Äntligen min tur!

Jag gillar mitt jobb men det kan inte hjälpas för det ska bli jätteskönt med semester i hela tre veckor nu! Särskilt efter denna helgalna kväll.🤪

Så nu har jag slängt kläder i tvättkorgen, passerat den stora entrédörren och cyklat hem i mörkret efter sent pass en sista gång på ett tag. 🙏🏻

Precis som Anna kommer jag slå på stort redan på semesterdag 1. Dvs i morgon. Och dvs stort på mitt lilla vis.😍 Det finns massor av luft i resten av fridagarna men också vissa förplanerade grejer som jag verkligen längtar efter!

Kram från Ingmarie

LED Swimrun 2018

LED Swimrun går i mysiga Loftahammar söder om Västervik och anses vara en av de vackraste banor i vårt land så självklart såg vi båda fram emot loppet även om jag nog var lite mer stissig över distansen (37 km trail och ca 9-10 km sim) än vad Elisabet var. Det kan låta kort om man bara tänker sträckorna var för sig men i praktiken är det ganska långt. Särskilt i tid. I dag innebar det t ex 25 gånger ner i vattnet och lika många upp. Och då pratar vi inte släta strandkanter eller stegar upp på en brygga eller snubbelfria stigar. Vi pratar klättra upp och ner för sliriga klippor, knöliga stenar, gyttja och högar av tång. Vi pratar även vågor, teknisk löpning, klättring och höga höjder blandat med fina stigar, ängslöpning och slingriga grusvägar mellan kohagar och Bullerbyhus.

Jag åkte med Micke, Lars och Coach Ulf ner i går. Väldigt lyxigt! Och skoj för det finns mycket att prata om när det är fyra likasinnade i samma bil under flera timmar. Elisabet och Peter plus en massa andra kända ansikten bodde också i eller nära vandrarhemmet vi installerade oss på vilket gjorde allt extra kul! Och nummerlappsutdelning/start/mål inkl mat var bara några stenkast bort. Hur smidigt som helst!

Jag kände mig egentligen ganska opepp och liksom lite loj vilket jag antar lite beror på att jag bara har ett jobbpass kvar innan semester. Elisabet var mycket mer på men också mycket lugnare. Dessutom sov jag skitkasst men det har jag lärt mig inte betyder någonting om man bara sovit bra innan. Men när det väl var dax var jag ändå både lugn och fullt fokuserad.

Vandrarhemmet hade fixat särskild LED-frukost så strax efter kl 06 var vi på plats. Minus Micke och Ulf. Men det fanns mat kvar till dem också.🤪

Lars, Peter och Elisabet

Det bra med långa lopp är att man inte behöver värma upp så mycket. Inget alls om man som vi hade bestämt att ta det lugnt och bara ha som mål att klara cut offerna och ta sig i mål.

Vi höll vår plan fint. Kändes lusigt de första 8 km ändå sprang vi fortare än vi tänkt. De 4-5 första simningarna var rejält vågiga men jag kände mig förvånansvärt lugn och avslappnad. Vattnet var nämligen perfekt tempererat! Inte en chans att jag skulle kunna börja frysa! Något som för mig är värre än vilka jättevågor som helst! Dessutom var det ju redan 22-23 grader i luften kl 8 då starten gick och det blev inte svalare. M a o perfekt Ingmarie-väder och vi var jättenoga med att få i oss bra med vätska och energi hela tiden. Tappade räkningen på hur många gånger jag kissade och då har man fyllt på bra! ( För dig som inte vet. Nej man stannar inte och drar ner våtdräkten. Man kissar i farten.🤪)

Jag kände mig pigg och stark. Elisabet också. Hon drog i de långa simningarna i början och på löpningen var vi helt synkade. Vi hjälptes åt med allt och det liksom bara funkade jättebra!

Efter typ 8e simmet hade vi en 4,4 km löpning i skogen och jag märkte att Elisabet drog ner på farten och ville vi skulle ta gåpauser. Hon kände sig konstig och illamående.Men hon kämpade på! Jag började dra i både löpningen och simningen men stoppen då hon behövde gå blev fler och fler och illamåendet värre och värre. När vi kom till Hasselö kunde hon inte ta ett löpsteg utan att behöva stanna och spy. Vid detta laget hade vi konstaterat att hon blivit sjösjuk och sånt är ruskigt svårt att bli av med! Det är alltid lätt att vara efterklok men nu vet vi till 100% att öronproppar är ett måste. Precis som för mig.

I Swimrun tävlar man nästan alltid i par vilket i praktiken betyder att vill den ena bryta så måste den andra också det. Så när vi var vid målet för Hasselö Challenge, då hade vi tagit oss ca 25 km till fots och 5 km simmande, så bestämde Elisabet efter mycket velande att det inte skulle funka. Det är nog alltid svårt att ta ett sånt här beslut men helt klart är det svårast för den som för dagen inte klarar mer. Jag var ju liksom bara pigg. Hon både mådde skit och var den som var tvungen bestämma sig. Men så här är det och det kunde lika gärna ha varit tvärtom. Jag är i alla fall glad över alla de timmar vi ändå fick och att det inte var värre saker än sjösjuka vi behövde bryta för. Det går ju liksom över ganska fort när man bara fått vila upp sig.

Tur i oturen gick en av båtarna tillbaka till Loftahammar precis så vi behövde inte vänta och väl där hade vi hela duschrummet för oss själva! Sen var det bara att gå tillbaka för mat och snack. Ulf och Micke gjorde ett kanonlopp och kom 4a. Lars var jättenöjd med sitt lopp och Peter hade fått lite spring han med när han var fotograf i skogen. (Tack!)

Coach Ulf och Micke

Hur trist det än är att vi inte kunde fullfölja så har det varit en fantastisk dag! Superbra arrangemang, trevliga människor och fantastisk miljö! Jag är tacksam att jag kände mig så stark och inte ballade ur varken pga vågorna eller svindeln från några av klipporna. Man får tjura, vara arg, besviken och ledsen ett tag men sen är det bara att ta nya tag och smida nya planer. Vilket vi redan har gjort. Livet går nämligen inte under för ett DNF. Det fortsätter i samma fart oavsett. Och hade vi bara kört Hasselö challenge som vi trots allt tänkt från början så hade det ju faktiskt blivit ett Did Finish.

Kram från Ingmarie

 

Olika vyer

Det här med träning har så otroligt mycket fördelar. Förutom det rent fysiska och psykiska välbefinnandet alltså. Tänk bara alla människor man lär känna och miljöer man får uppleva!

Som i går. Vattenlöpning med mitt eget sällskap i denna “pool”.

Och lite senare samma pool tillsammans med gänget.

Simningen gick skitdåligt men det gjorde inte så mycket för sällskapet var det bästa och jag fick uppleva detta!

I morse sprang jag till jobbet och hur segt det än var så blev det i alla fall inte segare av denna miljö!

Vilka fördelar tycker du träning ger?

Kram från Ingmarie

En saknad födelsedag

Älskade lilla Elvira. Det går inte en dag utan att jag och husse tänker på dig och värken i hjärtat av saknaden går aldrig, aldrig över. I dag skulle du fyllt 18 år. Hade du funnits här hos oss på jorden så skulle du fått räkor och vego(!!!)korv som du älskade! Mattbus och soffhäng var det ju varje dag oavsett! Kanske du har allt det där du är nu? Ingen här vet ju riktigt hur det blir när vi lämnar jordelivet…

Vi har ibland funderat på att adoptera en ny liten kisse. Inte för att fylla tomrummet efter dig, det går ändå inte, utan för att få chansen att ännu en gång få dela livet med en liten fyrbent. Men tiden är inte mogen ännu. Kanske den heller aldrig blir det… Jag tror dock när och om det är dax så kommer du sända tecken till oss. 😺

Jag och husse är oändligt tacksamma för de över 16 år vi fick tillsammans med dig. Du var till 100 % glädje, lycka och oändlig kärlek varje, varje dag.

Tack för att du valde att leva med just oss!💕

Kram från matte och husse

Laddar

Jag har börjat räkna ner både till semester och race. Kl 22 på söndag sker det första och kl 08 på lördag det andra. Lördagen kommer bli skittuff med minst 9-10 timmars jobb men jag måste testa för att veta om jag ens kan fundera på ÖtillÖ. ( Jo jag tvivlar och velar fortfarande och kommer troligtvis fortsätta tills det är dax.🤪😱)

Det blev korta relativt hårda intervaller plus styrka innan jobbet i ett försök att hålla nervsystem och muskler alerta. Nu blir det bara lätta korta pass resten av dagarna innan lördag. Hur det än går så vet jag att jag inte hade kunnat göra varken mer eller annorlunda och det är bra nog tänker jag. Mer kan man ju liksom inte göra.😀

En cool bild har jag i alla fall! Made by Anders. Me, my shadow and I.😄

Tre fel (om mig)

Jag vet att jag är ganska värmetålig men om någon tror att inte även jag svettas kopiösa mängder denna sommar så tror hen väldigt fel. Oftast får jag gå rakt in i duschen eller ut på balkongen för att låta det värsta rinna av. 🤪

Och om någon tror jag inte kan ta en powernap (som jag är typ världsbäst på) trots 10 (!!!) timmars sömn så är det också fel. Det var plättlätt i dag! Antar jag behövde det. 😄

Om någon även tror att inte ens jag kan frysa i 27 plusgrader så har hen också fel. Det handlar bara om att simma tillräckligt länge utan våtdräkt. Det bra är att det där fryset varar högst 42 sekunder efter att jag tagit mig upp ur vattnet…

Kram från Ingmarie

SL-utflykt

Jag, och många till, må gnälla mycket på SL men till deras försvar så får man verkligen mycket för pengarna när det väl funkar. I dag åkte jag t.ex “gratis” hela vägen ut till Didriksdal på Värmdö. Fredda och Carola hade bjudit dit mig till deras fina, fina lilla gulliga stuga. (Anders är på vift annars hade han såklart också varit bjuden.)

Men inte bara det! Jag fick först ett jättehärligt 2,5 timmes swimrunpass på nya fina vägar och i fina vatten. Benen var bly men simningen kändes helt ok! Man får vara glad när åtminstone 1 av 2 funkar.🤪

Sen blev jag även bjuden på lunch och skönt slöande ute på altanen.

Alltså vilket paradis! Den här dagen kommer jag bevara i minnet tills jag lämnar detta jordelivet. Kanske sen också förresten för vem vet liksom hur det blir efter detta?

SL passerar också en väldans massa Sats och jag var så inspirerad och energifylld av de där två pärlorna jag besökt att jag inte kunde låta bli att svettas och matta ut mig lite till.

Vilken lyxdag alltså! Nästan som semester fastän det är en hel vecka kvar tills den börjar på riktigt.😍🙏🏻

Kram från Ingmarie

Morgonstund

De här lördagsmorgnarna när jag har möjlighet att vara med Team snabbare och Coach Ulf är magiska och guld värda för mig. Och kul såklart! Alltid lär jag mig något nytt och alltid blir det mycket skratt! Fikabåten är förstås som alltid med.😄

Innan jag hojar hem igen för den efterlängtade (och välförtjänta) frukosten pausar jag för en stunds meditation. Det blir liksom dubbelt så bra när man har det så här tycker jag. 😍🙏🏻 Och såklart extra perfekt innan en jobbkväll!

Kram från Ingmarie

Hängt med proffs

För att ens ha en chans att klara reptiderna och överleva det där loppet med kroppen i hyfsat behåll så tänker jag att jag ska omge mig med proffs så mycket det bara är möjligt. Har jag tur smittar deras kunskap, erfarenhet och styrka över till mig.🤪

Joanna träffade jag på Trispot första gången för typ åtta evigheter sedan och redan då pratade vi om vi skulle träna ihop för vi bor nästan grannar. Ändå blev det inte förrän i dag! Jag tror helt ärligt inte det enbart berott på osynkade liv. Jag har varit lite feg helt enkelt! Joanna är en superwoman som trots insulinbehandlad diabetes varit elitsimmare, kört galna swimrunrace (inkl ÖtillÖ), pluggar avancerade grejer, jobbar heltid och jag vet inte allt. En sån som simmar min veckodos på en av sina morgonsim och kan kuta trots både högt och lågt socker. Men mest är hon cool, härlig, ödmjuk och extremt pedagogisk. När vi simmade nu i kväll (för henne blev det väääääldigt mycket vila när hon skulle vänta in mig) fick jag massor av bra tips på vad jag bör tänka på.

Superbra såklart och jag är henne evigt tacksam! Armbåge, armbåge, glid, glid, glid är mina nya mantra. Dessutom var det tokhärligt.

Men det där var bara den “korta” grejen nu i kväll. Vi har kutat också. 3 mil. I 32-gradig värme. Jag blir förstås också varm och svettas floder men jag kan hantera det miljarder gånger bättre än kyla. Joanna är tvärtom men tack och lov kan jag var vattenhålen finns så det gick hur bra som helst! Inte ens hennes blodsocker svajade men jag tror jag pratade så mycket att det var i chocktillstånd.😀

Det var inte många (fisljumna) droppar kvar när jag väl var hemma igen men de nyttjades in i det sista!

Lunchen hade jag gjort i förväg så när jag väl bäljat i mig en liter kolsyrat vatten behövde jag bara (nåja) cykla till Flaten och parkera mig. Snacka om lyxdag i kubik!

Kram från Ingmarie