Något jag tycker är så konstigt och märkligt är när människor gnäller för att de ska träna.
Det är ”jobbigt, tråkigt och besvärligt”.
För mig är det ett privilegium både att kunna och få för alternativet är ju miljarder gånger sämre. Faktum är att jag ofta tänker på just det. Tänk att inte kunna eller få…
Vilken mardröm!
Alla dagar när jag får träna precis så mycket jag kan och orkar är därför superdupertoppen-bra dagar enligt mig och i dag har det varit exakt en sådan!
Började med löp-intervaller. Uppvärmning + 12 x 2 minuter + nedjogg och det kändes riktigt bra. Såg på tiderna sen att det var riktigt bra också med mina mått mätta nu för tiden vill säga.
Direkt efter blev det ett Crossfit Endurance igen. Det är galet tufft men också galet bra och roligt. Vilket gäng alltså! Jag blir så pepp av att ha så många likasinnade runt mig.
Joggen hem efter gick inte fort kan jag berätta. Lunchen och en kort siesta i soffan satt bra fint efter det där.
Sen blev det buss,tåg och promenad till Halmstad-lyan för att packa om lite snabbt och ta buss + promenad till stenbrottet i Grötvik för lite simning. Är så himla glad att jag hittat denna lilla pärla!
Promenad till bussen och tillbaka men nu ska jag banne mig inte göra många fler knop i dag.
Hur tänker du? Är träning ett ont måste eller ett härligt privilegium?
Kram från Ingmarie