Valentines day

Precis som det mesta i det här landet så är Valentines day stort och det finns hur mycket prylar och aktiviteter som helst. Jag är ju inte mycket för såna här temadagar som mest går ut på att man ska köpa, köpa, köpa för man kan fira alldeles utmärkt ändå. Om man vill alltså. Det svenska namnet, Alla hjärtans dag, är egentligen finare tycker jag. Alla hjärtan är ju viktiga. Både människor och djurs. (Bl.a därför jag valt vegoliv. Vill verkligen inte vara en anledning till att ett hjärta slutar slå för att jag ska äta dess ägare…)

Hjärtat ska man vara rädd om. Varje dag! För mig är hjärtat livet. Utan dess slag blir det ju liksom inget liv. Inom yogan säger man även bl.a att i hjärtchakrat finns kärleken och vår förmåga till helande. Även vår förmåga till medkänsla och att förlåta, generositet, omtanke och förståelse. Så visst är hjärtat livsviktigt!

Jag valde därför en hjärtchakra-meditation i morse. Och en massa härlig fysisk aktivitet.

Började med intervaller nere vid Rio Grande floden. 14 x 2 min.

Det må vara pannkaks-platt där men jäklar vad hjärtat fick jobba duktigt och jösses vad trött jag blev!

Men hur hårt jag än kämpar finns det andra som kämpar (minst) lika hårt samtidigt. Där är alltid ett par andra elitlöpare som susar fram. Ofta i grupp. Och fota japaner med en eller flera följecyklister.

Men det finns såklart de som är långsammare än mig också. Alltid lite kul att få känna sig “snabb”.🤩 Så tack hjärtat för att du hängde med mig!

Och tack för det braiga simpasset!

Jag har även hängt med vänner, ätit hjärtsnäll mat och pysslat med två av de saker jag kommer fokusera på under min tid här. Fortsättning följer om vad.😍

Hur har du firat och hedrat ditt hjärta i dag?

Kram från Ingmarie

Höghöjdshög

Jag vet inte riktigt vad det är med kroppen men trots att jag sprungit kuperat på höghöjd sju dagar på raken så var den sugen på intervaller i dag.😳 Det kanske är höghöjden? Oavsett så vill jag ju liksom inte varken förbise, nonchalera eller trycka undan en sån grej. Så jag körde! På platten nere vid floden vid fina Alameda open space park. Det är så himla bra där, förutom att man undviker i princip allt som kallas backar om man är på det humöret, för man kan springa asfalt/grus på spikraka cykelvägar alt. på slingriga trails. Jag körde båda. Upp-och nedjogg på trailsen och intervaller på rakan. Intervaller på platten med pigg kropp betyder dock inte varken att det går fort eller är “enkelt”. Intervaller är fortfarande intervaller, höghöjd fortfarande höghöjd och jag är ju inte 50 längre.🤪

Avrundade med ett gymbesök. Eller förresten. Det blev två besök. Styrka ena och vattenlöpning andra.

Och såklart vi ätit. Flying Star är inget “riktigt” vegohak men det de har är mjumma och de fixar till så man får det precis som man vill ha det. Kallar jag bra service!

Vi “råkade” även åka inom Sport Systems. Ett ställe man inte bara ska “åka inom och kolla lite” i. Det slutar nämligen alltid likadant…

Till mitt försvar så är hälften Anders, vi behövde dem och det var rea.🤩

Kram från Ingmarie

Colorado Springs dag 4

Jag minns när jag såg Shannon åka konståkning första gången, det är mer än 10 år sedan, och hur galet imponerad jag var redan då. Nu, många tusentals träningstimmar senare, är hon a Super-star och jag ännu mer imponerad. Vi var och kollade när hon, plus en massa andra super-stars körde sitt andra pass i dag, och milde himmel. Så vackert! Och så galet svårt! Jag blev nervös bara av att kolla. Både för att de kan smasha in i varandra och för att de kan trilla riktigt illa. Det var inte tillåtet ta foto när de tränade så det fick bli ett sånt här.

Skrillor och hårda isar är inte min grej men roströda trails, backar, sol, svett och höghöjd är det! Vi testade några av de andra trailsen i Red Rock Canyons Open Space, där vi även var dag 1, och alltså det finns nästan inga ord! Tänk Runners high från första till sista löpsteget så kanske du kan ana! Varmt var det också! Jag var rejält over-dressed men hellre det än tvärtom.😄

Vi har även åkt en liten road-trip på slingrande och svindlande vägar uppe i bergen tillsammans med Trish och James.

Vi var även vid Manitou incline. Jag hade aldrig hört talas om denna “trappa” innan men nu är jag helt fast och vill verkligen ta alla de där 2744 stegen upp till toppen. Själva trappan är drygt 1500 m lång med en stigning på mellan 45-68% så det är inte gjort på en kafferast precis. Och absolut inte på ett snabbstopp där man är den enda som är sugen på mjölksyra… Rekordet upp är strax under 17 minuter men för de flesta tar det minst en timme enl informations-tavlan. Ner tar man sig sen via en ca 6 km lång trail och man får inte ha hund med sig helt enkelt för att det är för tufft. Jag fick i alla fall gå några steg upp och ja, den går hela vägen upp till trädgränsen!

På hemvägen plockade vi upp Shannon och åkte till ett av hennes coffee-favvohak. Dutch Bros. F.ö ännu en grej jag aldrig hört talas om innan. De är enbart drive-thru och det finns över 290 st spridda i (ännu så länge) sju stater. Och ja, kaffet var supergott!

För att inte tala om maten på veganhaket Moxie! Visst var besöket på Broadmoor fantastiskt och superlyxigt men maten var jag helt ärligt inte så superimpad av. (Typiskt fantasilös vegomat trots att vi skriver 2019…) Moxies mat däremot! O lalaaaa! T o m Trish och James som är extrema köttälskare blev nöjda och absolut proppmätta. Kanske, kanske jag sådde ett litet, litet vego-frö? 🙏🏻

Och kolla! Pusslet är avklarat!

Kram från Ingmarie

Boulder dag 5

And Happy Birthday to me!
Jag har firat på typiskt Ingmarie-vis. Förstås…

Frukost med extra allt. Om du undrar så ja, jag äter bagels v-a-r-j-e dag.

Efter det där var jag redo för en heldag som började vid Boulder reservoir med en ljuvlig löptur!

Som avslutades med… Tadadaaaaa!
SPRADA!

Ett litet hål i isen och jag hittade det. (Parkvakten hade gett mig ok innan även om han verkade lite fundersam…)

Anders nöjde sig med detta. Märklig människa….

Dagen fortsatte på North Boulder recreationcenter. D.v.s på en av de där fin-fina lekplatserna.

Först gymet.

Sen bassängen.

Kolla in synksimningen vi fick till!

Efter förra besöketNative foods så var valet på var jag ville äta busenkelt.Tog en annan vegan-burgarvariant (man måste ju testa det som testas går) och den var (minst) lika god och mättande as last time!

Jag är tacksam över att jag fått fylla år ännu en gång och det känns väldans bra att vara 53 bast ung!

Kram från Ingmarie

Boulder dag 3

Plötsligt blev det vinter igen! Men det är så Colorado-vädret kan vara. Men när man vet att solen kommer visa sig inom kort, och snön försvinna, då har jag inga problem med att “stå ut”. Dessutom blir vägar och cykelbanor fixade på nolltid, här är ingen som helst modd, den lilla snö som föll var puderlätt och vi hittade en helt makalöst fin trail att kuta på.

South Boulder trail följer vattnet och är i princip helt platt. Man springer genom små skogsdungar och över öppna fält med bergen som kuliss hela tiden. Magiskt vackert! Får man inte springsug här får man det aldrig! Massor av löpare ute, jag fick sällskap av en local en bit (inte Anders alltså) och fick ännu mer tips till denna fantastiska stad!

l

Men inte nog med det! Precis jämte “starten” ligger South Boulder recreation center. Som jättestor lekplats för vuxna med gym, gruppträning, bollplaner, klättervägg och simbassäng plus bubbelpool och bastu att relaxa i när man lekt klart.

För bara drygt 75 riksdaler får man härja där hur mycket man vill! Man får dessutom gå ut och komma tillbaka om man känner för det. Antingen dit eller till någon av de andra två centren. Makalöst! Tre likadana i samma lilla stad! Jag nyttjade både gymet och bassängen. Kände mig skitstark och hur pigg som helst!

Jag höll på så länge att Anders började bli orolig. Då har det gått långt. Han är ju liksom van vid att “jag är borta en timme” i verkligheten i princip aldrig stämmer utan behöver minst dubblas. Åtminstone om jag inte har en tid att passa.

Efter alla de där tränings-timmarna var jag såklart superhungrig. Vi åkte till första stället med bra namn, Native foods, utan att jag egentligen kollat upp det. Hade gluttat på menyn och sett att det fanns åtminstone en vegorätt. När jag frågade i kassan vad de hade för vego tittade killen på mig som om jag kom från en annan planet. Alternativt rymt från någonstans.

It’s all plantbased and vegan dear!”

Jäklar vilket ställe! Fanns ju plötsligt hur mycket som helst att välja mellan! (Försök det när du är hungrig och allt låter tokgott.)

Helt klart var valet bra för jag fick den godaste burgare jag någonsin ätit!

Många timmar senare är jag fortfarande mätt. Bra grejer det där!

Kram från Ingmarie

Boulder dag 1

Hotellet vi bor på nu tillhör inte precis den lyxigare varianten om jag säger så men de har ett gym som saknar all liknelse!

Från början har det varit någon slags bar/nattklubb som man sen förvandlat till ett gigantiskt gym plus att det finns en stor gruppträningssal som ligger precis vid frukostmatsalen. (En frukost som f.ö kan få vem som helst att gråta. Tur jag hade egen gröt med mig…)

Hur som helst, gymet var det. Det må vara placerat på en märklig plats men faktum är att det är riktigt coolt! Och bra!

Och ännu coolare var det att det fanns en Powerplate! Det är flera år sen sist och det beror helt och hållet på att det inte finns några i närheten att träna på i 08a land. I love it! Du som följt mig ett tag vet ju att jag även jobbat som PP-instruktör. Jag gick bananas direkt så nu kommer jag väl inte kunna röra mig normalt i morgon…🤪

Lägg till ett ganska tufft trailpass i Chautauqua park med många höjdmeter, på höghöjd, så anar du kanske vad som ev väntar i morgon. Boulder är ju känt som ett löpar-mekka oavsett årstid ffa för att det finns trails i princip överallt och de funkar alltid att kuta på. Även i snö! Det är så här jag gillar vinter-traillöpning! Jag kan hålla på tills jag ruttnar!

Jag höll såklart inte på så länge att det ens fanns en minirisk för att jag skulle ruttna. Jag blev ju hungrig! Vi åt en vansinnigt god lunch på vegohaket Leaf. Så där god så Anders till slut fick be mig sluta att mmmmmmm:a.

Plus finkaffe från fin coffee-stället som vi surplade i oss när vi strosade runt. (Anders drack dock hot chocolate om man ska vara petig.) Boulder är precis lika mysigt som jag minns det. Trots att det är vinter.

Och just det ja! Jag har besökt stället där mina favvoskor alla kategorier utvecklas. Jättekul! Och ja jag köpte ett par. Special edition så jag ska låta dem glänsa på gymet så de håller sig fina extra länge.😍

Och förresten, vem vet? Kanske det inte händer någonting med kroppen tills i morgon. Jag mår nämligen väldigt, väldigt bra på höghöjd så länge den är under 2200 m. (Över 3000 är jag däremot helrökt!)

Kram från Ingmarie

On the road again

Har du hört talas om Red rocks amphitheatre? Det hade inte jag för någon månad sedan. Men jäklar vad glad och tacksam jag är att jag fick vetskap om den för jösses vilket coolt ställe!

Den ligger mellan Denver och Boulder i en stor unik naturpark och öppnades 1941. Storheter som allt från Beatles, Springsteen, Sting och U2 till operastjärnor har uppträtt där. Platsen är minst sagt magnifik där den ligger 2000 m ö h.

Väldigt många verkar åka dit för att träna. Jo du läste rätt. Och jag förstår varför. Coolare bendödarställe får man ju leta efter! Jag som inte kan göra ens en boxjump på sealevel höll på att dö fågelholksdöden när jag såg flera stycken göra det hela vägen upp till toppen. Både jag och Anders tyckte det räckte med vanliga steg.

Men kanske jag är den enda som gjort “flossa-dansen” där!

Vi hade dock mer träningsplaner. Trailrun i William Frederick Hayden park. Nu blir det som bekant inte alltid som man tänkt sig. Stigarna var mestadels rejält geggiga och ju längre upp vi kom (vi snackar många höjdmetrar) ju mer blåste det så när jag trodde jag skulle lyfta vände vi och kutade ner igen.

Nu var det dock så himla bra uttänkt av vem det nu var som planerade bygget runt parken, att det fanns en simhall precis jämte där vi kunde rasta av oss lite mer.

Och ett Wholefoods!

Nu ligger vi i en varsin säng i Boulder på ett av de lustigaste hotell ever. Eller vad sägs t.ex om ett gigantiskt gym i en fd bar, gruppträningssal jämte frukostrummet, möbler från förrförra seklet och en gigantisk jordglob i lobbyn.

Wait and see what I mean.

Kram från Ingmarie

Barr Lake Statepark och en massa annat

Det här att kunna kuta på olika ställen varje dag är både galet lyxigt och galet skoj! Hade plättlätt kunnat ha “testanya-löpvägar” som jobb.

I dag for vi norrut till ännu en statepark. P.g.a Mr Trumps tramseri får man kolla noga så det som är statligt är öppet och tack och lov var just Barr Lake Statepark en av dem. Det här hade jag nämligen inte velat missa!

Parken är mest känd för sitt rika fågelliv, där finns över 330 olika arter, och då ffa den vithövdade havsörnen eftersom Barr Lake Statepark är en av några få där den gör bo. För dig som inte vet så är den även USA:s nationalfågel och nationaldjur. Inne i parken finns ett jättefint naturcenter där man fick bra med tips och kunde lära sig mer om både djuren och området.

Vi åkte egentligen inte dit för fåglarnas skull även om det blev ett väldigt stort plus. Mer om det nedan. I parken finns nämligen en stor sjö med en grusväg som går runt hela härligheten. Totalt ca 13 km med markeringar varje halv mile. Platt, vackert och trängselfritt.

Jag fick verkligen skärpa mig för att inte stanna var tionde meter för att fota. Klippiga bergen och Colorado har verkligen slagit rot i mitt hjärta.

 

Lilla huset på prärien

 

A real road train!🤪

Jag har aldrig i hela mitt liv spanat på fåglar så mycket som i dag. Örnarna är otroligt vackra och fascinerande. Så ståtliga att man får goosebumps och att få se dem sväva på himlen är något jag önskar alla fick uppleva!

 

Anders har ju äntligen fått hit sina träningskläder så även han fick kuta i “The mile high city”. Det är så Denver kallas eftersom den ligger en mile (ca 1600 m) över havet.

Han var (nästan) lika lyrisk som mig.

Innan vi åkte vidare fick vi gratis fika på naturcentret. Lyxigt värre!

Jag vet inte vad det är med dagarna här men de känns långa på så vis att vi hinner massor trots sovmorgon och slöfrukost.

Efter parken har vi varit i downtown och traskat en lång runda i en park, käkat och beundrat vyerna.

Vi var även i en av de coolaste bookshops ever! Ett litet himmelrike för bokälskare som mig. Och Anders för det var han som kom ut med en bag. Inte jag…🙄

Innan vi var hemma för dagens enda dusch ( japp-såna är vi) så hann jag med ett pass på gymet.

Avslutade det hela med 10 min i Hydromassagen. Jösses vad härligt!

Nu är dagen i alla fall slut och jag har både duschat och beundrat super-månen!

Hur har din söndag varit?

Kram från Ingmarie

Colorado

Ända sen jag var här för 23.5 år sedan har jag velat och önskat att få komma tillbaka hit till Colorado. Den gången var jag här mitt i sommaren. Denna gången i princip mitt i vintern. Men trots att jag är en sommarmänniska av rang så älskar jag det här. Varför? Tja du. Det är nog inte bara en anledning. Precis som i New Mexico kan det vara kallt, vrålsnöa, blåsa och stå i men det varar aldrig särskilt länge, det blir ingen modd, ffa här i Denver smälter snön bort fort och solen skiner igen från en blå-blå himmel. Och som den värmer! Vi tog oss till Cherry creek state park park där jag kutade en vansinnigt vacker runda. Jag skulle lätt kunna vänja mig vid att ha Rocky mountain som kuliss varje dag!!

För att inte tala om att få se och höra dessa små murmeldjur tjitt-tjatta med varandra och springa fort som fasen mellan sina hål! Jag vet faktiskt inte vad de heter men tror det är jordekorrar men de är som Piff & Puff live!

Vi hade egentligen inga ordentliga planer för resten av dagen även om vår lilla “villgöra-lista” är ganska gedigen. Men jag behövde hur som helst duscha av mig och som av en händelse hade jag med mig både ombyte och alla simattiraljer. Och som av en händelse fanns det även en simhall inte alls långt från parken. Himla bra!

Någon hade tänkt till för bara några stenkast därifrån fanns ett Panera och jäklar i min hatt vad det satt fint med mat efter den starten. Höghöjd kräver energi!

Vi spontanbesökte även Colorado State Capitol och Denver City Council. Två fantastiska byggnader man får gå in i helt gratis (dock inte utan att genomskannas) där vi på den förstnämnda även bjöds på en guidad tur ändå upp i det guldklädda tornet. Kommer du hit rekommenderar jag verkligen ett besök där! Fantastiskt vackert och coolt att liksom få vara som en del av högsätet. Det kändes lite som att vara med i en film.

 

Undrar du över den uppgraderade flygresan?? Ja den var lyxig värre. Hade man haft det så här bekvämt och med denna utsikt varje gång så hade jag kunnat ha att åka långflyg som jobb.🤪

Att det sen det blev helfel med maten och att Anders väska fortfarande är på vift är en annan story…

Kram från Ingmarie

Vanligt unikt vanlig

Vad är egentligen “vanligt” och vem är “vanlig”? Om man tänker efter så är ju allt och alla unika. För att inte tala om allt som sker. Det är ganska hisnande tankar. Att ingen och inget är likt någonting annat varken förr, nu eller sen. Ändå använder man ordet “vanlig” ganska ofta. Man äter sin vanliga frukost, sover i sin vanliga säng, går till sitt vanliga jobb, man är som vanligt och kutar en av sina vanliga rundor. Ja i alla fall gör jag det.

Kanske vi behöver det där ordet för att hitta någon slags stabilitet i en tillvaro som, för de flesta, snurrar på och förändras hela, hela tiden i en hiskelig fart. Det är åtminstone inte överdrivet många i min omgivning som säger att de tycker livet går för långsamt eller att de har för mycket tid.

Så även om jag sprang “vanliga” rundor både i går och i dag så var de ju ändå som de aldrig varit och aldrig kommer att bli igen. Jag försökte verkligen tänka på det när jag slirade runt på is och grus i ett försök att liva upp det hela. Att sliret var unikt och jag skulle aldrig mer behöva uppleva just det sliret. Det gick väl si så där men jag ångrade såklart mig inte för att jag trotsade bendödar-underlaget och höll mig upprätt både i går och i dag. Jag vet ju dessutom att om bara några dagar blir det annat att kuta på vilket såklart gör det väldigt mycket enklare att härda ut ett “vanligt” 08:a januariväder. 😍

Att käka god vegomat kommer nog aldrig bli “vanligt” för mig för det finns så otroligt mycket att välja mellan. Vegan-burgarna på The Plant var i och för sig lika vansinnigt goda som vanligt men det är ändå en unik upplevelse varje gång för de är outstanding! Och ännu bättre blev det hela när jag delade stunden med en kär vän som Camilla.

Den var inte bara god den där burgaren. Jag fick galet mycket ny energi av den också!  Så mycket att jag helt gjorde slut på den på gymet. Lite som vanligt alltså. Fast ändå unikt.

Kram från Ingmarie