Både kropp och knopp kändes som mos i morse, nästan som om jag var jetlegad, och helt ärligt var jag inte ens särskilt träningssugen. (!!!!)
Men jag har ju min regel att alltid testa minst 10 minuter (om jag inte är uppenbart sjuk/skadad förstås) och som alltid så vände det.
I stället för soffan blev det fartleksintervaller med extra utmaning av den hårda vinden som verkade komma från precis alla håll och kanter.
Nu var det så himla lyxigt att jag blev bjuden på mat efteråt hos mamma, Ulf och Sheila. Ditvägen var plättlätt att cykla för då hade jag medvind. Det var värre hem och nu efteråt är jag glad jag inte vurpade av någon kastvind. Jösses alltså!
Lite tveksam var jag därför över simträningen nu i kväll men jag vet ju att Torvsjön är inte havet så även om det blåser så är det inga större vågor som bildas.
Sen vet jag också att jag hade ångrat mig fördärvad om jag skippat det. Särskilt nu när jag vet hur bra det blev!
Ett stort gäng med nya och gamla bekantskaper där man både simmar ihop och ensam beroende på fart, distans och önskemål. Efteråt blev det grillning och en massa härligt snack. Tror vi var nästan 20 stycken!
Underbart!
Eftersom jag också vet att jag har en tendens att frysa frysdöden efter sim när det är ”kallt” på land så är jag glad att jag var så smart som tog med mig vinterkläder. (!!!) Fast jag var inte ensam om att tänka samma pga hutter-tendens.
Med andra ord en väldans bra ledig (mån)dag!
Kram från Ingmarie