Utflykt

Jag är som bekant inte mycket för att sätta upp specifika mål men några har jag. 😄 Lite halvdiffusa men ändå enkla.

Ett sånt är att besöka sevärdheter i närområdet och på SL-avstånd. Med tanke på hur mycket man kan åka på kortet så kan det bli riktigt långa utflykter!

I dag tog vi oss till Bergianska vid Universitetet. Jag har sprungit förbi där hur många gånger som helst men aldrig stannat och verkligen strosat omkring. Förrän i dag då. Det är ett jättefint ställe med mycket vackert att se. Även fastän allt inte slagit ut ännu. Enda ”dåliga” är att det aldrig blir så där tyst och rofyllt som jag skulle önskat när man vandrar omkring i vacker natur. Bruset från trafiken hörs precis hela tiden så det är synd. Det är dock absolut värt ett besök! Helt gratis att gå omkring där ute.

Det finns både café och restaurang och vi smaskade i oss en varsin riktigt god vegomacka.(Snordyr så det var tur den var god.🤪)

Om du undrar om  jag tränat så är svaret (alltid) ja.🤪
Ett extremt lugnt trailpass i skogen inklusive lite konst. Så himla tacksam att jag har allt detta bara inpå knuten!🙏🏻

Hann sen precis med Williams roliga crosstraining-pass på Sats Slakthuset.  (Avskyr namnet men älskar stället!)

Lika roligt och jobbigt som förra söndagen men i morgon vet jag en som inte ska lyfta en enda vikt. ( Jag!😄😄😄)

För övrigt vill jag påstå att maskros-fälten är minst lika fint som raps-fälten! Tycker de borde döpas om till solblommor. Vad tycker du?

Kram från Ingmarie

Inte alltid leende

Självklart ler och skrattar jag inte alltid när jag springer/tränar även om en hel del verkar tro det. (!) Kanske för att man (jag) hellre väljer bilder där jag faktiskt ser glad ut än bilder där jag gör grimaser. Vem blir inspirerad av det liksom? Haha!
Grejen är dock att även om jag sliter hårt på ett träningspass, som i dag på intervallerna och på den tunga styrkan på gymet, så är jag oftast väldigt glad inombords. Framförallt är jag tacksam både över att jag kan springa och att jag kan träna så jag blir så där trött så man liksom nästan inte orkar mer. Det är ingen självklarhet. För en del inte ens en rättighet.

Det var extra “kul” i dag för jag hade Peters sällskap på de tre första seten. Vilken superman alltså! Han är snart 70 bast men tränar mer än de flesta 40+ åringar! Jobbar mer också förresten. En stor förebild för mig!

Det blev gymet direkt efter. Mest tunga benövningar och jag tycker det är skitskoj!

När kvällssolen kom blev det ännu ett HIIT-pass med Stephane. Jag har börjat lära mig hans pass nu. På gott och ont…

Undrar du hur det går för Rait Ratasepp förresten? Han tuffar på som en maskin och på fredag går han i mål efter sina 60 dagar med en Ironman/dag. Alla utom en har varit sub 11 timmar! Undantaget var en extremt blåsig dag.
Jag är lika förundrad över hur han pallar! Samma, samma, samma varje dag. Det enda som väl egentligen varierar är just hur mycket det blåser och från var…

Han ler inte heller så mycket när han är i gång vilket man förstås lätt kan förstå. Precis all energi går åt till det han gör. Mellan varje IM rör han sig inte en centimeter mer än han behöver.
Jag har pratat en hel del både med honom men ffa hans team. varje kväll får han massage, han äter mellan 10-12000 kalorier/dygn och även om han sover ok så vaknar han en till två gånger/natt pga av att han är hungrig och måste upp och äta. Hans måltider handlar inte om att njuta av maten och sitta länge. Nej, det handlar enbart om att äta så mycket som möjligt under så kort tid som möjligt. Jag har sett honom både efter simningen och på middagen. T o m jag ligger i lä där när det gäller antal portioner… Självklart ska vi vara med på fredag och fira när han går i mål för sista gången. Eller vem vet? Han kanske gör ett till “bara för att”. Å andra sidan vet jag att han längtar efter att få äta frukost i lugn och ro på hotellet och inte vid pool-kanten…

har du någon “extrem” grej du drömmer om att göra? Själv skulle jag vilja springa genom både Sverige, Europa och USA och vem vet vad framtiden har med sig?

Kram från Ingmarie

 

Att hålla sig hel & frisk

Flera gånger har jag nu fått frågan hur jag hållit mig skadefri och frisk så länge (och jag tänker direkt peppar peppar) trots att jag tränar minst en gång/dag och jobbar som jag gör. Jag har ju dessutom levt ungefär som vanligt under den här pandemin. Jag har gymat, simmat i bassäng, åkt kommunalt, kört klasser och handlat. (Tänker inte gå in mer än så på vad jag anser  om restriktioner och munskydd.🤪)

Helt ärligt har jag (såklart) inget svar. Kroppen är fantastisk men den kan också vara lurig. Man kan känna sig pigg och laddad men sen är det som om man har gummistövlar med bly i när det ska tränas och vice versa. Man kan göra “alla rätt” och ändå går det åt pipsvängen.

Men kanske finns det ändå vissa grundfaktorer som spelar in.

Jag tänker på dessa:

1: Sömn. Jag har perioder då jag sover dåligt men nu för tiden är de väldigt korta. 1-3 nätter sen är jag på banan igen. Förr kunde det gå veckor med halvdan sömn och det är inte bra för någon. Att se till att sömnen är bra är viktigt oavsett. Den är vår bästa reparations-verkstad och 100% naturlig doping. I princip alla sover dåligt någon natt då och då och det är ingen fara men har du övervägande “dåliga” nätter så bör du absolut göra något åt det. Dålig sömn hänger ofta ihop med stress av något slag som t ex kan bero på jobbet, taskiga relationer, dålig mat, oro, mediciner, näringsbrist eller hormoner i obalans. Meditation är något jag gör varje morgon och som hjälper mig att stilla tjattret i huvudet.

2: Näringstät mat. Jag är förvånad över att folk inte tänker mer på vad de stoppar i sig faktiskt. De flesta, särskilt de som tränar, är ju medvetna om att maten är bränslet och spelar roll för måendet. Hel/halvfabrikat, pasta, vitt ris, socker och annan “grå” mat är inget jag vill ge min kropp. (Fast jag ska erkänna att jag ganska ofta köper färdiga ex. falafel, tempeh och tofu men jag väljer bra kvalité utan en massa konstiga tillsatser.) Min mat är färgrik och hemlagad till 95%. Du som följt mig vet ju också att jag inte äter djur (och i princip inget som kommer från dem heller) vilket ffa beror på att jag inte vill stödja en industri som är så vidrig mot både djur och natur. Och nej, inte ens eko är djur- och miljövänligt. Det kan låta fint i teorin men i praktiken är det i princip ingen skillnad alls. Vilket ju också har avslöjats.  Jag vill inte varken orsaka eller äta ångest, smärta och lidande helt enkelt. När det gäller kosttillskott så är det såklart individuellt men jag är övertygad om att alla behöver extra D-vitamin ffa under höst/vinter/tidig vår samt magnesium. Själv tar jag även C-vitamin, gurkmeja, Cellexir, selen, Omega 3 samt vissa B-vitaminer.

3: Varierande träning. Att bara köra same, same vecka ut och vecka in säger sig nästan själv inte är så bra i längden. Särskilt inte när man blir “äldre”. Redan vid 25-30 årsåldern börjar kroppen åldras och vid 40 får man verkligen svart på vitt om man skött sig. Det är då krämporna börjar komma. Tills dess klarar kroppen fixa det mesta men sen pallar den inte allt. Vid 50 märks det ännu mer såklart. Hitta många olika idrotter som du gillar så du kan variera. Se också till att ha olika intensitet och längd på dem. Som jag skrivit innan så är mina lugna pass verkligen lugna och mina hårda är hårda. Det finns mellanpass men de är ganska få. En del behöver och tycker man ska ha vilodagar men jag är inte en av dem. Dels är jag van vid att träna, dels tror jag de flesta rör på sig för lite över lag och dels beror det på vad/hur man tränar. Mina favorit-sporter är löpning, simning, swimrun, styrketräning och vattenlöpning. Jag yogar lite varje dag men vill inte kalla det för “sport” och den yogan jag gör är bland det lugnaste man kan hitta på. 🙏🏻

4: Hormonbalans. Det här hänger mycket ihop med sömn och mat förstås men vi är också i olika faser i livet som kan påverka. kanske särskilt för kvinnor. Klimakteriet är något 100% av alla kvinnor förr eller senare kommer gå igenom om de bara får leva så länge. Faktum är att man kan hamna i ett förstadie redan vid 30-40 årsåldern och själva perioden kan vara i flera år. Träning hjälper helt klart att göra de ev besvären mindre men förändringar blir det oavsett. Att skriva om allt det innebär skulle kräva många sidor men jag har en del tips här och här.. Det finns även många olika örter och adaptogener som kan hjälpa. Livet är inte slut när det sker och man kan absolut fortfarande både träna och satsa hårt. Man  t o m ska det om lusten finns. Mäns hormoner förändras såklart också och det finns väldigt mycket mer forskning om det kontra kvinnors. Läs på och ta hjälp om det behövs. Andra viktiga hormoner är t ex sköldkörtelns, binjurarnas och såklart hjärnans.

5: Man måste inte ha en ständig balans. Jag tror inte det är möjligt att ha en perfekt balans mellan allt i livet. Jag tror inte ens alla vill/ska ha det. En del gillar t.ex att jobba skitmycket i perioder och behöver kanske t o m ha en deadline för att verkligen känna kniven på strupen. Andra vill ha ett mer jämnt tempo. Vissa perioder i livet kanske innebär att barnen tar tid och prioriteras medan andra kan innebära att man behöver ta hand om föräldrar, är arbetslös, har flera jobb samtidigt, bygger hus, byter jobb, gifter sig, skiljer sig, flyttar, tar tjänstledigt o.s.v o.s.v. Livet är föränderligt och att då tro man ska ha balans mellan allt hela tiden är nog snudd på omöjligt. Man behöver däremot vara medveten om detta och inte gasa på alla fronter. Eller bromsa för den delen. Inaktivitet fysiskt såväl som psykiskt en längre tid skapar sällan någon energi. Rich Roll har ett pod-avsnitt där han och Adam diskuterar detta och t o m uppmanar att inte hela tiden sträva efter balans. (De pratar även mycket swimrun! 🥳🥳)

6: Ta tag i problem direkt. Om jag känner att det är orange/röd lampa i någon kroppsdel, dvs en smärta eller något annat som inte stämmer och som inte är “normalt”, tar jag direkt hjälp. Beroende vad det är så blir det oftast Guru-Danne eller Kiropraktor-Micke här i 08a land. Jag går även förbyggande till dem båda. Efter alla år jag levt och tränat har jag lärt mig när det är något som felar. På gott och ont antar jag. Att få läkare att fatta det kan nämligen vara ett heltidsjobb men faktum är att jag hittills alltid haft rätt med min “känsla”.🤩

7: Ha frizoner. Att ha mål och vilja prestera är bra tror jag men har man det inom allt kan det nog tära rejält efter ett tag. Personligen tror jag mer på att ha någon/några aktiviteter utan några som helst prestationskrav. Där man kan vara fri att göra precis som man vill och skratta hur högt och mycket man vill. Gör gärna något kreativt för det är något många saknar i sina liv men som faktiskt är oerhört viktigt. Det kan vara att pyssla i en trädgård, sticka, skriva, väva, sjunga, spela teater eller snickra. Själv har jag ju hittat tillbaka till målningen för även om jag numera även säljer mina tavlor så har jag absolut noll prestationskrav. Det blir liksom som det blir.😀

8: Var ute i naturen. Att vara i naturen är bevisat mer än en gång att det främjar hälsan såväl fysiskt som psykiskt. Har du inte en skog i din närhet så kan det räcka med att gräva med händerna i jorden, gå barfota i gräset eller krama ett träd. Så stark effekt har det! Ser även till att ha mobil- och datorfri tid. Stäng av alla meddelande-signaler så du inte hela tiden påminns om mail/mess som kommer in. Man måste inte svara direkt!

Ja ungefär så där tänker och gör jag. Kanske har jag glömt något. Hur tänker och gör du?

På tal om träning så blev det ett lugnt 70-minuters löppass innan jobbet i går. Med sprada. Som att bli fulltankad av ny energi!😍

I dag var det hårt. Och varmt. Som ett bikram-pass fast ute och springandes. Underbart! Värmen är som doping för mig!💪🏻

10 x 120-60 sek. + 10 x 60- 60 sek. + 10 x 30-30 sek. + hopp och utegym och upp-/ned-jogg. Totalt höll jag på i 2 timmar. Kändes bra och jag är jättenöjd!

Blev även lite vattenlöpning i Söderbysjön men det var megalugnt! Fascinerades mest över svanarnas framfart på vattenytan, hur vackert det är i naturen och över de små vågorna på vattenytan.❤️

Kram från Inngmarie

Älskade hemstad del 3

Det blev ett lite halvt oplanerat långpass i dag. Det blir ju som sagt var lätt så när det är så där bedårande fint och Prins Bertil stigen är verkligen det. Vet inte hur många gånger jag kutat den men jag har svårt att tro att jag någonsin kommer tröttna. Den är 18 km one way så det är ändå en smula svårt att springa “sönder” den.

Först tänkte jag kuta till Handikapp-badet och vända där. Sen ändrade jag mot till Tjuvahålan, sen till Tylösand och plötsligt hade jag kutat hela. Grejen är att den slutar i Möllegård en dryg mil från stan och jag skulle ju tillbaka dit så det var liksom bara att springa vidare. Just den sista sträckan är väl kanske inte jordens roligaste och vackraste men det var sol och medvind och kroppen var fortsatt glad så jag liksom bara rullade vidare. Själva Prinsen är dock absolut magisk! Kust, skog, stigar, bäckar, platt, kuperat och emellanåt hisnande utsikter. Här kommer är ett litet urval. Kunde och ville ju inte foto-stanna allt för många gånger för då hade jag aldrig kommit i tid till nästa grej. (Se nedan.)

Kunde verkligen inte låta bli!

 

 

 

 

Sånt här uppskattas! Finns på flera ställen

Tylösand

27 km senare var jag tillbaka vid starten med lite stelare ben men fortsatt pigg!

Det där jag skulle hinna till var detta:

Cortado är mitt absoluta favvo-ställe här och jag har nog aldrig variot i min hemstad utan minst ett besök. Det vore liksom kriminellt! Maten är himmelskt god och det finns massor av olika vegan-alternativ. Extra mysigt att ha sällskap av Ulf, svägerskan Jessica, lilla Melissa och mamma förstås.

Mat ska ge energi och det gör den jag äter så det blev ett bra simpass som “efterrätt”.

Körde bl. a en serie med 5 x 200m + 5 x 100m. Totalt ca 2 km så inget mastodont-pass men kul och lätt!

Kram från Ingmarie

 

Maten

Det går ju inte vara här och ha helpension utan att nämna maten.

När jag kom hit var det ganska hårda restriktioner så personalen serverade all mat och man fick sitta max 4/bord. Det är ändrat så nu får man ta mat själv och sitta 6 pers/ bord. Munskydd, handsprit, avstånd och olika in/utgångar är fortfarande kvar. Dvs inte särskilt betungande.

Frukosten är fantastisk! Det finns hur många flingor, nötter och fröer som helst all välja mellan. Liksom bröd, pålägg, varm mat, frukt, nygjorda smoothies och t o m kakor..🤪Kaffe finns i x antal varianter.

Vem vill ha Cookies och söta marmelader till frukost?

Det finns olika slags yoghurt, mjölk och t o m sojamjölk men den är supersöt så jag har skaffat egen växtmjölk till gröten. Jättegod!

På lunchen finns alltid flera olika röror, mycket grönsaker och sallader samt pommes och olika köttbitar för den som är lagd åt det hållet. Jag väljer såklart alltid vego och det finns alltid minst en rätt med bra vegoprotein. Bröd, frukt och efterrätter finns också.

Dagens lunch

Middagen är som lunchen men x 4. Då serveras även soppa, thai-mat och vego-utbudet är ännu större. Liksom efterrätterna.😄

Första middags-tallriken

Jag tycket maten är toppenbra och jag äter som en glupsk häst! Både för att jag har bra aptit och för att orka träna. Även en hyfsat lugn dag som i dag kräver nog en del.

Sprang en timme.

Body balance 45 min.

Simning 45 min.

Och sen även den där “Functional training” klassen som ju visade sig vara en mördande HIIT-klass. Det var precis samma pass som förra gången men denna gången var mina ben inte dödade av hårda intervaller och gymträning så det var betydligt lättare! Trött blev jag dock ändå. Stretch & relax-passet direkt efter är guld!

Kram från Ingmarie

Favorit i repris

Jag tyckte det där bakvända triathlonet var en så himla bra grej att jag gjorde det i dag igen!

Först löpning hemmavid i starka (och kalla!) vindar.

Hade det inte varit för blommorna hade jag trott det var höst igen.

Fortsatte med The Trip på Sats Stureplan. Nr 22 denna gången. Sjukt skoj och bra! Att köra ett “vanligt” spinningpass efter att ha upptäckt detta känns helt omöjligt.

Det är faktiskt tack vare Petra jag till slut testade. Tur det för ingen tränings-människa vill nämligen missa detta!

Avslutade i Tyresö-basssängen.

Medvetet så kör jag mig ganska tom, dricker mest vatten, så på slutet är det minst sagt en smula segt. Särskilt när jag dessutom har träningsvärk de lux sen i går.

Min tanke är att lära kroppen köra utan (snabba) kolhydrater och det funkar faktiskt ganska bra nu. Efteråt äter jag ordentligt. Någon 24-48-72 timmars fasta är jag inte redo för. Vet inte ens om jag vill bli det. Vi får se.

Det jobbigaste är inte själva träningen utan fraktandet av mig själv. Till Sats går ju an men att sen behöva åka till andra sidan stan för att simma suger. Men nu är det som det är och Stockholm stad lär inte öppna upp på länge. Media fortsätter skrämselskriva vilket såklart gör att folk blir ännu mer rädda. Jag säger inte att viruset är ofarligt men jag säger att det har blivit oproportionerligt stora rubriker om ett virus som de allra flesta inte blir särskilt sjuka av och ännu färre dör av. Jag har förstått att de flesta köper allt som står i media med hull och hår och tar inte reda på hela sanningen. Vi har t o m en underdödlighet i Sverige. Är du under 70 är risken att dö med C-19 obefintlig. Är du över 80 ökar risken att dö men det har ju sin naturliga förklaring oavsett… Nu börjar fler och fler biverkningar från de sk vaccinen även komma fram och då ska man veta att alla är långt ifrån genomkollat. Tusentals har även redan dött av dem. Jag säger som många forskare och läkare som är insatta i detta: låt de som verkligen riskera dö om de bli smittade få vaccin om de vill men låt resten få ett naturligt immunförsvar. Har du antikroppar ska du verkligen tänka till mer än 1199 gånger!

Jag har respekt för viruset, liksom i princip även alla andra virus, men jag är inte rädd. Läs på för kunskap är makt.

Kram från Ingmarie

 

 

Olika passioner

Att hålla en passion vid liv några månader eller år är inte jättesvårt men att göra det i över 35 år kräver en del jobb. Särskilt om passionen kan göra ont, trilskas, överge en och vara sjukt tråkig emellanåt.
Det är löpning jag pratar om förstås. 😍

Jag skulle kunna skriva en väldigt tjock bok om alla bakslag, skador, tuffa pass, förlorade pengar, förlorade satsningar och sega pass löpningen inneburit. Ändå håller jag fortfarande på och älskar det lika mycket som för 35 år sedan. Med andra ord är jag antingen ovanligt korkad, har extremt dåligt minne eller så är det en verklig passion. Personligen tror jag på det sista. 😄 För en minst lika tjock bok skulle jag kunna skriva om alla fantastiska upplevelser löpningen har gett mig, alla vänner, alla resor, framgångarna, vinsterna, passen jag flugit fram på och de där gångerna känslan av både odödlighet och total närvaro infunnit sig.

När jag tänker på att jag en dag inte kommer kunna springa längre så blir jag både sorgsen och bedrövad. För det kommer en sån dag. Det gör det för alla. En dag när kroppen inte kan och vill längre. Det är bara att hoppas att det dröjer länge, länge och att jag den dagen känner mig “färdig”. Tills dess njuter jag av varenda steg, även de där siraps-sega, och varenda dag kroppen är med på det jag önskar av den.

I dag körde jag tröskelpass + korta intervaller. (3 x 10 min + 12 x 30-30) Min tröskelfart those days är långsammare än mina långpass på 1990-talet men ärligt talat, vem bryr sig? Känslan efter ett hårt pass är exakt densamma även om klockan visar snigelfart. Jag är nöjd, trött och glad!

Styrketränat/gymat har jag hållit på med nästan lika länge men inte alls på samma vis. Den har mer varit ett komplement och korta perioder har jag faktiskt helt struntat i det men oftast har det straffat sig. (Stavas s-k-a-d-o-r.) Nu för tiden tycker jag det är ruskigt roligt och jag kan t o m säga att jag längtar efter mina gympass! Mycket är det tack vare att jag har PT och för att jag blir inspirerad när jag är på gymet. Den här är en riktig (abs)killer à la PT-Rafael. (Film finns på Insta för den som vill se. Ingmarie_yoging.)

Att jag älskar att simma vet de flesta som följer mig men den passionen är inte ens 10 år ännu så vet inte om jag riktigt kan räkna den.🤪

Sen har vi matpassionen…..

Jag har valt vego i 39 år och inte ångrat mig en sekund. I perioder har det varit med lite mjölkprodukter men mest vegan. Främsta anledningen är etiska, jag vill absolut inte vara en del av en vidrig och plågsam industri, men också av medmänskliga, globala, hälsomässiga och klimatmässiga orsaker. För mig verkar det jättekrångligt att laga kötträtter! Och dyrt. Och super-läskigt.

Enkelt, snabbt, billigt, jättegott och helt vegan.

Har du någon verklig passion?

Kram från Ingmarie

Ute, inne och en nödlösning

Egentligen skulle Eriksdalsbadets utebassäng stängt i går men någon snäll och klok människa har bestämt att det ska vara öppet en vecka till. jag har ju inte varit särskilt flitig besökare denna sommaren, öppet vatten är ändå det jag gillar mest, men för att verkligen visar hur mycket jag uppskattar deras gest så var jag där i dag. Kändes väldigt ovant men jösses vad skoj! Dessutom kom jag en perfekt tid så det var nästan ingen där!

Passade på att gyma också när jag ändå var inne i stan. En timmes svettfest! Om du tror det är enklare att göra armhävningar på en skivstång ska kan jag berätta att det är det inte. Den rör sig nämligen. Men kul och effektiv övning!

Jag brukar inte köpa eller ta varken shakes eller bars men ibland blir det nödvändigt och då är det bra att det finns. SATS har lanserats sina egna produkter nu och jag får säga att jag gillar både barsen och den här shaken, Vegan såklart!

Hur gör du? Brukar du ta bars/shakes efter träning?

Kram från Ingmarie

Naturpasset sista delen

Jag är ingen “riktig” orienterare. I alla fall inte om man anser det vara en sån med kompass, orienteringsskor och specialbrallor. Jag följer kartan och kör i de kläder jag har. Det funkar lika bra. Särskilt i dag! Hade 11 kontroller kvar och prickade den ena efter den andra utan problem. T o m de jag inte hittat innan och skippat för att jag tröttnat på att leta. I dag kom jag rakt på dem alla! Inte konstigt jag fick hybris! 😆

Att hitta den där sista kontrollen var en både kul och lite märklig känsla. Tänk att jag grejade det långt innan sommaren är slut och faktiskt har hittat alla 50 kontroller. Mest är jag nog ändå stolt. Jo man får vara det!🤩Särskilt med tanke på att jag inte vurpat en enda gång! (Det är ju ingen autostrada i skogen precis…)

Jag tog absolut inte de snabbaste vägarna för en tanke med detta har ju också varit att hålla igång länge. Totalt blev det över 4 timmar i dag men då var det inkluderat omvägen ner till sjön för sånt här måste ju firas med en sprada såklart!🥳

Som sällskap hade jag 3-4 andfamiljer. Så otroligt söta!

Många timmar i skogen ger också god aptit och som tack till kroppen har jag fyllt på rejält. Det här är busenkelt och går snabbt att göra.

Riv rotfrukter och tillsätt tofu och/eller tempeh-bitar samt ex tomat och broccoli. Krydda med svartpeppar. Lägg i en rejäl kokosfett-klick. Bryn i stekjärn på svag värme tills det blir “lagom”. mjukt. Dvs med tuggmotstånd kvar. Servera med ex. sallad, kål, färsk ingefära, avocado och sallad. 

Jättegott och snällt mot både djur, natur , våra medmänniskor och kroppen!

Kram från Ingmarie

Quinna – våga ta i!

Vare sig man gillar det eller inte så är det mer än väl bevisat mer än en gång att styrketräning, balans och rörlighet är ett måste i vårt ”moderna” samhälle. Särskilt när du börjar bli äldre än 30 år och (troligtvis) särskilt  om du är kvinna. I synnerhet när det gäller styrkan. Rörlighet och balans måste alla öva på. Vi har nämligen inga ”gratis-grejer” som testosteron och stora muskler. De få typiskt manliga hormonerna vi har försvinner dessutom med åren i en rasande takt. De sjunker hos män också men inte alls på samma vis. Därmed inte sagt att män inte ska styrketräna för det ska de. Faktum är att de flesta hormoner minskar med åren. En bra bok att läsa om detta är t ex ROAR av Stacy T. Sims. Intressant och lättläst!’

Jag gillar hennes slogan ”Women are not small men”. Det säger liksom det mesta. ”Problemet” är att i princip all forskning när det gäller ex träning, näring, intermittent fasta, blodvärde, fysiologi mm är baserat på just män. Ofta inte ens medelålders utan unga män. Det lilla som finns när det gäller kvinnor visar dock huvudsakligen att vi oftast inte alls stämmer in där. Vi är inte små män. Vi är kvinnor! Och vi är annorlunda. Själv märkte jag för ca 2 år sedan att kroppen inte längre var riktigt som den har varit. Det som funkat innan när det gällde t.ex mat och träning funkade inte längre. Kroppen “svarade” liksom inte längre så som den har gjort. 

Hur som helst. Det bra är att vi kan påverka t ex muskelförfallet. Styrketräning 3 ggr/vecka då man verkligen lyfter tungt och utmanar sig sätter nämligen fart på hormon-produktionen. En annan metod är högintensiv träning/intervaller. Tur för mig att jag både gillar och kan göra båda. En intensiv och svettig timme på gymet och en och halv timme  lite lugnare  sim och vattenlöpning i bassängen blev det i dag.

Ja jag är koncentrerad som fasiken. 🙂

Nu är det ju inte så enkelt att detta är  ”den enda sanningen och metoden” för att åldras bra såklart. Allt spelar roll. Kost och näring, sömn, psykosociala livet och tarmhälsa (japp – tarmhälsa) är andra exempel som påverkar förstås. Jag har lagt till lite grejer i min kost för att se om jag märker någon skillnad. Hittills känns det i alla fall bra!

I livet för övrigt har förändringen redan börjat. Jobbstressen är ohållbar för mig om jag inte vill åldras i förtid och/eller bli sjuk. Riktigt hur resultatet blir vet jag inte i dagsläget. Känner jag mig själv rätt så kommer jag dessutom fortsätta förändra och förändras för det är så jag vill ha mitt liv. Min fasa är nämligen att fastna i någon slags bekvämlighets-zon där jag slutar utvecklas och blir för lat för att ta mig ur. 😱

Hur tänker du om träning och åldrandet?

Kram från Ingmarie