Month: september 2022

Frisk-grejer

Visst är det otroligt bra att det finns vissa läkemedel som ex smärtstillande, narkos och antibiotika men man måste komma ihåg att det också ställer till väldigt mycket oreda i kroppen. Alltid! Tar man för mycket kan det dessutom ta livet från en.

Min extremhöga kur med olika slags antibiotika är äntligen över. Dessa sorter slår inte bara ut de där dåliga bakterierna utan även alla andra goda också. 😱 Något som är snudd på katastrof för bl a immunförsvaret och många andra viktiga funktioner i kroppen. Nu för tiden finns det spaltkilometer med forskning om hur viktig tarmhälsan är men ändå är det väldigt tyst om det inom sjukvården och media. Vill man inte folk ska hålla sig friska? 🙄

Tack och lov finns det botemedel för att få liv i de bra bakterierna men det är inget läkarna skriver ut. Probiotika får man fixa själv och jag har köpt en av de starkaste på marknaden för att få ordning på bakteriefloran igen.😍

Att vara ute i naturen kanske inte direkt påverkar tarmfloran men det är onekligen superviktigt vare sig man är en klenis eller ej.

För mig är även tid till kreativitet och skapande viktigt. Kanske ses vi den 16/10 kl 14-18 på mitt vernissage? Jag hoppas det!

Kram från Ingmarie

Viktiga (del)mål

När man är klen och ska jobba sig tillbaka till normalläge tror jag det är jätteviktigt att ha struktur och många, många små delmål.

Jag sover förvisso väldigt mycket varje dag (oftast 2-3 x 30-60 minuter😱) men för övrigt håller jag i mina rutiner när det gäller tid att gå upp, yoga & meditera,  mat, ”träning” ( dvs gå ut och gå) och läggdags.
Jag har också en rasande massa delmål och mål. De gör att jag upplever att det går framåt för det är inga stora grejer!
T ex har några varit att orka laga mat, lyssna på intressanta poddar (bl.a  fantastiska Huberman lab),  fixa med tandläkarbesök och fylla i alla miljarder (nåja) rutor till Försäkringskassan, rensa en garderob, ta mig lite längre för varje gång jag är ute och klara gå uppför alla trapporna till vår lya på 3:e våningen. Allt det har jag gjort nu!🥳😄 Det sistnämnda gav mig dock snudd på maxpuls. Det är syrefattigt att vara blodfattig.😱🤪

Så där kommer jag fortsätta. Små babystep framåt. Det största målet just nu är när jag pallar gå till gymet och när jag kan börja springa några sekunder åt gången. Det känns dock väldigt långt bort.☺️

Kram från Ingmarie 

Snigelfart framåt

I vanliga fall hade jag tyckt att ingen av dagens små promenader knappt varit lönt att gå ut för men nu är det inte som i vanliga fall och därför tyckte jag de blev perfekta. I synnerhet den med Kari och Sälka. Hemifrån ner till sjön och tillbaka via Djursjukhuset. Tror det är drygt 3 km inklusive en rejäl uppförsbacke.

Vi fika-pausade dock mitt i. Jag ska ju skynda långsamt.🤪


Sen jag kom hem har jag äntligen kunnat göra min morgonyoga igen. (Meditationen har varit enklare att utföra.) Verkligen efterlängtat!

För övrigt har jag nog haft universums kortaste covid. Och kanske lindrigaste. Den liksom bara passerade och försvann.😳 Tur jag inte tagit några sprutor för de som gjort det blir ofta riktigt dåliga. Jag har ju sett en del sådana fall…

Ett streck=negativt

Längtar redan till i morgon då jag får gå ut igen.

Kram från Ingmarie 

 

 

Utsläppt!

Äntligen kom dagen då jag kunde klippa id-bandet i mini-bitar! Som jag längtat!

Sjukhus är bra när man behöver dem men det är inget ställe jag vill vara en sekund längre på än jag behöver och nu är jag äntligen utsläppt!🥳
Klenare, blekare och tunnare men med starka livsandar.

Lyckan att få andas frisk luft, doften av naturen och kunna sköta sig själv efter att ha varit instängd är obeskrivlig.


Två av mina älskade bröder och min lika älskade mamma har tagit sig ända hit för att peppa och ge mig energi. Något de verkligen lyckats med!🥰


Vill också säga tusen, tusen tack till alla som på olika vis peppat, önskat mig bättring och gett kärlek. Det har hjälpt massor!🙏🏻💕

Kram från Ingmarie 

Tar inget för givet

En sak man verkligen lär sig, och blir påmind om, när man är sjuk är att uppskatta det lilla och det man så ofta tar för givet. Jag tycker ändå jag är ganska bra på det i vanliga fall men nu blir det liksom på mikronivå.

T ex att kunna borsta tänderna, kunna gå utan att världen snurrar, alla vänner som bryr sig och hör av sig (tack❤️, min älskade familj, en vacker utsikt och att kunna och få äta även om aptiten inte är som vanligt.

För att inte tala om att få duscha och tvätta håret! Plus nya lakan.Det är extra lyxigt!  (Har svettats floder.😱)

En annan grej är lyxen med eget rum och badrum. Alla rum i den nya delen har det.🤩

Jag skrev ju i förra inlägget att jag verkligen borde begripit att jag skulle söka hjälp men förträngde det. Pratade med läkaren om det och hon skrattade lite och svarade att vårdpersonal oftast är värdelösa på att be om hjälp och så är det nog. Vi vet för mycket och det gör att man befarar det värsta därför vill man inte veta. Som om det skulle hjälpa… 🙄 Plus att åtminstone inte jag vill vara till besvär när jag vet hur mycket kollegorna har att göra och det finns sjukare människor som kanske behöver platsen bättre. Knäppt, absolut, men så går (de ologiska) tankarna.

Hade någon haft de symtom jag haft skulle jag skickat in den personen direkt! Med blåljus! Men själv är jag tydligen både ett undantag och odödlig.😱🤪
Nåja, det går framåt och även om blodvärdena är dåliga så är de inte längre katastrofala. Jag är verkligen tacksam för varje litet framsteg och för att jag får vara med här på jorden lite till.❣️ Det kunde ha varit något mycket, mycket värre. Detta är bortbart och jag kommer bli bra även om det tar tid. Jag har inte gjort något ”fel” eller misskött mig för detta kan hända i princip vem som helst. En bakterie som nästlar sig in och hamnar på en svag punkt vid fel tillfälle.

Ta aldrig någon eller något för givet för du vet inte vad som väntar eller när det är sista gången oavsett vad det gäller. Lev livet fullt ut för det kommer ingen repris. Det kommer jag fortsätta att göra men lite långsammare ett tag.❣️

Kram från Ingmarie 

 

Sjuk

När jag väl blir sjuk så blir jag det ordentligt. Då är det tur-tut bilen, eller som denna gången, från jobbet på akuten direkt till att själv hamna på en brits fortare än kvickt bli patient där.

Ett blodkärlens tolvfingertarmen har gått sönder och det hände troligtvis redan för 2,5 veckor sedan.
Kanske minns du att jag gnällde över magproblem när jag sprang det där Backyard loppet? Det var högst troligt då det hände. Varför? Ingen som vet.

Trots att jag är sjuksköterska och borde veta och fatta med tanke på symtomen så har jag förträngt och hoppats det skulle gå över. Så korkad är jag. Men till slut gick det såklart inte längre. Hade förlorat för mycket blod och nu när jag vet hur kassa mina prover är ( Hb 83 t ex) så begriper jag inte ens hur jag orkat knyta skorna. Ännu mindre springa.Eller jobba med det jag gör. Men jo, det har känts väldigt konstigt och jag har varit både snurrig, matt och ”skum” i kroppen. Ibland är det verkligen inte bra att vara envis!

För att spetsa till allt ännu lite mer har jag febertoppar med över 39 grader och har mest sovit bort dagarna här.

Så nu testar jag på att vara patient själv. Får bl a dropp i en massa ”lustiga” färger. T o m rostbrunt.

Det kommer bli bra men det kommer ta tid. Mest grämer jag mig över att jag missar många målardukar i Skaparladan som jag sett fram emot. 7000kr åt fanders.

Men , men jag får hjälp, det kommer bli bra men det kommer ta tid och jag har fin utsikt mot Tantolunden!

Kram från Ingmarie 

 

(Höst)rensning

En väldigt bra grej med att vi snart ska flytta är att det verkligen rensas i röran. Så mycket prylar och pinaler man (i alla fall jag/vi) sparat till ”sen” och ”omochifallatt”.😱😳

Hittills har vi slängt och skänkt många kassar och kilon och då har vi inte ens börjat med förråden. Men alltså vad härligt det ändå är att bli av med onödigheter! Jag känner mig liksom friare! Gör du det med när du gör dig av med prylar?

Att flytta på ”andra sidan sommaren” är också bra. Dels för att om man gillar nya stället under de tristaste månaderna då vet man att det kommer bli bra och dels känns det lättare att vara inne när höstregnet kommer med jämna mellanrum. Fast det är som vanligt alltid värst att vara inne och titta ut. När man väl är i det där höstvädret är det helt ok. Fast jag kommer ändå alltid föredra vår och sommar oavsett väder.😄

Kram från Ingmarie

Favorit-boosten

Flaten-rundan är min mysrunda. Tar det alltid lugnt och verkligen njuter när jag springer där. Finns liksom inget parti som är tråkigt utom möjligtvis första, och sista, delen av transportsträckan dit.🤪 Det går upp, ner, kringelikrok, i skog, utmed vattnet och förbi söta kolonistugor.

Förutom att den är fin och varierande finns det massor av bra sprada-ställen. Just denna platsen gillar jag jättemycket för det är nästan aldrig någon där. En perfekt förejobbet-boost!

 

 

Kram från Ingmarie

Uppmuntrad!

Det gäller verkligen att muntra upp sig med det som finns när man tycker lite synd om sig själv och/eller när kroppen är dödens trött av jobb.
Min stund i bassängen innan kneget är en sån stund jag uppskattar och ger mig kraft t.ex. I går blev det förvisso ”bara” dessa steg på jobbet men det var tillräckligt för att jag behövde sitta ner på tuben. Då är jag trött i benen.🤪 (Sitter i princip aldrig där för jag tycker sätena är sunkiga och snuskiga…)

I dag var jag ledig och passade på att köra med LV-gänget. Pga av operationen i onsdags ville jag inte pressa mig för mycket men trött blev jag ändå och ffa gav det mig energi och glädje att köra med detta gäng!.😀

Uppvärmning, löpskolning, olika slags backar, 5×200 m med lika mycket joggvila och sen nedjogg.

På gymet kunde jag dock inte hålla igen för jag kände mig urstark! En timmes svettfest med extra allt blev det!

Mest upplyftande i dag var ändå presenterna och denna lapp jag fick från Bonliva som jag jobbade för i somras. Blev alldeles rörd.💕 Det är mer än jag fått från post-op/IVA SÖS trots att jag slitit och ställt upp där i många år. Har inte ens fått en blomma. Riktigt uselt…😩

Jag fick också ett ryck och har (äntligen) klippt mig och har dessutom bestämt mig för att de silver-gråa håret ska få komma fram. Det kommer ta tid så sakta men säkert.

Kram från Ingmarie