Ready for take off!

Köpenhamn är verkligen en guldklimp för både löpare och badare, dvs spradare, även om det väl egentligen är en smula för platt. Ännu bättre blir det när man som jag fick sällskap av en kär vän som Ulrika. Vi ses bara några gånger/ år men det känns som det var senast i förra veckan när det väl händer.

En timmes njutlöpning med sprada-stopp. Måste vara den bästa “laddningen” man kan göra innan en långresa och särskilt på Alla hjärtans dag! Mitt hjärta är sprängfyllt av lycka!

Fler ställen, ex Åhus, borde ha ett sånt här bad!

Nu sitter jag i loungen och chillar. Det är bara att konstatera att åka business är en barnlek i jämförelse med allt annat resande!

Riktigt bra vego-mat i SAS-loungen!

Kram från Ingmarie

Lite bart, lite tungt, lite vilt och mycket gott

Det som var bart var barmarken på stigarna. Jag blir alldeles lycklig i benen av dem!

Om man bortser från hur det känns i armarna efter ett tag när man stått med dem rakt upp i 13 evigheter för att få ner gardinstängerna, förbereda en flytt innan en långresa har minsann sina små utmaningar, så var det lite tunga på gymet. jag hade väldigt skoj!

Det vilda var havet. Jag vågade inte ens släppa stegen! Handikapprampen är åter helt paj och brädorna har åter börjat lossna. Så himla sorgligt. Varför kan kommunen inte sköta detta bättre?

Det mycket goda var på Åhus Gästis. En av mina julklappar till Anders. Visst är det himla smart att ge såna man själv kan/får vara med på. hehe

Väldigt väldigt mysigt, gott och trevligt. Och i ärlighetens namn väldigt dyrt också men värt varenda öre så väl värt ett besök!

Kram från Ingmarie

Fredags-fysmys på riktigt

Så här gör man det;

* Åtta varv à 700 meter trappintervaller på Galgberget. I regn. Ett garanterat rejält bendödar-pass😅

* Fika med finaste kusinerna på ett nyupptäckt ställe några kilometer utanför Halmstad. Missa inte xxx när du är här. Makalöst mysigt, gott och trevligt!

* Crosstraining på favvogymet. Lika galet skoj, svettigt, utmanande och crazy som alltid. 🥳🤩🎉

* Familjemys med massor av mat så magen blev proppfull och skrattmusklerna trötta.

Kram från Ingmarie

Solskensdag på alla sätt och vis

Ja jag har träningsvärk sen i går. Massor! Mest i överkroppen men även benen. Det värsta satte dock inte in förrän nu i kväll och det blev väl kanske inte bättre av att jag fick för mig att jag skulle köra intervaller i morse..

En stor fördel med att kunna ett ställe är att man (oftast) vet var det är bäst att springa beroende på väder och vind. Trapporna och backarna på Galgberget funkar oftast bra men jag var mer sugen på kort med lite fart. Typ 20 x 60-30 sekunder. Nu är det också så himla bra att vi har kvar ett regemente här som behöver kunna köra på vägarna på berget så därför är de prioriterade vid snöröjning. Själva rundan är asfalt och jag har haft den som intervallrunda oräkneliga gånger förr i tiden när det var lite mer fart i benen så jag kan den både utan och innan. 80-90 % var perfekt och resten helt ok.

Det var inte jättelättsprunget men jag kände mig märkligt nog både pigg och stark! Det kanske var bra att blåsa ut hela kroppen dagen innan?

Efter det där satt det hur bra som helst med lunch och jag hade bästa sällskapet av mamma, Ulf och lillebror. Så mysigt!

Brunchbaren är verkligen ett mysigt ställe med väldigt god mat och trevlig personal. Jag hade dock gärna velat ha lite mer mat. Är det bara jag som tycker portionerna blir mindre och mindre trots att priserna stiger?

Sen var det det där badviruset som helt tog över skallen igen. Cyklade ner till småbåtshamnen efter tips om en badstege där och jag hittade den! Men det var helt omöjligt att bada. Isen vek sig inte en millimeter trots att jag stampade allt vad jag kunde.

Vada ut från västra stranden till Danmark (det är vansinnigt långgrunt) lockade inte men var ett alternativ men då kom jag på snilleblixten att fråga i en Fb-grupp om någon kanske skulle bada och jag kunde tigga skjuts. Det var det och vilka quinnor alltså! Lite läskigt var det att åka med främlingar men jag tänkte att om man gått med i en kallbadsgrupp kan man ju inte vara helt psykopat. haha

Vi fick en helt makalöst trevlig stund tillsammans och har redan planerat för fler. Fb har sina fördelar!

Jag älskar verkligen det här att vara i hemstaden varannan vecka och det enda “måste” jag har är torsdagens jobb på Sats. Det är å andra sidan så skoj att jag mest tycker jag är ledig. Tänk att få betalt för att ha roligt och se till så att andra blir både snortrötta (Indoor running) och sovtrötta (Yin yoga).

 

Håller mig glad och pepp i stormvindarna

Det har varit friskt ute i dag om jag säger så och ännu friskare hemma i Åhus så jag hoppas verkligen bryggorna ligger kvar! Det enklaste är märkligt nog när det är rak motvind för då är det liksom bara att bita i. Värre med stark medvind och/eller sidovindar för flyger mina ben nästan bort. Lägg till lite förrädiska isfläckar så är det nästan så man funderar på att inte gå ut ö h t. Men bara nästan. Jag vet ju att det är värst att sitta inne och titta ut och att jag aldrig ångrar ett träningspass även om jag nära på både blåser bort och fryser bort näsan.
Vägen till och från Galgberget var ett litet äventyr (läs livsfarlig hårdfläktande isbana) men väl framme var det helt ok. Med Marias fina sällskap blev det absolut toppenbra!

Cykla kändes inte som ett alternativ i dag, lite självbevarelsedrift hart jag trots allt, så det blev promenad till och från stan där finsällskapet utökades med Eeva. Att ses så här och smida planer är ett ypperligt sätt att bli påmind om att det kommer bli vår och sommar igen även om det känns extremt avlägset just nu.

Lunchmaten på Cortados var fräsch men alldeles för liten. Tyvärr har de inte blivit bättre. Snarare tvärtom. Tråkigt….


Det blev även en slags löptur till Sats på kvällen. Jag skriver “en slags” för jag tycker mest jag halkade och flög omkring. Men inne blev det desto svettigare. Det var garanterat ingen som frös efter Marinas hårdkörare. Men alltså, det är så roligt och jobbigt att jag genast längtar till nästa pass! Haha. Så galet va?

Sen gillar jag verkligen att vara där.. Det är en härlig energi, folk är snälla och glada och det är liksom trevlig stämning.
Är du i krokarna så passa på att komma inom och testa!

Kram från Ingmarie

En dag som kommer att kännas

Stormen Pia drog förbi och lämnade både snö och is. Vinden lämnade hon dock kvar. En bitande sådan. Men är man uppvuxen vid kusten är man ganska tuktad av den och det handlar sällan om om det blåser utan snarare hur mycket och från var.

Trapporna på Galgberget var dock helt halkfria och vägen ner tillbaka igen var åtminstone 50% ok. Jag passade på att vila då och skippade därmed den där vilan jag brukar ha när jag “bränner på” hela varvet. På så vis höll jag mig varm hela tiden och fick in ett bra flyt.
8 varv x 184 trappsteg/ 700 metersvarv + upp och nedjogg blev nästan 90 minuters jobb.

Uppifrån ser man inte ens början! Inte nedifrån heller när jag tänker efter….

Det som helt tog musten ur mig var Marinas crosstraining-pass nu i kväll. De är alltid snorjobbiga men i dag överträffade hon minsann sig själv.

Först övning 1. Sen 1+2, 1+2+3, 1+2+3+4 osv till slutet. Trodde vi. Sen skulle vi upp igen. Dvs 12, 12+11, 12+11+10 osv osv. Hela kalaset avslutades med tabata core-övningar.

Vi orkade inte ens stretcha ordentligt efteråt och då är det riktigt illa! haha. Men alltså det var så himla skoj och bra!

Efteråt var jag och lillebror och hälsade på pappa en sväng. Det är verkligen inget upplyftande ställe han bor på nu men det är som det är o ch på något vis är jag tacksam både över att det finns och att det finns människor som vill jobba där. Det märkliga är att trots en ökande ‘äldre befolkning så ska man dra ner på äldrevården. Hur kan man ha så mycket otur när man tänker? Eller är det så illa att de som bestämmer inte tänker alls?
Mamma och Ulf träffade jag i går. Till dem är det alltid mysigt att komma och jag är priviligerad som har dem i mitt liv. Liksom att jag har mina syskon. Hel-halv och extra. (Ja det är en smula komplicerat. hehe)
Jag har också jättegoa kusiner och jag träffade två av dem i dag. (I ärlighetens namn har jag bara tre så det är ingen gigantisk skara.)
Träffas i lugn och ro, äta gott och bara umgås utan mobiler eller annat störande är verkligen något som jag tror alla skulle prioritera mer. Vi var på Brunchbaren och förutom att de har väldigt god mat, och gott kaffe, så är det också ett fridfullt och liksom stillsamt ställe där det känns som att det inte går att stressa. Ingen satt heller och glodde i sin mobil! Riktigt härligt!

Kram från Ingmarie

Tomtelöp och annat skoj

Jag har läst om Tomtelöpet på Annas blogg typ 100 gånger (nästan i alla fall) men pga avstånd, jobb och logistik har jag aldrig lyckats vara med på detta som verkat vara årets happening.

Tills nu!

Jag ska ärligt erkänna att jag var lite orolig för att jag inte skulle hänga med. Med åren har jag nämligen lärt mig att det där med “lugn fart”. På något inlägg stod det att vi skulle springa 18-20 km inkl. stopp för dans, dricka och foto på 2 timmar. På något annat stod det att det skulle ta 3,5. Nu vet jag att det var någonstans mittemellan och att jag inte alls behövde vara nervös.

Anna kom och mötte upp mig så vi kutade de ca 4 km till starten tillsammans. Den snabb-inhandlade ej testade tomtedräkten visade sig vara en glidig och allt för stor historia men med en hårsnodd och lite smarta knutar löste det sig riktigt bra!

Jag har sprungit med tomteluva oräkneliga gångetr men då under själva julen och med max en till. Nu var vi några fler…

Kanske är det just tomtar som ger mig energi? Det verkade ju så i fredags. Inte en enda gång kändes det jobbigt eller segt. Att springa tillsammans så här är verkligen både superskoj och supersocialt. Dessutom var just detta event ett perfekt sätt att göra sightseeing i Malmö på! Vi började med löpning längs hela fina Ribban och jag tänkte i mitt stilla sinne att stackars den som hade tänkt köra fart i motsats riktning mot oss. Sen var det in på Centralen, genom stan, dans runt x antal granar, sång (eller vad man nu ska kalla det), genom flera köpcentra och upp och ner för Malmös (enda?) backar.

Ungefär halvvägs var vi vid Stadion där det bjöds på godsaker.

Man kunde hoppa på och av längs vägen precis hur man kände men jag tror det flesta sprang hela varvet. Svårt att veta hur långt det egentligen blev för Gps:en funkar ju en smula dåligt i köpcentra och under mark men jag tippar på 23 km. Det kändes dock som max 13. Så galet skoj och jag längtar redan till nästa år!

När man är i Malmö måste man ju även testa någon av deras badbryggor. Här har man fattat grejen! Jag var inte ensam om att vilja i. Dessutom jättebra vindskydd så kläderna inte blåser i väg och en säker stege. Fler ställen borde ta efter dem!

Malmöbesöket avslutades med guda-god mat hemma hos Anna, Fredrik, Bertil och Ove. Svårslaget!

Kram från Ingmarie

En liten Skåneturné

En stor fördel med Skåne, förutom att det är så otroligt fint och för att det mestadels är barmark, är att allt är så nära. På en halvtimme kommer man många mil bort och på 1,5 ännu fler. I 08 a land kan man behöva tillbringa timmar bara för att ta sig några mil tvärsöver stan! Helt galet när man tänker efter…

I dag började vi hemma i Åhus. Jag hann dessutom gå till gymet för ett pass.

Strax efter lunch var vi i Helsingborg för att kolla på en lya (ja vi kollar fortfarande) och jag passade på att ta ett dopp. Så ljuvligt! Anders var åskådare. Han har ju liksom märkligt nog inte fattat grejen med det här. Efter att ha sett mig lyrisk så många gånger så borde han ju faktiskt verkligen begripa vid det här laget, eller hur?

Ännu lite senare var vi incheckade på hotell i Malmö och redo för dejt och mat med bästa Anna och Fredrik. De har stenkoll på Malmös matutbud och hade valt att vi skulle gå till Manto. En helvegansk restaurang några stenkast från hotellet.

Tack och lov hade Fredrik bokat för det var fullbokat hela kvällen enl skylten. Jag förstår numera varför…

Stället är jättemysigt och personalen verkligen både trevlig och service-minded. Det svåraste var att välja från menyn.

Vi valde till slut kimchi, sookju namu, korean tofu burger, kado och munto. Mamma Mia så gott! Och vackert! Kommer du till Malmö bara måste du testa detta ställe!

Vårt sällskap var det allra bästa och ännu bättre är det att vi ses redan i morgon igen men då blir det på ett helt annat sätt.

Kram från Ingmarie

 

 

Nu vet jag vad som händer med löpbandet vid elavbrott

Intervallker i halv storm dagen efter ett tufft Transformer-pass kanske inte är jordens smartaste men jag tänker att det det buyggde säkerligen både muskler och pannben för himmel vad det blåste! I motvinden kunde jag emellanåt inte röra mig. Det var som att försöka springa mot en vägg! Har garanterat aldrig gjort långsammare tusingar!

Medvinden hjälpte inte ett skvatt för den var så stark att mina ben nästan slogs undan så mycket att jag var tvungen att bromsa! Tyckte faktiskt det var lite läskigt. Trött blev jag i alla fall och det var snudd på att jag inte orkade de fyra sista kilometerna nedjogg hem men på något vis gick det och jag var sjukt nöjd både över att jag gjorde passet och “stod ut” i kastvindarna.

Vinden suger tydligen för jag slök lunchen på mindre än två minuter!

Brydde mig inte ens om att dusch för av någon anledning inbillade jag mig att det skulle vara lä på “andra sidan” vid östra stranden och bada i dagsljus står högt på listan just nu. Jag hade jättefel! Vågorna var meterhöga! Vattnet var dessutom väldigt högt men har badviruset kommit så… ja du vet ju… Höll hårt i stegen och kände mig helt euforisk av att få och kunna uppleva detta.

 

Sen var det strömavbrottet. Mitt under min Indoor-runningklass gick strömmen på halva delen av löpbanden! Bara så där! Så halva gruppen fick snabbt byta band. En fick t o m ta en spinning-hoj istället för klassen var full och banden för få. Som det kan bli! Men nu vet jag att banden verkligen stannar tvärt när elen slås av! Allt slutade dock väl och Yin-yogan klarade sig helt utan incidenter.

Kram från Ingmarie

När dagen överträffar sig själv

Hur sammanfattar man en dag man trodde skulle bli bra men som överträffade sig själv?

Inte ens den sega morgonlöpningen var egentligen dålig för hur märkligt det än kan låta så njöt jag. Av färgerna, av luften, av att vara här och av att jag lever. Jag tänker ganska ofta på att det kommer komma en dag när jag inte längre är här och just i dag slog det mig extra mycket. Det gäller alltså att passa på att njuta så länge man kan.

Mitt på dagen har jag varit med på en kurs. En påbyggnad på Sats Indoor Running och även om det inte var särskilt mycket nytt för mig så var det inspirerande och roligt.

Mina Sats-pass blev dock två andra. Varför nöja sig med ett liksom?

Lika skoj och jobbigt som alltid och ännu bättre blev det av att jag hade Camilla som sällskap!

Och jag fick hennes fina sällskap även ner till Årstaviken. Hon hade med både lyktor och värmande buljong så tillsammans med stadens ljus blev mysfaktorn skyhög!

Sen var vi så hungriga att vi nästan inte tuggade när vi väl fick mat. Tur att Chutney på Södermalm har både mycket och god mat.

Ännu en kväll jag kommer somna mätt och lycklig. Tack Camilla!

Kram från Ingmarie