser ut eller gjord av. Egentligen. Blir garanterat inte varken snabbare eller långsammare. (Det sistnämnda är särskilt svårt.)  Jag har den enbart för att hålla bort trollhåret. Här behövs ju liksom inget huvudskydd för att hålla värmen. Kvällssimningen i dag var ljuvlig! 31 grader trots att kl passerat 18.😍

Ännu varmare var morgonens löptur men jag gillar ju det. Nej fel, jag älskar det! Varenda muskelcell blir mjuk som fluffig sammet och med varje svettdroppe blir hela kroppen liksom renare. Antagligen ren inbillning men so what. Det är ju känslan som räknas, eller hur? Hittade en riktigt, riktigt fin runda i skogen utmed vattnet. Med massor av fina stigar och coola träd.

Och äntligen var vågorna så snälla att jag fick till lite vattenlöpning i det.

Havet är dock rättvist på så vis att framåt eftermiddagen var det kitesurfarnas tur att få njuta av det när vindarna tilltagit. Jag är så djupt impad av dem. Själv hade jag inte ens klarat pumpa upp seglet. Ännu mindre få ordning på selen och de där repen. Tror förresten inte ens jag hade kommit i med fötterna i brädan ens utan några andra attiraljer…

Känns helt osannolikt att det ska bli ruskväder i flera dagar nu. Men har jag tur så kanske väderspåarna här har lika fel som i Sverige… 😉

Kram från Ingmarie

Heritage trail och Lake Leschenaultia

Om det är något jag är bra på här i livet så är det att leta upp bra springställen. Och simställen. Det finns två idiotsäkra sätt att hitta guldklimpar på. Google och (vissa) turistbyråer. Sure, ibland blir det botten-napp men de allra flesta gångerna blir det typ högsta vinsten.

Som i dag!

Mundaring må verka bara vara en liten, liten pytteliten prick på kartan men en riktig juvel i verkligheten med ett fint litet centrum (hittade bl.a första boken av hen som skrivit den där tokbra jag avslutade i går), vacker natur och ( trumvirvel) flera olika trails att välja på.

Jag valde Railway Reserves Heritage Trail.

Totalt är den runt 59 km men riktigt så mycket var jag (läs kroppen) inte sugen på. Men typ 25 km är inte fy skam och det kändes hur bra som helst! Extremt lättsprunget (förstås-det är ju mestadels ett gammalt järnvägsspår), extremt välmarkerat och vansinnigt både vackert och fridfullt. Jag njöt precis hela vägen!

På hela tiden träffade jag bara på 3 cyklister, en walker och denna lilla fina filuren.

Och Anders när jag kom fram till Wooroloo.

Båda ställena har väldigt intressanta historier. Aboriginernas namn på Mundaring är “Mindah-lung” vilket betyder “high place“. Och man förstår varför för det är en otrolig utsikt mot Perth därifrån.

Även Wooroolo var förstås också Aboriginernas land ända till 1880-talet då européerna byggde sågverk där. Senare fanns där även bl.a ett sanatorium för människor med tbc och spetälska.

Överallt finns Aboriginernas namn kvar men man ser inte många av dem. Det är en fruktansvärd historia som det finns massor att läsa och skriva om, och jag lär återkomma i ämnet, men nu var det ju egentligen inte det jag skulle skriva om. Lätt att spåra ur om man har en livlig hjärna som min. Sorry!😜

Hur som helst så åkte vi direkt till Lake Leschenaultia för bad och picknick. Stackars Anders hade (som vanligt) fått vänta medan jag roade mig och hunnit svalna rejält så han tyckte det var småkallt. Jag tyckte det var underbart! I alla fall när det inte blåste. Vi börjar nog bli klena för i Sverige hade 25 plus-grader varit som värsta värmeböljan!

Vi var där i december 2016 också och precis som då så simmade jag i dag. Så härligt!

Så himla glad och tacksam för allt i dag och för att kroppen pallade trots gårdagen.😍🙏🏻

Kram från Ingmarie

En sån dag…

Some days alltså.

Du vet de där när det bara flyter. När man har feeling hela dagen och energin verkar helt omöjlig att få slut på hur man än anstränger sig.

Precis en sån dag har jag haft i dag och den har varit exakt så härlig som de alltid är. Och jag har njutit varenda sekund trots en massa svett och mjölksyra (eller kanske just därför) för vem vet när en liknande kommer nästa gång? De är ju luriga de här unika dagarna för de dyker upp när man minst anar och begriper typ ingenting. Ungefär som med de där motsatta segdagarna.

Hur som haver så blev det intervaller i parken i morse. 16 st 2- minutare för att vara exakt. Plus hopp&skutt-övningarna. Sen var jag ruskigt nöjd!

På gymet gick jag all in på typ allt. Särskilt box-säcken. Vet inte vad det är mellan mig och den för det blir ju samma story vareviga gång. Jag går bananaz!

Gymet hittade vi i ett ställe som väldigt passande heter Success för gymet var verkligen en success. Tyckte Anders med! (Ja han har piggnat till sig igen.😄)

Vi hittade en ny beach som också var en success. Coogee beach. Kritvit strand, friska vindar och härliga vågor!

Vi skippade dock att ligga på stranden, även om sandblästring må vara bra för huden, utan valde gräset. I lä. Så rackarns skönt! 😍

Och jag har läst klart boken! Läs den! Men se till att ha tid för du kommer inte vilja lägga ifrån dig den. Nästan inte ens när den är slut…

Få se hur mycket feeling, energi och flow jag har i morgon eller om jag lyckades förbruka allt i dag. Men strunt samma. Det var kul så länge det varade och snart kommer det en ny liknande igen oavsett. Det gör det alltid. 😍

Kram från Ingmarie

Nya ställen och rätt ställe

När jag är på nya platser och vill hitta bra löprundor brukar jag, förutom att använda Google maps förstås, springa åt alla väderstreck om det inte verkar helt ospringbart vill säga.Ibland vet jag mer eller mindre exakt hur jag ska kuta. Ibland får känslan och nyfikenheten helt styra.

I dag blev det söderut nästan helt utan plan. Förbi och genom parker där det picknickades för fullt. Och plötsligt dök det upp ett minijärnvägsspår! Utan tåg.

Ibland var det platt och rakt.

Ibland lummigt och böljande.

Halvvägs fanns det en stor park med extra “räddningshål” för cyklister och andra sportande. Så himla käckt!

Det blev en jättebra runda för jag gillar när jag slipper springa fram och tillbaka.

Med tanke på vad temperaturen var på seneftermiddagen så valde jag helt klart rätt ställe att spendera dagen på! Underbart! Har jag förresten sagt att jag älskar sol, värme och sand mellan tårna?

Anders är fortsatt lite krasslig så jag hade åkt själv till Leighton beach för att slöa. Börjat på ännu en ny bok. När jag börjar läsa är jag snudd på hopplös. Blir helt uppslukad och läser, läser, läser, läser och läser ännu mer. Tills den är slut och jag letar desperat efter en ny att uppslukas av.

Nåja. Antar man kan ha värre laster här i livet.

Men även solen behöver vila och för att inte helt slöa till så testade jag gymet i Fremantle på vägen hem. Nice!

Där var några ruskigt starka gubbar som körde, så där så jag fick hålla i hakan, men jag vågade inte ens smygfota. 😜 Själv är jag inte riktigt så imponerande men allt räknas, eller hur?

Kram från Ingmarie

Vem sa att söndag är vilodag?

Kommer du ihåg att jag hittade en fin park när jag testade närområdet? Well, jag testade den i dag och den var verkligen så perfekt som intervallställe som jag trodde!

På ren känsla sprang jag ett egenpåhittat varv och om min klocka inte hakat upp sig så var varje varv på snudden exakt 800m. Bara det liksom!

8 st blev de och jag lyckades hålla i princip samma tempo på alla +-3 sekunder. Jag fick slita lite mer på slutet (värmen tar även på mig) men jösses vad det kändes bra!!!! Det ryggonda efter bilstolsnötandet är som bortblåst och jag tackar yogan (och meditationen) för det denna gången.❤️

Jämte parken finns ännu en park där jag körde de där hopp&skutt-övningarna jag envisas med innan hemjoggen.

Stackars Anders är krasslig så jag drog till South beach i Fremantle själv. Ensam är man dock inte men det är ändå absolut trängselfritt. Massor av plats!

Vågorna var galna men på högra sidan finns en stenmur så jag lyckades på något vis få till lite vattenlöpning på andra sidan av den där det var lite lugnare.

Men jäklar vad det guppade! Jag blev nästan sjösjuk och fick lugna ner mig med lite extra yoga på gräset.

Och ett riktigt bra simpass i en helt vanlig 50-metersbassäng. Eller vanlig och vanlig förresten. För mig är detta exotiskt som attan!

Skönt att inte helga söndagen som vilodag för då hade jag ju missat allt detta!

Kram från Ingmarie