Svårslagen Skärtorsdag

För så här var min:

Löptur i strålande sol och ljumna vindar vid Sandiabergets fot. Vackert så det nästan gör ont. Även i uppförsbackarna. Satte mig en stund vid ett litet vattenfall och bara lyssnade på porlet och tystnaden. Magiskt!

Simmade även i den där favvo-poolen. Sol och perfekt tempererat vatten. Det är lycka det!

Sen en kväll som var så där somrigt härlig, fastän det är vårvinter, och helt perfekt för att måla ute i.

Jag har gjort lite annat också som att monterat två lampor, lekt dockteater (med the grandchildren) och avslutat en kurs!
Återkommer om den i morgon!

Kram från Ingmarie

Som sommar

Det blev plötsligt sommar. Eller åtminstone svensk sommar för somrarna här är betydligt varmare än 22 grader i skuggan. Jag toknjuter så länge det varar för precis som hemma kan våren svänga rejält.

Min plan var en lugn 50-minuters runda efter gårdagen och när jag sprang iväg på hyfsat stela ben så kändes det som en perfekt plan. När jag kom till en korsning så bestämde jag mig för att ta höger och se vart den stigen skulle ta mig och alltså, vilket bra val för den var makalöst fin!

De där 50 minutrarna försvann och jag hamnade på ytterligare en högersvängs-stig. En som jag trodde jag visste vart den gick men det var visst inbillning. Jag kom längre och längre bort från hemmet och hade jag haft vatten med mig så hade jag fortsatt för förr eller senare binds trailsen ihop. Jag visste bara inte hur långt bort och även om fågelvägen kan vara kort så kan kringelikrokarna göra det mycket, mycket längre.

Så jag vände. Kände mig väldigt förståndig och klok men om det är något jag har extremt stor respekt för så är det vätskebrist och tro mig, det kan komma vansinnigt snabbt på höghöjd. Även för oss som tror vi är kameler…
Man vill absolut inte få det här där man dels kan ha långt till närmsta range-station och dels kan vara där ytterst få passerar under en dag. Det är en sak att larma om det händer en olycka men att behöva göra det för att man skippat att ta med vatten vore oerhört pinsamt..

Nästan 300 höjdmeter på 95 minuter blev det och när jag kollade på Garminappen så såg jag klart och tydligt vart jag skulle ha kommit ut på för trail. Summan av kardemumma-kilometerna hade nog blivit ungefär samma men jag väljer att tänka att jag ändå valde rätt som vände. Nu har jag den rundan kvar att göra!

För första gången, kanske någonsin, så frös jag inte en enda sekund i bassängen. Jag brukar nämligen bli lite sval i slutet på passen men inte i dag. Då är det verkligen varmt och som jag älskar det!

Varenda träd med blommor blommar nu och det börjar komma små gröna blad på vissa andra. Visst är det en härlig tid? Har jag tur får jag uppleva det en gång till när jag är hemma igen.

Kunde stå ute och måla till sent på kvällen och det är verkligen obeskrivbart härligt och rogivande.

Jag har förresten hittat en sjukt god cashew-kokos yoghurt. Det finns tydligen i Sverige med och den är svindyr där men jag vågar nog påstå att det kan vara värt det om den är lika god som denna!

Kram från Ingmarie

Extra högt

Så här kan det se ut 2117 meter över havet.

Linbanan börjar där nere någonstans.

Det tog sin lilla tid och det var emellanåt så långsamt att jag tror klockan nästan somnade för det är brant och med förrädiskt rullgrus går det inte särskilt snabbt utför heller där det är som brantast. Kilometertiderna kan skilja flera minuter men en sak är säker. Det var och är så värt det!

Två timmar senare, eller egentligen var det snarare 2,5 pga fotostopp, utsikts-njutning och hämtaandan-pauser var jag tillbaka och redo för bassängen. (Efter mat vill säga) Solen värmer lite extra här och höghöjd kräver dessutom extra mycket vätska så det gäller att se till att man får ordentligt med vatten i sig. Och på sig.
Ännu ett härligt simpass i favvobassängen denna fina dag.

Innan solen helt gick ner passade jag på att måla ute igen. Det är så himla härligt och känns så oförklarligt både befriande och inspirerande.

Tre olika projekt jag håller på med men jag har som vanligt ingen aning om vad det kommer bli eller ens OM det blir något.

Kram från Ingmarie

Skottdagen 2024

Jag hade tänkt ha en löpfri dag men så kollade jag ut på den blå himlen, berget och de fina trailsen och… tja det blev benen i stället för bilen till och från Highpoint-gymet. Om inte annat så sparade jag lite bensin och minskade en smula på utsläppen.

USA är ju dock ett bilens land som de flesta vet och även om just Albuquerque har ett bussnätverk så är det på tok för för dåligt om man liksom vill komma dit man vill. Jämför det med de kassa tågförbindelserna tvärs över Sverige och multiplicera med 786 så förstår du..

Så det fick bli bilen till Del Norte gymet för att testa detta.

Jag har gjort både Barre och Yoga men aldrig tillsammans. Man gör det i en särskild sal och jag kände mig som universums största frågetecken när alla andra vant plockade fram alla grejer som behövdes. Stång, matta, bollar, gummiband och filt.

Det var inte “svett-jobbigt” men det var “uthållighets-jobbigt”, emellanåt riktigt utmanande och det var riktigt skoj! Ska absolut vara med igen!

En annan rolig grej är våra bio-kvällar här i huset. Ja du läste rätt. I huset. Med extra sköna, stora, fällbara fåtöljer och homemade popcorn! Snacka om megalyx!

Ännu har det bara blivit en film, Cruella som var superbra, men det kommer garanterat att bli många fler.
Liksom det blir fler sådana här. Man skulle ju nästan kunna tro jag är en riktig konstnär. haha! Hur som helst har jag roligt och känner mig väldigt inspirerad.

Hur var din (skott)”extradag”?

Kram från Ingmarie

Coyote-möte, reunion och skapande

Det är inte ofta det händer att man får se en Coyote så när det gör det känns det extra häftigt och exklusivt! De är inte ovanliga men de är ganska skygga och smälter väl in i naturen så de är inte alltid helt enkla att se. De är inte farliga men man ska ha stor respekt för dessa vilda djur och absolut inte gå nära dem. Åtminstone här i Albuquerque vill man bevara dem och låter dem vara så länge de inte är någon fara för människor.
Jag tycker de är jättefina!

Löpturen var också jättefin och man kan väl säga som så här; det är väldigt mycket enklare att springa nerför än uppför! Ja det är det väl i och för sig alltid men här på höghöjd märks det extra tydligt. Det kan skilja upp mot 2 min/km upp mot ner!  Varje pass på stigarna vid berget ger många höjdmeter så det vore ju märkligt om jag inte skulle bli starkare!

Lätt att se var det är upp resp. nerför. Haha!

Som du kanske vet sen innan är jag en Bagel-fantast av största mått men det lustiga är att det är bara när jag är i detta landet. I Sverige vill jag inte ha dem. Förklara det om du kan! Bland de bästa  hittar man på Einsteins Bagels och där kan man även hitta ruskigt gott kaffe. USA är väl annars känt för ganska blaskigt sådant men det finns tack och lov en hel del undantag!

Köpte ett helt dussin olika varianter men alla var faktiskt inte till mig.

Kanske var det det där som gjorde att simningen gick så bra (i dag också) men mest tror jag det var solen och mitt fina sällskap av Erin. Underbart att få träffas igen! Vi höll på att inte komma upp från The Hot tub efteråt för vi hade så mycket att prata om.

Det är lätt att skapa både inspiration och motivation här. Jag är ju av den åsikten att det är inget som kommer av sig själv utan måste just skapas och hur det görs får man komma på själv. För mig funkar det oftast att bara börja oavsett vad det gäller. Även målandet. Jag hade med mig en hel del målargrejer men har även inhandlat lite nytt. (Kommer garanterat att behöva en större väska hem…Tur jag får ha med mig två!)

Vi får se vad/om det blir något av det jag startade i dag men oavsett så älskar jag dessa stunder då jag får skapa och göra precis som jag vill utan krav på att det ska “bli” något.

Kram från Ingmarie

Skingrar funderings-tankarna ett tag

Två jobbintervjuer avklarade och jag har även ett erbjudande sen innan så nu har jag tre jobb att ta ställning till…
Ett är dock “bara” över sommaren på en IVA-avdelning via bemanning. De andra två, en IVA och en akut, kan jag börja på när som helst men ju tidigare ju bättre förstås…

Jag ska fundera rejält över helgen mellan allt flytt- och resefix. Förhoppningsvis trillar svaret liksom bara ner av sig själv då.

Att ha annat att fundera på brukar vara ett bra sätt för mig att få fram ett svar. Om jag hela tiden går omkring och funderar, ältar, grubblar så är det i princip bara samma tankar som maler runt.

Ett bra sätt att släppa tankarna är att köra intervaller. Särskilt på fläckvis isigt underlag! Men jag höll mig på benen och känslan var oväntat bra!

Måla är också bra! Då försvinner ofta både tid och rum!

Simma är ett annat tips. Då är det enda som finns i skallen 1-2-3 andas och antalet intervaller. I kväll var det högst troligt även sista gången jag simmade i Kristianstads fina badrike. Fast å andra sidan, den är värd att åka en omväg för!

Kram från Ingmarie

En fisk?

I dag när jag klev upp från bassängen efter några kilometers simning, f.ö ett riktigt bra pass, sa mannen i banan jämte “du är som en fisk” samtidigt som han visade med armarna hur jag liksom flöt och guppade fram. Jag tog det som en komplimang.

Och kanske är det något lite fisklikt  i mig med tanke på hur mycket jag gillar vatten?  Eller är det för att jag är en vattuman?
Å andra sidan gillar jag ju skog lika mycket så det är ingen riktig logik i det resonemanget.

Hur som helst så trots att jag simmat mig skrynklig så drog havet. Är så oerhört tacksam att jag hittat ett ställe där jag kan bada tills bryggorna funkar igen. Det är lite krångligare att ta sig det men det är värt det! Särskilt i dag.

Det var så ofattbart vackert att det var och är svårt att ta in. För mig finns inte heller något bättre sätt att vara i nuet och låta allt negativt som händer i världen bara rinna av.
Som ett lyckopiller helt utan biverkningar. Vill du se mer live, dvs filmer, så kolla min Insta. (Ingmarie_yoging)

När jag tänker efter så är även flera av mina tavelprojekt lite vatten-betonade just nu. Det kan ju faktiskt vara i nästan vilken färg som helst.

Kram från Ingmarie

Ledig onsdag

Som jag längtat efter denna (lediga) onsdag! Dels för att då visste jag att jag verkligen var ledig från alla plikter och studier och dels för att den enda tiden jag hade att passa var till crosstraining-passet. Såna dagar är perfekta tycker jag! På något underligt vis är det också på de som jag hinner göra en massa utan att känna en uns av stress. Visst är det ändå märkligt? Eller inte. En terapeut jag en gång gick hos konstaterade och sa mer än en gång att jag hade “klock-allergi” och jag kan bara hålla med. Ju mindre tider jag har att passa ju bättre mår jag och ju effektivare blir jag.

För att skoja till allt lite extra mycket körde jag snabbdistans-passet på fina Äspet. Det är lite mer backar där så jag skyller på dem för att det inte blev så mycket med det där “snabbt”.

Crosstraining-passet var superskoj! Det var tydligen väldigt längesedan jag var på denna instruktörens pass för hon var plötsligt höggravid! Hoppas verkligen jag kan få till fler innan hon försvinner för passen är alltid väldigt skoj!

Eftersom jag vet att jag inte kommer kunna bada på några dagar så passade jag på i dag också. Visst är det kallt i vattnet men det är vinden som är kallast och ffa besvärligast. Det blir ju liksom lite extra utmanande om kläderna blåser i väg…

Har även hunnit handla, göra matlådor, haft siesta, köpt en liten, liten, PYTTEliten jul-en och målat.

Hade bra gärna haft en sån här dag till men den var bättre än ingen och den var absolut både välförtjänt och behövd!

Kram från Ingmarie

Den börjar bra!

Alltså jag älskar att ha semester! betalt samtidigt som man är ledig! kan väl förresten inte finnas någon som inte gillar det! (?)

Men jag/vi/du har ju också knegat oss till den så det är väl mest bara rättvist med ledighet och just nu känns den extra både välförtjänt och välbehövlig.

Jag hade lite diffusa planer på att ev springa lopp i dag men min kloke sambo fick mig att inse att även om det skulle vara skoj så skulle det också ta en himla massa tid och därmed bli en stressfaktor eftersom vi hade en hel del att fixa innan avfärd söderut i morgon.

Så det blev ett “race” hemma istället. 4 km uppvärmning, 8 km snabbdistans och 3 km nedjogg. Under uppvärmningen var jag mest sömnig (!) men så hände något direkt när jag började på “det riktiga”. Bra känsla, bra tryck, mycket bättre tid än jag trodde det skulle bli och så svettigt att t o m mobilen immade igen. Haha!

Även på gymet hade jag bra både energi och kraft. En timme inkl den där utmaningen.. Det kan verka simpelt med lite planka, stå på ett ben och jägarvila men jag lovar att det är jobbigare än man tror om man bestämmer sig för att utmana sig med lite längre tider! Jag tänker att det är många dagar och skyndar långsamt. 3 x 1 min på varje med 10 sek vila hittills.

På vägen hem fanns det bara en grej att göra. Cykla omvägen till bryggan och havet. Såklart. Jag var inte ensam om att njuta av vattnet. Vi var flera stycken i och vi hade lyckan att även få se en säl! På tal om utmaningar så är detta att doppa även huvudet min nya utmaning denna vinter. Jag vill helt enkelt testa hur jag upplever det även när det blir en-siffriga temperaturer.

Nu är väskorna nästan helt färdigpackade och det blev en lugn kväll då jag även hunnit måla. Har några projekt jag varvar mellan och åtminstone två har jag en plan med.

Semester alltså…

Har du någon utmaning du håller på med?

Kram från Ingmarie

Dubbelblött

Jag vet inte riktigt vad “gul regnvarning” betyder men jag vet att det regnat/regnar mycket här, är kallt, grått och blåsigt. Antar det är lite extra bra då att man är så lättroad för annars hade jag nog deppat ihop totalt. Denna sommar började bra men resten vet i sjuttsingen om jag ens vill kalla halvbra. tack och lov har jag två resor planerade för annars hade vintern kunnat bli vääääldigt lång. (Bara hoppas det inte läcker ut något nytt virus så världen panik-stängs ner igen…)

Hur som helst. Jag hann att springa en sväng innan blötan uppifrån och vindarna från alla håll började på allvar.

Innan gymet hann jag med både en tupplur och att måla. Jättehärligt! Gymet var ovanligt fullt men det är både fullt förståeligt och bra! Jag fick ett bra pass med fokus på överkropp och spänst. Eller mer korrekt försök till spänst.

Jag vet inte vad det är för någon gen jag har men på något vis så blir jag mer badsugen ju jäkligare vädret är. Kanske är det för att dessa bad gör att kroppen producerar massor av olika måbra-hormoner och eftersom jag mår som bäst i sol och värme så behöver jag dessa kickar som mest när vädret är (i mina ögon) som sämst. Så jag cyklade vidare till havet i busvädret och var helt plaskblöt redan innan jag hoppade i men har jag bestämt mig så har jag och det var precis så härligt som jag visste det skulle bli! Dessutom väldans gott om plats!

Jag passade även på att testa uteduschen. Vet inte varför jag inte gjort det innan men bättre sent än aldrig antar jag. Lite synd dock att de stänger av den till hösten.

Jag “fuskade” dock lite och bytte om under tak.

Det här att “utsätta” sig för kyla och väta kan verka väldigt knasigt men jag tror det är oerhört viktigt att emellanåt  låta sig utstå “obekväma” situationer för att inte helt fastna i någon slags bekvämlighets-träsk. När man gjort det i form av ex kallbad, ett hårt träningspass eller en svår (arbets)uppgift så är det extra härligt när man liksom har klarat av det och aldrig är väl en varm dusch så skön som när man fryser eller mat så god som när man är hungrig?

Om man aldrig utmanar sig och går utanför sin comfortzone så blir det heller aldrig något speciellt med någonting tänker jag och frågan är om man ens utvecklas som människa? Hur tänker du?

Kram från Ingmarie