Jag vet inte riktigt hur det går till men nästan alltid får jag börja uppför när man ska kuta på trailsen vid Sandia-berget vilket innebär att pulsen åker upp i himlen och mjölksyran kommer inom 30 sekunder.
I dag var inget undantag men när det väl sen går nedför en stund känns det som man flyger!
Jag tog bekanta stigar och även en extra krok upp på Embudito trailen. Den är värd all mjölksyra i världen för utsikten där uppe är magnifik!
Avrundade det hela med lite poolrun.
Och Athletic yoga med min favvo-instruktör alla kategorier.
Anders fick förresten ett bra avslut i Boston och hann t o m både sova ut och gå en lång promenad så han fick uppleva lite av staden. I skrivande stund är han i luften på väg till Köpenhamn. Det är jättetomt utan honom men samtidigt vet jag att tiden här kommer gå snabbare än snabbt så det blir plättlätt att fortsätta njuta och ha skoj!
Kram från Ingmarie








