Hur man vet att det går framåt trots att det går bakåt

Ja, det är en motsägelsefull rubrik men så här tänker jag. 😄

Om det inte går framåt, eller om det bara är same same, så märker man inte heller någon större skillnad varken åt det ena eller andra hållet. Saker och ting liksom bara är. Men om något blir (tillfälligt) sämre så inbillar jag mig att då har det föregåtts av en (långvarig) förbättring. Mycket möjligt att det är inbillning men visst är det roligare att tänka på mitt sätt?

Ta löpningen t.ex. Länge har jag haft max två växlar att ta mig fram med, jogg och ännu långsammare jogg, men de senaste veckorna har upplevt det som att det funnits några små växlar till igen. Tills i dag… Då fanns det max 2,5 växlar i kroppen. Men det är ändå bättre än endast 2, eller hur? Dessutom var vårvädret ljuvligt!


Samma med simningen. Har haft en lång sammanhängande period då det känns bra. I går funkade det helt plötsligt inte alls. Som att simma uppför motströms precis hela tiden Trots fantastiskt sällskap av bästa Fredda. Märkligt va?

Och ännu märkligare är det att dagens simpass gick som tjohejsan! Trots att John Blund hade slagit klorna i mig. Men det kan kanske också bero på att jag är ”hemma” på bästkusten och fick både simpasset serverat och sällskap av några av mina härliga klubbisar.




Nu ska jag mysa här ända till söndag. Tjohooo! Och låta bakstegen bli framsteg.😀

Kram från Ingmarie

2 Comments

    • Ingmarie

      Japp! För utan baksteg kan det inte bli framsteg. Precis som det inte kan bli ljust utan mörker, dag utan natt, värme utan kyla eller glädje utan sorg.😊

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *