När ondskan, och skräcken, kommer på besök

Min plan var att skriva något om hur fantastisk denna tid är. Den när naturen åter igen vaknar till liv och ännu en gång ger av allt det vackra och spirande till oss människoknytt.


Och kanske skulle jag skrivit något helt meningslöst om hur in i bängen kissnödig jag blev efter de där timmarna i bassängen med mina leksaker.


Men i stället upptas alla mina tankar av attentatet mitt i 08a land och vad som kunde hänt med mig om mitt möte inte hade blivit en halvtimme senare som det nu blev. Då kanske jag hade varit en av de som blivit påkörd, en av de som fick uppleva dödens och skräckens närhet och en av de vars liv troligtvis aldrig blir riktigt detsamma. Som det var nu var jag så pass långt ifrån att jag var trygg. Men ingen som var i stan gick egentligen “fri”. Överallt fanns rädda, upprörda och förskräckta människor. Polis, vakter och räddningspersonal jobbade stenhårt med att få bort alla från själva city. Jag har aldrig i hela mitt 51-åriga liv sett så många poliser, militärer, vakter och brandmän på en och samma plats eller hört så många sirener ljuda på samma gång. Och jag har aldrig varit så nära något som, enl. Statsministern, verkar likna ett terrordåd.


Jag ville bara därifrån men det var inte helt enkelt. Alla tublinjer stängdes av, alla stationer evakuerades, inga bilar eller bussar fick åka genom stan och de taxibilar som fanns blev snabbt upptagna. Så det var bara att traska. Och jag var ju inte direkt ensam. Vi var tusentals som fick oväntad och oplanerad, kanske t.o.m ofrivillig, motion.


Så i stället för en skön Yogatimme i värmesal blev det 2 timmars promenad. Men vad gjorde väl det? Det regnade ju inte ens. Och när jag gick där, kånkandes på min fullpackade rygga, så tänkte jag på alla de 100 000-tals människor som har det så här varje dag och dessutom ännu värre. Människor som inte har ett hem att traska till, en ryggsäck att kånka på eller ens tillräckligt med mat för att känna en stunds mättnad. Och jag tänkte på alla de ungdomar som Sverige skickar tillbaka till det som kallas deras hemland trots att de etablerat sig här och inte har någonting eller någon att komma tillbaka till. Och jag tänkte  på alla de som dagligen måste tigga för att få pengar till mat och husrum för att överleva åtminstone ett dygn till.

Hur har det kunnat bli så här? Hur kan liv bli så orättvisa? Hur har vi människor börjat hata varandra så? Och hur kan vi fortsätta hata så? Oftast pga religion, kön eller hudfärg. Eller i alla fall verkar de flesta tro det är så. Personligen tror jag att i grunden handlar allt om makt och pengar. Kanske t.o.m enbart pengar för har du dem så har du även makt…

Må alla de som drabbats av elakheter denna dag, oavsett var i världen, få kraft och mod att kämpa vidare utan att själva förgöras av ondskans kraft… Må i stället vänskap, omtanke och kärlek vara det som är ledorden i livet.❤

Kram från Ingmarie

Turdag!

I morse när klockan ringde ville jag helst sova lite till men det var en himla tur jag masade mig upp och tog tag i livet för jösses så bra den blev!

Ett helt eget utegym under en klarblå himmel. Hur fint och bra är inte det?


Var i god tid till tågresan som skulle ta mig till Västerås och hann lugnt med både lite jobb och en (gratis) kopp kaffe i SJ Loungen. Gott!


Både jobbet, och SJ, flöt på absolut guppfritt och jag var tillbaka i 08a land långt före jag beräknat. Så helt plötsligt fanns det tid för mig, i egenskap som Allt om Swimrun-skribent, att gå på Husky AW med Mandel & friends.


Ett stort showroom med massor av coola grejer för tränings- och outdoornördar, god mat och härligt mingel. Ofattbart så mycket smarta och funktionella prylar det finns! Bye bye tunga, klumpiga, fula, onaturliga, omiljövänliga och opraktiska tingestar!


Fick med mig en ruskigt fin goodiebag.


Och en jättefin Hydroflask. Perfekt att ha varm dryck i när swimrunsäsongen drar i gång för vi vet ju alla hur in i bängens mycket jag kan frysa…😱


Men inte nog med det. Mot (nästan) alla odds (väntelistan var nämligen kilometerlång) så kom jag med på Yin yogan. 70 minuter investering i mig själv.💕


Så med tanke på all denna tur i dag så kunde jag inte låta bli. Skulle bli väldigt förvånad om det inte blev vinst på någon av de här.😄


Kram från Ingmarie

Jobbigare än att träna…

…är att sitta ner halva dagen. Min rumpa har nämligen tillbringat största tiden med att sitta i olika tåg denna dag. Fem för att vara exakt. Plus tuben.


Hur pallar egentligen folk som lever mestadels sittande? Jag är absolut helt tvärslut efter en sån här dag! 

Turligt nog (för rumpan) så har jag dock fått traska en del mellan varven. Och vänta på ett nytt tåg ståendes då första tågets lok blev krassligt. 😳 Ännu mer turligt är att vädret varit helt makalöst fint! Då är det helt ok att behöva stå i en halv evighet och vänta även om det sker på en tågperrong.


Mest turligt (och lite skickligt) var kanske ändå att jag masade mig upp i ottan och fick ett riktigt bra pass på närmsta utegymet.


Men i morgon vet jag en som inte ska nöta rumpa…

Kram från Ingmarie

Konstig dag i dag…

På väg till jobbet var det totalstopp i tuben och väl av den pajade min jobb-rullväska när den stod stilla i ett skåp. (!!!)  Så jag fick ta mig till butiken där jag köpte den för bara någon månad sedan för att försöka övertala dem ge mig en ny utan kvitto. (Vem går liksom omkring med sånt?)  Missade ett tåg bara för det. Nu i kväll när jag hade skrivit klart ett (annat) blogginlägg  blev det någon slags “databasfel” (vad nu det betyder?) och allt försvann. Dessutom snöar det! Ja du hör ju.  Helt crazy!

Men det mesta löser sig. Även allt detta. Och jag har hunnit med både gympass, full arbetsdag, yoga och besök hos världens bästa Guru-Danne.


Men i morgon får det väldigt gärna flyta på som vanligt. Och sluta snöa.

Kram från Ingmarie

Finbesök

Jag har haft finbesök i dagarna två av lika många finingar. Inte riktigt samtidigt och på helt olika vis.

Lena kom på besök från Falun. Inte egentligen (enbart) för min skull men jag kan ju låtsas det. ? Vi är i alla fall sjukt bra på att roa oss. Och svettas. I går fick vi hjälp av (spinninginstruktören) Aidin som såg till att vi inte maskade. I och för sig ingen större risk men pepp är alltid bra!


Ulf är min kollega och mentor från bästkusten och han kom däremot enbart för att hänga med mig i två dagar. Superskoj och oerhört lärorikt! Vi är dessutom lika bra på att babbla och käka.?


Men de där två behövde ju vila (från mig) så resten av tiden har jag fått roa mig själv.




Vad hittar du på för skoj?

Kram från Ingmarie

Tre löppass på en dag!

Typ i alla fall…

Ett var med bälte i plurret. Inte som att springa på land förstås men intervaller är intervaller oavsett form.


Ett var jag mest åskådare till. Men en peppande och ej stillastående sådan! Jag är ju både lättroad och lättpåverkad så jag tycker Indoor Running är grymt skoj även om jag står “på golvet”!


Ett “riktigt”  pass har det dock blivit. Vågade mig på svindlande 20 min. i ett svep innan kort gå-paus. Kan väl inte precis säga att det känns “bra” men absolut inte heller “dåligt”.  Och alla steg framåt räknas, eller hur?


Kram från Ingmarie

Typiskt bra lördag

Det är barmark nästan överallt nu men isarna ligger fortfarande tjock på varenda sjö i min närhet. Utom på ett ställe. Vid Hellasgården finns en liten vak som bastubadarna använder. Den finns där nästan oavsett väder men eftersom stigarna genom skogen varit isbelagda de också så har jag inte kunnat ta mig dit. Förrän i dag. Som jag har Sprada-längtat! Jösses!?






Och jo, det var svalt. Men det är ju liksom det som är grejen.? När man väl kommit upp och fått på sig kläderna blir det en fantastisk uppvärmande blodrusch i kroppen! Jag lovar!

Kicken satt i resten av dagen. Gick som tjohejsan på gymet. Kommer nog aldrig bli någon “riktig” muskelknutte men jag jobbar i alla fall på det.?


I min värld är ju träning i sig en belöning och ett privilegium, men jag är så lyckligt lottad att det braiga inte var slut där.

Mysfika med bästa Sophie är alltid rätt. Vi är världsbäst på att på nolltid dyka rakt ner i livsviktiga samtal. Fina cappuccino lyckades vi också få.


Jag och Anders var även på en nästanvärldspremiärDen må vara galet förutsägbar men det spelar ingen roll. Det är en magiskt vacker film! Se den! På bio.?


Hur har din lördag varit?

Kram från Ingmarie

Festprissa

Jag festar veckans alla dagar för jag tror på att göra varje dag till en mini-fest. Helt enkelt för om man bara väntar tills det är “en lämplig dag” typ födelsedag, midsommar eller bröllop, så kan det ju dröja väldigt länge mellan partajerna. Det är ju fasligt osmart tänker jag för har man otur kan det ju bli ruskigt få fester under en livstid.  Och vem vill missa en fest? 

Nu behöver fest inte nödvändigtvis betyda storslagna middagar, presenter, galaklädsel eller ens ballonger och girlanger. Jag tänker mer på små vardagliga guldklimpar som livar upp. För livet är ju till för att levas! Det hörs ju liksom på ordet. Så jag festar faktiskt minst en gång varje dag. När jag jobbar bjuder jag alltid mig själv på köpekaffe t.ex. Liksom jag varje dag bjuder mig självpå yoga. Antingen hemma på morgonen eller, som i dag, parkerad på Jennys underbara klass. Superlyxigt att bara kunna ta emot.❤


Min löptur i dag bjöd på sol och ständig barmark. Att det är Fest med stort F fattar ju varenda kotte. ?


Jag har varit på (jobb)utflykt med. Till Nynäshamn. Så himla fint! Tänk att få och kunna strosa runt en precis lagom sväng innan tåget skulle ta mig tillbaka till 08a land igen. Det kan tyckas som en banal grej men om man tänker efter så är det ingen självklarhet för hundra tusentals människor. Därför ser jag även det som en (frihets)fest.






Hur ofta festar du?

Kram från Ingmarie

Yin och yang IRL

Kontraster är fint. Särskilt när de är i balans. Som yin och yang.

Yin är urkraften som bl.a står för lugn, långsamt, kallt, fuktigt, kvinnligt, svart,  jorden och månen. Och som även symboliserar skelettet och bergen. Tigern anses vara den varelse, som allra mest förkroppsligar “yin”. Yang är dess motsats. Den aktiva ljusa och varma urkraften. Dynamiskt, kraftfullt, manligt, solen och himlen. Draken anses vara den varelse, som allra mest förkroppsligar “yang”.

Varje dag bör bestå av ungefär lika delar tror jag. Ibland behöver man förstås kanske mer eller mindre av det ena eller det andra men balansen bör finnas där. Och båda behövs.

Min yang-del denna dag har bestått av cykling ute i det fina vårvädret inkl. coachning av min favvo-grupp. Massor av kraft, rörelse, sol och hetta!



Plus spinning inne. När solen gått ner. Jag tog verkligen i allt vad jag mäktade med och svettades därefter. Precis som det ska vara alltså. Grymt bra pass för övrigt.


Yin-delen hamnade någonstans mittemellan och efter dagens slut. D.v.s nu när jag softar i soffan. Långlunch  i slowmode är mycket yin. Och en Yin yoga-klass som jag förvisso instruerade men jag har märkt att jag kommer in i känslan fastän jag inte riktigt är “med”. Älskar att ha den klassen! Och att göra. En verkligt fin och enkel investering i sig själv. ?

Berätta! Hur har du yin-yangat i dag?
Kram från Ingmarie

När man vet att man maxat

Tyckte jag laddat så bra med hemmajobb (=rumpnötande), långpromenad, powernap (??) och simning.

Jag kände mig verkligen tokpepp inför Glenns spinning och kanske det är därför det blev som det blev. För, pardon my french, fy satan vad jag blev trött. 75 min. stenhårda intervaller och jag dras med till 100% när det ska jagas watt och kadens.


Tror det är första gången ever jag faktiskt fuskade på de sista intervallerna. ?  trött var jag. Fredda däremot svirade direkt om för att kuta på bandet. Vem sa att ungdomarna är slöa?


Benen var så darriga att jag även satt ner på tuben hem. Händer typ aldrig.


Men kan väl konstatera att jag fuskade i alla fall inte! ?

Kram från Ingmarie