Never say never

Jodå jag vet att det är en klyschig rubrik men väl så sann. Och kanske är det bra att påminna sig själv lite emellanåt att “dagens sanning” inte nödvändigtvis behöver vara morgondagens.

Jag har t.ex. aldrig riktigt fattat grejen med hypen kring alla dessa 2XU-grejer och fram tills i dag har jag kategoriskt snudd på vägrat att ens testa.

Ja så tramsig är jag. Ungefär som jag var med  swimrun och löparkjolarna om du minns? Numera är ju swimrun bland det roligaste jag vet och halva garderoben är full med löparkjolar. Jag kan inte ens tänka mig att kuta i något annat.?

Men tillbaks till 2XU.

Min vän Erik bjöd in mig till deras Outletförsäljning så jag drog med mig Anders och vännen Ulrika. Tänkte att de nog var mer köpbenägna än jag. Och det var de förvisso men vad hände med mig och mina förutfattade meningar?

Jag hittade direkt en jacka och utan jag vet riktigt hur provade jag ena grejen efter den andra som Erik rekommenderade och jag blev… förvånad!

Allt satt ju superskönt så plötsligt blev vi med en hel kasse nya grejer!

Bästa Erik vet vad den mest obstinata behöver.?

Min hög..

Anders hög…

Redan i morgon ska jag testa en del av allt. Utvärdering kommer.
Fast en grej  har jag faktiskt redan testat. Nämligen deras vadkompressioner med inbyggd kinesiotejp.


Jag har förvisso inga som helst problem med mina vader, och har aldrig haft peppar peppar, så det jag använder dem till är ffa till swimrun. När benen legat smått lelösa i vattnet en tid så kan de vara ganska sega att få igång, och då upplever jag det som att de här faktiskt hjälper. Plus att de skyddar mina stackars redan (sår)skrapade underben…


Men man kan ju inte bara shoppa!

Man måste ju träna med så man får behålla anledningen till att använda allt.

För intresseklubben antecknar har jag de senaste två dagarn kutat ett par timmar.


Varit på gymet x 2.


Yogat själv och för instruktör 2+2.


Plus simmat och kört vattenlöpning några timmar.


Om inget oförutsett händer så ska jag i morgon köra en ( lång) träningstävling. Eller kanske det snarare är en tävlingsträning för får man på sig en nummerlapp så känns det ju faktiskt lite mer seriöst än utan.?

Kram från Ingmarie.

Fint tips del 1

Tänkte jag skulle tipsa (ännu en gång) om ett event jag tycker är extra värt att uppmärksamma.

Nämligen One Life – make impossible real.

Det är ett projekt som min lillebror Daniel och hans vän Aviad startat för att ge alla barn en chans att förverkliga sin dröm.  Själva projektet är väldigt simpelt och helt gratis. Det ger inte heller någon som helst inkomst till killarna utan de gör det helt på volontärbasis.

Du letar upp ett barn i din närhet eller var som helst, frågar var han/hon drömmer om att göra, hjälper barnet att uppfylla önskan och fotar hela händelsen. Alla bilder, med sina berättelser, kommer att ställas ut på Göteborgs kulturfestival och sedan även tryckas på en specialdesignad klänning som Miss Sweden kommer att ha på Miss Universum tävlingen 2016.

Hur fint & coolt är inte det?
Så fråga närmsta unge, hjälp till och fota när drömmen blir verklighet. Det behöver som sagt var inte vara någon superstor grej. Barn har ofta väldigt härliga önskningar och älskar att leka sin dröm. 🙂
Sista inlämningsdag är 1/7. Mer info hittar du på deras sida. Kolla gärna filmen. Den är kort och mycket informativ. 🙂

Här i 08a land har värmen kommit tillbaks och jag njuter!
Först med en lugn och fin löptur i skogen och lite rajtantajatn på närmsta utegymet.

IMG_4415

IMG_4424

IMG_4423

IMG_4422

IMG_4420

Och sen, efter jobb men innan bästa naprapat-Mats  masserade mina småtrötta ben och satte tårna rätt igen, blev det ett bra simpass. Tror jag var klar ganska precis innan tokrusningen så det var riktigt gott om bassängplats plats trots solskensdag. 🙂

IMG_4426

I morgon ska jag tipsa om en helt annan grej! Eller kanske inte. Man vet ju aldrig med kids och deras drömmar. De kan faktiskt hänga ihop… 🙂

Kram från Ingmarie

 

Från simning till The Plant

Lika uselt som det gick i går med simningen, lika bra gick det i dag.

Visst, det är en smula enklare i bassängen för där har man ju liksom grejerna på plats hela tiden och man behöver bara koncentrera sig på en ynka grej. Eller snarare två. Hålla sig flytande och ta sig fram så smidigt som möjligt. Låter plättlätt men i praktiken är det där ibland ofattbart svårt.

Men inte i dag!
Körde teknik så som bästa coachen drillat mig med och rackarns vad det flöt på bra!

Plötsligt händer det som den där reklamen säger och som jag ständigt går på.

IMG_3466sim2

Swimrunpoddmössan. Fin! 🙂

 

Så till något mer viktigt:
Väldigt nära utebassängen ligger köpcentret Ringen med sitt matcenter Teatern. Ett av haken där är The Plant – Food that works.

Maximillian Lundin som grundat stället är en stor profil inom kock- och matvärlden, han är bl.a kock i SVT:s “Go´kväll” och har även nyss kommit ut med boken Miljödieten.  Max, som han oftast kallas, var tills för bara några år sedan en stor köttälskare. Sen såg han filmen Forks over knives och bestämde sig för att testa vara vegan i fyra veckor. Som blev ett år. Som blev hela tiden. Vill du läsa mer om denne, för mig, stora inspirationskällan kan du kolla t.ex här.

Jag försöker undvika att pracka på folk mina (kost)åsikter men jag önskar verkligen fler kunde tänka till när det gäller maten. Inte bara för hälsans och djurens skull utan även för vår Moder jords skull. Köttproduktionen är vår enskilt största miljöförstörare, det vet vi numera, och görs inget kommer jorden snart gå under. Isarna smälter, jordar utarmas, regnskogarna skövlas, ozonlagret tunnas ut, gifter sprids, antibiotikaresistensen ökar, folk svälter, djur lider och allt detta hänger till stor del samman med allt det köttindustrin innebär. Se gärna t.ex. filmen om du inte tror mig. Den är inte “hemsk” på så vis att det visas bilder på lidande djur men den visar bl.a hur kosten påverkar vår hälsa och miljö.

Det är ohållbart med denna groteska köttindustri och det är vi människor som väljer hur vi vill det ska bli i framtiden. Och kanske det är det som är “problemet”.  Att vi som enskilda individer måste ta eget ansvar och att vi måste välja och stå för våra val. Det är ju mycket enklare att skylla på alla andra/allt annat…

Men alla kan göra något och man får helt enkelt börja med sig själv. Man måste inte äta kött och mjölkprodukter varje dag. Man måste aldrig faktiskt.  Det går alldeles utmärkt att leva vegoliv! För mig är det ofattbart hur man kan tycka vegomat är “krångligt”, att man skulle få näringsbrist (!!!)  eller hur man kan inbilla sig att det är “bra” kött när man köper billigt inplastat alt. från någon snabbmatkedja.

Och helt ärligt kan jag inte förstå hur man kan tycka att man “belönar” sig eller “unnar” sig något när man ger sig själv och sina barn mat från ex. McD. För mig är det både självtaskigt och barntaskigt. För att inte tala om djur- och miljötaskigt.

08a land må ha sina brister men när det gäller vegohak är det en oas! Jag har besökt The Plant flera gånger nu och aldrig blivit besviken. I dag hade jag dessutom grymt fint sällskap av min Falu- och träningskompis Erik (köttätare) som vid första tuggan av veganburgaren utbrast: Åh vad gott!

Är ganska säker på att han kommer gå dit igen. 🙂

IMG_3469burger IMG_3471ioe

Kram från Ingmarie

 

Slipning

Det är mycket som är bra med att vara ny på något.

Man kan bl.a. ställa hur korkade frågor som helst och man kan vara absolut sämst utan att skämmas.

Dessutom lär man sig hela tiden nya saker både om det man försöker lära sig och om sig själv.

Som t.ex. att simträning  i bassäng oftast inte betyder att man nöter x antal meter utan i princip allt handlar om teknik, teknik, teknik och ännu mer teknik. Och det finns hur många övningar som helst!

Man ( läs jag) lär sig också att känslan för hur det ser ut när man gör en viss rörelse inte alls behöver stämma överens med hur det ser ut på riktigt. Foto och film avslöjar verkligheten vare sig man vill eller ej. 

Jag begriper fortfarande inte hur något som ser så skitlätt ut kan vara så förbenat svårt!?

Så lyllos mig som har hittat universums bästa Coach  för annars hade jag gett upp för längesedan!

Nicolas är lugn, metodisk, otroligt pedagogisk och med ett tålamod jag inte trodde fanns. 
Varje gång har han även med nya leksaker och passar jag mig inte har jag väl snart en egen hög.?

Jag är ingen stjärna på det här men gudarna ska veta att jag kämpar väl och det är “Good enough” för mig.

Flit lönar sig, det vet jag ju, så vänta bara! En dag kommer jag kanske förvåna oss båda två.

Mest flit har jag nog ändå lagt på att vila benen denna dag. Sånt måste ju också göras. Ibland.

Kram från Ingmarie