Minns rätt

Det är många år sedan jag var här på Playitas , minns inte ens hur många, men jag minns att jag gillade det väldigt mycket och inte ville åka härifrån.

Jag gillar det fortfarande! Det är precis så bra, vackert och härligt som jag minns det. Faktiskt t.o.m bättre för det är otroligt lugnt. Visst är här andra men det är liksom ingen hets som när det är väldigt många på samma ställe som vill få plats oavsett var det gäller. (Matsal, gym, bassäng, solstol… Ja du vet.) Ett ställe med sådana här skyltar kan man ju förresten bara älska!


Och om man nu är det minsta orolig för att bli smittad av det där viruset så är detta stället man ska vara på! Det är otroligt säkert! Inga som helst problem att hålla avstånd eller följa de väldigt enkla reglerna.
Munskydd krävs när du inte tränar, äter, badar eller solar. (Dvs nästan aldrig om man är som mig…) I matsalen är det bra uppdelat och det är noga att man alltid tar handsprit innan man går in för att hämta mat. Äta kan man göra både ute och inne. Hur maten är får jag återkomma med. Känns lite tidigt att säga varken bu eller bä men so far är den ok.

Jag tog mig upp mot bergen i dag. Sprang lite fel för jag missade markeringarna. Jag känner igen mig men minns liksom inte riktigt var jag skulle svänga av och är man inte uppmärksam missar man de där färgfläckarna som visar vägen. Ovan som man är vid värmen var jag orolig vattnet inte skulle räcka och jag skulle få värmeslag men det gick fint! Tur man är lite kamel. Jag älskar verkligen denna miljön! På hela tiden mötte jag en löpare och en som körde mountainbike. Ja du fattar hur lugnt det är!

Inger cyklade med ett gäng men vi började vår morgon tillsammans med yoga och meditation på “Yoga-verandan”. (Den är ny från förra gången jag var här.) Det behövs nog inte skrivas så mycket om hur det var…

Det finns massor av olika (gratis) pass att välja på och jag valde “stretch and relax” i kväll. Efter simpasset. Denna bassängen måste vara en av världens bästa och vackraste!

Det är bra när man minns rätt.

Kram från Ingmarie

Fri för ett tag!

I går gjorde jag mitt sista pass på IVA på ett par veckor. Jag ska vara tjänstledig och det känns minst sagt fantastiskt! Jag är såklart också tacksam att jag kan med tanke på hur det är men mina chefer är de bästa och efter att ha skjutit upp den här ledigheten tre gånger så är det äntligen dax. Kraftigt förkortad men ändock. Jag får vara ledig! Faktum är att jag tror det är i näst sista sekunden. Jag har inte skrivit så mycket om det här men jag mår inte superbra rent psykiskt. Jobbet tär. Jag har börjat drömma mardrömmar igen, har en ständig oroskänsla i magen innan jag ska till jobbet och jag saknar den vanliga arbetsglädjen. Vi får väldigt mycket stöd och hjälp men det räcker liksom inte riktigt. Hoppas detta avbrott gör att det vänder…

I morgon ska jag dra söderut till värmen så i dag blev det sista passet på ett tag här hemma. Körde ett riktigt bra intervallpass (12 x 2 min.) + utegym.

När jag väl stannade och njöt lite i vårsolen märkte jag hur trött jag blivit men den tröttheten är härlig! Helt annorlunda den jobbet ger…

En simtur i sjön blev det (förstås) också. Jag är ganska säker på att det blir två-siffrigt nästa gång jag är i.

I går blev jag förresten fångad på bild av min kompis Memo. En gång i tiden sprang vi i landslaget ihop. Numera är vi mest Bagis gladaste löpare! Och kanske de mest envisa, entusiatiska och uthålligaste med tanke på hur länge vi hållit på.

Kram från Ingmarie

 

 

 

Varannan dag

Man får ju säga och tycka vad man vill om vädret men det är åtminstone varierande. Ena dagen sol andra regnrusk på tvären. Men det är åtminstone ingen snö och is!

Himlen bjöd även på en väldigt fin regnbåge mellan skurarna. En klar fördel att ha denna jobb-vy.

Kram från Ingmarie

Pb och en massa annat

I går kom ett stort paket med fyra nya par Newton-pjux. De finns inte i Sverige (vad jag vet) så när jag beställer så beställer jag rejält.

Jag vet exakt vad jag vill ha och eftersom jag haft dem i så otroligt många år nu så vet jag också att jag bara kan kliva rakt i dem och kuta i väg. Det behövs liksom ingen “tillvänjning”. Himla bra och i dag invigde jag ett av paren. Kutade till favvo-gymet med fullproppad rygga. Det gäller ju liksom att planera sin lediga dag.

En del extra kilo att kånka på men turligt nog är de ju lätta att bli av med. 😉

SoFo!

Jag och Rafael brukar inte köra två PT-pass/vecka men nu blev det så för jag ska på vift på måndag och vara borta ett tag. Det var ju nästan så träningsvärken inte helt lagt sig men kroppen är fantastisk. Liksom min PT. Han vet vad som krävs för att det ska bli resultat. Jag satte Pb på en kombo-runda med frivändningar + axelpress , turkish get ups och armhävningar mot stång x 3. Det är verkligen snorjobbigt men jag kapade över 3 minuter mot förra gången! Hade jag inte varit med själv hade jag trott jag fuskade. Haha!

En timme senare hade jag gått genom Södermalm och stan till Stureplan och satt på hojjen för ännu en “The Trip”. Denna gången var det nummer 23. Lika galet kul som de andra gångerna! Jag kommer ha mycket svårt för att “vanligt” spinningpass nu när jag hittat detta.

Så om jag inte är trött i benen, och resten av kroppen också förresten, i morgon kommer jag bli en smula besviken.

Nu är i och för sig träningen en slags belöning för mig men som en extra sådan tog jag en simtur tillsammans med fåglarna i sjön. De är så himla roliga! De leker, bråkar, softar och myser. Och simmar med mig!

Kram från Ingmarie

Favorit i repris

Jag tyckte det där bakvända triathlonet var en så himla bra grej att jag gjorde det i dag igen!

Först löpning hemmavid i starka (och kalla!) vindar.

Hade det inte varit för blommorna hade jag trott det var höst igen.

Fortsatte med The Trip på Sats Stureplan. Nr 22 denna gången. Sjukt skoj och bra! Att köra ett “vanligt” spinningpass efter att ha upptäckt detta känns helt omöjligt.

Det är faktiskt tack vare Petra jag till slut testade. Tur det för ingen tränings-människa vill nämligen missa detta!

Avslutade i Tyresö-basssängen.

Medvetet så kör jag mig ganska tom, dricker mest vatten, så på slutet är det minst sagt en smula segt. Särskilt när jag dessutom har träningsvärk de lux sen i går.

Min tanke är att lära kroppen köra utan (snabba) kolhydrater och det funkar faktiskt ganska bra nu. Efteråt äter jag ordentligt. Någon 24-48-72 timmars fasta är jag inte redo för. Vet inte ens om jag vill bli det. Vi får se.

Det jobbigaste är inte själva träningen utan fraktandet av mig själv. Till Sats går ju an men att sen behöva åka till andra sidan stan för att simma suger. Men nu är det som det är och Stockholm stad lär inte öppna upp på länge. Media fortsätter skrämselskriva vilket såklart gör att folk blir ännu mer rädda. Jag säger inte att viruset är ofarligt men jag säger att det har blivit oproportionerligt stora rubriker om ett virus som de allra flesta inte blir särskilt sjuka av och ännu färre dör av. Jag har förstått att de flesta köper allt som står i media med hull och hår och tar inte reda på hela sanningen. Vi har t o m en underdödlighet i Sverige. Är du under 70 är risken att dö med C-19 obefintlig. Är du över 80 ökar risken att dö men det har ju sin naturliga förklaring oavsett… Nu börjar fler och fler biverkningar från de sk vaccinen även komma fram och då ska man veta att alla är långt ifrån genomkollat. Tusentals har även redan dött av dem. Jag säger som många forskare och läkare som är insatta i detta: låt de som verkligen riskera dö om de bli smittade få vaccin om de vill men låt resten få ett naturligt immunförsvar. Har du antikroppar ska du verkligen tänka till mer än 1199 gånger!

Jag har respekt för viruset, liksom i princip även alla andra virus, men jag är inte rädd. Läs på för kunskap är makt.

Kram från Ingmarie

 

 

Låtsas-proffs

I dag hart jag bara jobbat med skoj saker. Det här att få betalt för att träna är så hjmla bra alltså! Kan ju nästan inbilla mig att jag är löp-proffs igen. 😀

Träna med PT är dock inte gratis men det är värt varenda öre! I dag blev t.o.m Rafael lite impad över min uthållighet. 🤩 Men när det gäller att vara en “förstelnad skalbagge” har jag lite att jobba på. 😱Men det är ju tur att allt inte är perfekt för tänk vad livet skulle vara tråkigt utan utveckling och utmaningar! Att träna med PT kan kanske verka vara lite “onödigt” och bara för proffs men jag vill påstå att det är nödvändigt och verkligen något för alla. Om man hittar rätt förstås. Önskar jag hade kommit på hur bra det är tidigare. Sen är det såklart en kostnadsfråga men som med allting så får man helt enkelt välja och prioritera.

Trött blev jag som alltid men också (som alltid) glad och full av (ny) energi!🥳

Det har varit snö-oväder här i dag (april april!) och det blåser fortfarande is-vindar. 🥶 Vattnet var flera grader varmare än luften! Inte konstigt jag nästan inte ville gå upp.🙄

Firade denna måndag med lite bubbel. 🥳 Varför inte liksom? 😃 Varför vänta till “sen”? Sen är ju nu och sen kan dessutom vara för sent.

Kram från Ingmarie

Påsk-helg

De flesta tycker antagligen inte alls som mig för jag tycker det är ganska skönt att denna påsk-helg snart är över. Den har varit väldigt tung, svettig och slitig.

I går höll jag på att helt rasa ihop av syrebrist och blodtrycksfall. Har man redan lågt blodtryck blir det nämligen inte särskilt mycket bättre av att vara instängd bakom både en mask och ett visir. Syrebrist skapar blodtrycksfall. Att det är ohälsosamt att ha det på timme efter timme kan väl de flesta räkna ut men exakt hur illa det är vågar jag nästan inte fundera på. Det finns många forskare som menar att det kan ge både hjärnskador och ffa sämre immunförsvar. En del menar även att det inte ens hjälper för att förhindra smitta. Särskilt inte för allmänheten. Med tanke på hur mycket kommunalt jag åker så vågar jag påstå att de allra, allra flesta gör mer skada än eventuell nytta med sina munskydd. Jag kan köpa att det behövs i vissa situationer, ffa för oss som inte kan hålla avstånd, men för de flesta är det mest meningslöst. Dessutom sjukt både dyrt och miljöförstörande. Tre miljoner (!) munskydd slängs varje minut! Det är ju helt sinnessjuka siffror! Själv har jag aldrig munskydd privat. Så fort jag går utanför salen åker det av och när jag får gå hem åker även mössan av.

Men nog om det.

Jag andas desto mer frisk luft när jag är ledig.’

I går blev det i skogen tillsammans med Kari och Sälka.

I dag med mitt eget sällskap. Inklusive en sprada. Så härligt! Jag tror det är snudd på två-siffrigt i vattnet nu!

Hur har din påsk-helg varit?

Kram från Ingmarie

 

Opiffig

Att försöka “piffa till sig” innan jobbet är totalt onödigt och meningslöst. Inte för att jag brukar bry mig särskilt mycket men jag brukar i alla fall ha kammat håret.

Nu för tiden är man ju helt inpackad hela tiden.

Och när man väl får ta av sig eländet är man både tillplattad och tillknycklad.

Men jag står ut för det kunde varit så mycket värre! Jag är frisk och jag slipper ju ha det på fritiden. Kanske därför jag njuter extra mycket av att kuta i skogen och bli trött på gymet.

Kram från Ingmarie

(Bakvänt) triathlon med The Trip

Det finns ett sätt att få spinning att bli riktigt, riktigt skoj. Man kör The Trip!.

“THE TRIP™ är den perfekta fusionen av träning, teknologi och utmaning. Under passets gång befinner du dig i en virtuell 3D-värld, där musik och miljö är synkat till perfektion för att ge en helt ny dimension till din konditionsträning.”

Nu snackar vi ett pass som man nästan inte ens märker att man gör trots att både svetten och mjölksyran fullkomligt sprutar. Jag levde mig fullkomligt in i varenda backe och kurva så det var tur hojjen var stadigt förankrad i golvet.

S-å-g-r-y-m-t-s-k-o-j!

Jag hade Inger med mig vilket gjorde allt extra skoj!

Det där var definitivt något jag ska göra fler gånger. Kanske t.o.m borde bli instruktör…

Före det där hade jag kutat en sväng och det kändes faktiskt riktigt ok i både rygg och fot!

Och efter tog jag mig till Tyresö för att simma. På egen bana trots att det borde vara “rusningstid”.

Den här typen av triathlon gillar jag skarpt! Så mycket att jag garanterat kommer göra om det!

Har du testat The Trip?

Kram från Ingmarie

 

Om det där viruset och om energikickar

Hanna skrev ett så fint inlägg om det här med att blogga. Om att det är lite som att sitta i någons vardagsrum och diskutera saker och fastän man tycker olika så respekterar man varandra. Tack och lov har jag inte fått några elaka eller hatiska kommentarer på bloggen men desto mer på Fb. Framförallt nu när jag ifrågasätter både restriktioner och de sk vaccinen.

Samma Hanna delade ett annat väldigt bra inlägg ang. restriktionerna  och om nedmonteringen av vården. Tusentals (!!!!) IVA-platser har försvunnit sen 1990-talet trots att vi har en ökande befolkning. Det säger sig själv att det blir kaos. Jag rekommenderar även detta klipp med läkarna Sven Roman och Nils Littorin i samma ämne. Att viruset finns och att man kan bli sjuk av det vet jag, men man måste komma i håg att 99,9 % inte blir farligt sjuka om de blir smittade. Allvarligast är det för de som är 80 + men helt ärligt är de flesta virus farliga då. Plus att man högst troligt har en hel del andra riskfaktorer. Media har verkligen lyckats göra många människor livrädda och jag tycker det är fruktansvärt när det faktiskt inte är befogat.
Vill man ha mer statistik så rekommenderar jag att kolla ex. vad virologen Ann-Cathrin Engwall, läkaren Sebastian Rushworth och ovan nämnda Nils Littorin skriver. Tänk om man varje dag hade skrivit hur många som dött av rökning, cancer eller diabets. Och hur många som fått diagnosen cancer, diabets, högt blodtryck eller fetma. Vilket liv det skulle blivit! För jag lovar, det är många fler som dör av det än av viruset. man kan också fundera på varför man inte pratar någonting om att förebygga när man vet både riskfaktorer och vad som hjälper. Kan det vara att läkemedelsindustrin än en gång styr? Det är ju i så fall inte första gången. Lobbyismen är gigantisk.

Om sjukvården inte vore så nedmonterad hade detta inte varit ett så stort problem. Nu sliter vi som tokar varje pass. Men det gjorde vi innan också. Det är inget nytt.
Varje gång jag tränar tänker jag vilken tur det är att jag har den ventilen och det sättet att skapa kraft och ork på.
Som i går i skogen.

Och i dag med Kari och Sälka!

Fortfarande bara lugnt för det där ryggskottet är inte helt borta. Dessutom har spinningskon klämt ena foten på ovansidan så någon sena är irriterad. Märkligt hur det kan bli! Men det går över och jag är inte särskilt orolig. Löpskorna gör i alla fall inte ont!

Kallbad med vänner är alltid rätt! Finns nog inget det inte botar. 6 grader i vattnet och 3 i luften i dag. Vart tog våren vägen och vaddå sommartid?

Kram från Ingmarie