Search Results for: skrylle

Skrylle och Billebjer

Skrylle naturvårdsområde ligger en bit utanför Lund och är en oas för alla som gillar friluftsliv. Det finns massor av slingor att välja mellan och även MTB-banor, ridstigar, lekplats, naturum, restaurang/café och möjlighet till dusch.

Vi har varit där ett flertal gånger nu men då oftast i samband med något organiserat evenemang. Dvs man har bara följt efter.

I dag skulle jag spring-roa mig själv medan Anders gick en egen runda.
med facit i hand så borde jag ha fattat att jag borde ha vänt men du vet hur det kan vara. Jag hade bestämt mig för ett håll med några extra avkrokar och då hade hjärnan tydligen svårt att tänka om trots att jag ganska fort märkte att markeringarna i princip bara syntes från ett håll och det var inte det hållet jag valt.

Av de drygt tre timmar jag var ute så sprang jag knappt två och kollade sen karta/letade markeringar resten av tiden. Flera gånger fick jag vända och springa tillbaka för att liksom komma på rätt bana och en gång blev jag hänvisad ut i en kohage med minst 25 råmande stora kossor precis där (ko)stigen gick. Det är mycket möjligt att de inte brydde sig om svettiga löpare men just där och då ville jag inte testa om det stämde utan vände och klafsade tillbaka i gyttjepölarna.

Men hur kasst det än var markerat och hur många gånger jag än må ha stannat så var det makalöst fint!

Nästa gång, för självklart blir det en nästa gång, så ska jag springa åt ”rätt” håll så jag slipper bli frustrerad. Anders gjorde som man skulle och fick en kalasfin runda.
Det tycker jag är bra!
Maten på restaurangen är väl kanske ingen gourmet-upplevelse men vego-utbudet var helt ok och det var både gott och mättande.

Bara några kilometer bort ligger Billebjer stenbrott. Förra gången jag badade där var det på väg mot sommar och värme. I dag not so much men det betyder också att jag hade hela stället för mig själv och att det var så där härligt uppfriskande.

Kram från Ingmarie

Skrylle bakgård

Livet alltså. Ibland blir det inte alls som man tänkt sig men ändå blir det det fast på ett annat vis.
Vi skulle köra en favorit i repris från förra året och åka till Skrylle för att kuta Skrylle bakgård. Planen var att vara där till starten kl 9 men pga taskig sömn bestämde vi oss för att sova lite extra och därmed komma senare. Det spelade egentligen ingen roll för man kan starta när man vill men jag hade ju gärna velat få ihop ännu ett 30 km pass.
Så vad är en SkogsBakgård?
Så här beskriver fantastiska teamet Anna-karin och Per det:
Vi använder oss av den trevliga och omväxlande 3-kmslingan, men för dig som vill springa längre är det fritt fram att bygga på/välja med valfri distans.
Dock startar vi prick varje hel och halv timma. Första start kl 9.00. Vi tänker oss 10 starter, det betyder att sista starten går 13.30 – alltså 9.00, 9.30, 10.00, 10.30 osv.
Du har 30 minuter på dig att i valfritt tempo ta dig runt trekilometersspåret (alternativt längre), bara du är i mål innan nästa start. Enligt back-yardkonceptet alltså, fast kortare! Vi kör tio starter, så fixar du alla varv har du sprungit minst tre mil!
Nyhet denna gång! Vill du klara en ultra så är vi i Skrylle från kl 08.00 och stannar kvar 1 timma efteråt.
Det är ingen tävling, det är en utmaning! En uthållighetsutmaning. En lightversion av ”riktig” backyard. Alla är vinnare, kom som du är, spring som du vill, du lägger upp det som du önskar. Kör det antal varv du känner för. Det är ok att starta vid kl 10 eller kanske 11 – men då hinner du förstås inte alla tio varv. Det är ok att ta en längre paus, stå över en start, och dra igång igen. Det är såklart ok att nöja sig med ett fåtal starter.
Tanken är utmaning och att ha kul tillsammans!
Vi står för ät- och drickbar energipåfyllning under hela evenemanget och laddar upp med bars, godis, chips, dryck: salt och sött och hembakat.
Klockan 10 var vi i alla fall på startlinjen och redan efter ett par hundra meter kände jag att kroppen inte var med mig. Seg, trög, extra ont i fötterna och blytung kropp men ändå full av energi. Helskumt!
Men jag gnetade på. Efter fyra varv bytte jag skor helt enkelt för att de var egentligen redo för återvinning för längesedan men jag kände mig snål och tänkte att de funkar nog några mil till. De gör dock sällan det när ytter-sulan är så sliten att man nästan ser inner-sulan..
Om det var det, deras magiskt goda banankaka eller något av allt det andra smaskiga låter jag vara osagt men kroppen vaknade till liv åtminstone några hack.
Rundan är väldigt fin och jag kan nog säga att jag kan den ganska bra nu. haha
Efter femte varvet bestämde jag mig för att hur trögt det än var så skulle jag få ihop åtminstone 24 km så jag la till en km vid varje runda för att få ihop lite mer men jag fortsatte ta det lugnt.
Vi var över 85 st som sprang så det var alltid någon att haka på och småbabbla med om man har lust. Och ork…

Även Anders hade riggat med stol för han anade att han skulle behöva vänta på mig…

Efter sex varv hade jag 20 km. Det var då tankarna började snurra mer än vanligt. 25 km, 26 km, 28 km eller kanske rent av 30?
28 lät bra för då skulle det bli två stycken 4 km loopar till.

Men hur det än är så är 30 en jämnare siffra så när jag kutat sista 3 km så fortsatte jag ett varv till istället för att ”bara” ta en extra kilometer. Det är banne mig inte lätt för kroppen att ha en envis skalle.

Anders sprang fem varv precis som förra gången men detta året rev han av alla på en gång.


Så det blev en favorit i repris även om det inte blev som vi tänkt!
Badet tog vi dock på ett annat ställe. Anna-Karin tipsade oss om Billebjer och fastän det ligger långt bort i ingenstans så var det fullt av badande både två- och fyrbenta. Vi fattar absolut varför! Det är en pärla väl värt omvägen!

Tusen tack Team Per & Anna-Karin för ännu ett fantastiskt arrangemang av er! Ni är outstandning!

Kram från Ingmarie

Påskafton!

4 Comments

Förra gången vi var i Skrylle gnällde jag över att det var kasst markerat men att jag i alla fall skulle ge det en chans till.

I dag var den dagen och jag valde en runda jag länge velat testa.
Skrylleslingan.

Det är en del av Skåneleden och är en 15 km rundslinga med start och mål vid Skryllegården. Anders valde en annan runda och det skulle visa sig att vi hade precis samma känsla båda två när vi var tillbaka igen.
Vilken återkommer jag med.

Slingan går gemensamt med en del av Skrylles egna motionsspår innan den svänger av. Vitsipporna trängdes med krokusar och andra fina blommor. På några träd såg jag små små knoppar komma. Snart händer det på riktigt att våren slår ut!

Benen var som sega klumpar men jag kände mig ändå pigg så jag brydde mig inte för mitt enda mål var att njuta och ta det lugnt.

Den här rundan har verkligen all slags natur man kan tänka sig! Djupa skogar, öppna fält, platt, backar, stigar, skogsvägar, roliga träd och i dag även en del sol och en vind som kom från precis alla håll och kanter. Jackan åkte av och på jag vet inte hur många gånger.

Det fanns också en himla massa spång och stegar att klättra över. Så pass många att jag faktiskt tappade räkningen..

Ganska exakt 15 km senare var jag tillbaka där jag började.

Hela rundan var perfekt markerad och jag behövde inte fundera en enda gång på vart jag skulle. Variationen var fantastisk och allt var så bedövande vackert. När det blir grönt kommer den utan tvekan bli en av de finaste man kan hitta! Anders var lika lyrisk över sin runda så detta kommer vi garanterat göra om!

Det hela blev ju inte direkt sämre av att vi kunde sitta ute och äta. Magiskt!

Du som vet vet också att jag har hittat en av de sötaste sjöarna ever bara några stenkast därifrån så ja, det blev såklart ett dopp där.
Det hade faktiskt varit snudd på brottsligt att inte göra det!

Hur har din påskafton varit?

Kram från Ingmarie

Väder-appar och annat

När det vankas lopp blir vädret extra intressant att kolla. Särskilt när man samtidigt ska upp och ner i vattnet en massa gånger. regn spelar ingen större roll när det gäller swimrun men temperaturen gör det verkligen! Sen är det både enklare och roligare om solen skiner förstås.

Men trots att det tydligen tar fem år att bli meterolog så verkar de inte kunna spå vädret ens några dagar framåt för det ändras precis hela tiden. Det verkar dessutom finnas en massa olika väder för så här säger fyra olika väder-appar om lördagsvädret i Halmstad.

Hur är det möjligt? Hur de kan veta hur vårt klimat kommer vara om 40-50 år är för mig en gåta med tanke på hur dåligt de har koll på nutiden…

Men men, det blir som det blir. Redan nu har det ändrats igen så egentligen är det meningslöst att ens titta.

Jag valde gymet i går för jag trodde benen skulle vara snortrötta efter lördagens sega historia.. Vi kan väl säga som så att jag hade väldigt fel. Det blev både ben, rygg, mage och axlar innan jobbet. Att få ihop de dagliga minimala 12 000 stegen är förresten en baggis på mitt jobb. Man skulle faktiskt kunna säga att jag får betalt för att skrapa ihop dem!

I dag längtade jag ut och skogen gav mig ännu en magisk tur. Himlen må ha varit grå men det var varmare än jag trodde när jag valde tröja.

Nu när jag lärt mig när rusningen till Filborna arena är så är jag ännu mer tacksam över skiftarbete så jag kan vara där när det är lugnt. Fatta mig rätt, jag har inga problem med att dela bana och simma med andra, tvärtom är det stimulerande och roligt, men just i dag ville jag vara i min egna lilla bubbla och slippa anpassa mig.

Men trots att jag varit i vattnet så drog havet och vilken tur att jag lyssnade på den längtan för jösses alltså. Obeskrivbart vackert och vattnet var så klart att jag såg varenda sandkorn.
Har jag sagt att jag är otroligt tacksam och glad över att vi har flyttat hit? Med detta nästan inpå knuten tror jag t o m att jag överlever vintern.

Kram från Ingmarie

Äventyrsdag de Lux

Okej, håll i hatten nu för denna dagen kräver det.

Klockan sex ringde klockan. Yoga, meditation, frukost och sen bilfärd till Skrylle naturreservat utanför Lund. Jag har varit här för längesedan när jag var ung (yngre) och hade snabba ben. Då sprang man Skrylleloppet och fajtades om pallplats. I dag handlade det om helt andra grejer. Vännerna Anna-Karin och Per ordnade nämligen en slags lightversion av en Backyard Ultra.. På den springer man 6,7 km med start varje timme och den som slutar sist vinner. I dag var varje varv 3 km med start var 30:e minut och efter 10 varv var det slut. Helt perfekt just nu för mig!

Banan började förrädiskt lätt utför innan den blev lite böljande. Efter drygt halva kom en uppförsbacke som verkade bli brantare och brantare för varje varv och den efterföljande svagt sluttande uppför längre och längre. Sista biten var dock nedför och eftersom det var start och mål på samma ställe så borde det vara lika mycket upp som ner. En jättevacker runda med både lövskog och magisk trollskog.

Per startade oss på pricken varje hel- och halvtimme och mina varv var snudd på exakta förutom det sista som var snabbast. (!)
I varje paus fanns det gott om dricka och snacks för att fylla på med energi. Verkligen ett oerhört generösa ”gottebord”! särskilt med tanke på den extremt låga startavgiften. Lite annat än det där loppet i vintras…

Per med startklockan

Ibland sprang jag helt själv utan att prata med någon, ibland babblade jag hela varvet och ibland var det lite av varje. Helt perfekt! Och vädret var som gjort för mig! (Jag hade faktiskt beställt det så snacka om att de levererade!) Jag sprang alla varven och Anders grejade fem med lite extra paus mellan några.

Superarrangörerna Anna-Karin och Per

Jag har lite svårt att äta ”mycket” under såna här långlopp utan det blir mest småtuggor. Det blir ju också mycket sött så den där vego-burgaren på caféet efteråt satt verkligen perfekt även om det inte var den godaste jag ätit.

Nu var inte det roliga slut här. Direkt efter for vi till Dalby stenbrott för att bada. Gissa om det var ljuvligt? Att det är en vacker plats förstår du antagligen.

Lite svalare for vi vidare till det jag verkligen längtat efter att se.
Körsbärsdalen!
Under någon vecka varje år blommar alla träden och folk vallfärdar dit. Nu förstår jag varför. Det var som en sagobok och trots mycket folk var det ofattbart tyst och stillsamt. Är du i krokarna vid rätt tid så bara måste du åka dit. Jag dog vacker-och lyckodöden fler gånger än jag kan räkna till. Anders också!

Vi var även inom Skånes (antagligen) enda tempel.

Vilken grej!!! Stillheten och friden låg som en kokong runt omkring alltihop.

Naturligtvis var jag ju bara tvungen att ha några rapsfälts-bilder. Jag har ju toklängtat sen förra året! Kan man bli annat än lycklig av dem?

Sen var det hem via affären, vattna alla blommor inklusive grannarnas,  packa upp, tvätta, duscha laga mat inklusive matlådor för från i morgon är min (inarbetade) ledighet tyvärr slut, äta och till slut landa i fåtöljen med fötterna i högläge.

Summasumarum – detta har varit en superduperdag som ska bevaras i minnet för alltid!

Kram från Ingmarie