CC igen och höstens fördel

Alla som känner mig vet att jag föredrar att ha träningskläder på mig alla veckans dagar (finns ju liksom inga skönare kläder) men i sommarväder och vid särskilda tillfälle svirar jag gärna om till mitt nästbästa plagg. Klänning! Jag älskar ha det på mig och i dag var ett perfekt tillfälle! En annan av Anders födelsedagspresenter var nämligen Cirkus Cirkörs ”Bloom”.

 

“I Cirkus Cirkörs nya föreställning bjuds du in till en värld full av blommor, klassisk musik och enastående cirkus. Ensemblen består av fem internationella multitalanger som vill göra världen till en gladare plats genom att sammanföra glädje, rädsla och risker med grundliga förberedelser.

Vår vardag är full av stress och rädsla. Vi känner oss pressade att inte sticka ut och att ens försöka vara annorlunda ses som det första steget mot att misslyckas. Vi äger fler saker än någonsin förr och vi ser perfekta ut på alla foton, men gör det oss verkligen lyckliga?

I Bloom omfamnar artisterna vardagens krav och ängslan. Med kreativitet och cirkuskonster desarmeras de negativa känslorna och rädslorna blir till poesi.”

Vi har kollat i princip alla deras föreställningar de senaste 15 åren och inte varit besvikna en enda gång. Inte i dag heller.

S-å-h-i-m-l-a-b-r-a!

Om du bor/är i Stockholm nu så är det snudd på kriminellt att inte kolla på dem. (Om det finns biljetter kvar vill säga…)

Träningskläderna har dock också använts. Jag har ju varit ledig hela dagen! Så jag passade på att njuta av vackra  Flatenskogen. Det märks att det börjar bli höst nu och även om jag är en 100% sommarmänniska så gillar jag färgerna, lukterna och lugnet som kommer nu.

Vinden var stark i dag och det var riktiga vågor på sjön.

Med hösten kommer även starten för den bästa och (enligt mig) “riktiga” sprada-säsongen. jMen ännu är vattnet ljummet och absolut ljuvligt att sprada i!

På gymetr var det knökfullt och svettigt som attan. Men passet gick bra och jag blir alltid glad av att vara där. Styrka + yoga =  fin kombo, eller hur?

Hoppas du också haft en fin-fin söndag!

Kram från Ingmarie

 

En present med eftertanke. (Och mätta magar)

När Anders fyllde år gav jag honom bl.a ett paket till Fotografiska. Med mig inkluderad. (Smart va?)

I paketet ingick först en Brunch på deras restaurang högst upp.

Så här presenterar de sig själva: “Att vi serverar hållbar njutning som är god både för planeten och våra gäster är väl känt”.

Vidare: “Med Fotografiskas Hållbara Brunch ser vi tillsammans till att spara än mer på planetens resurser, de som det ofta slösas med vid bufféer. Att slänga mat är helt mot vår filosofi och vi finner ständigt nya vägar att kunna recycla/återanvända och upcycla/skapa ny råvara. Att upcycla, alltså att återanvända en produkt som ny råvara, gör vi till exempel med våra bullar. De som inte går åt mals ned och blir nytt smakrikt mjöl vilket nya bullar kan bakas av.”

Hur coolt som helst!

Om det var gott? O ja! Faktiskt obeskrivbart! En njutning för både mun, öga och mage.

Utsikten ingår! Och den finfina servicen.

Present-paketet fortsatte sen på själva muséet för att se utställningar som visas där nu. Jag är fortfarande tagen. Det var oerhört gripande, hemskt, vackert, sorgligt, fascinerande och extremt viktigt. Det handlar om hur vi behandlar, och har behandlat, varandra. Både två- och fyrbenta. Det är om vad vi gör med vår jord, om fantasi, skönhet, tidlöshet, uttryck och om hur viktigt det är att inte glömma vår historia.
Om du kan så gå dit och se detta!

Jag är extra tacksam över löpturen jag fick i morse. Förvisso tunga ben men vad gör väl det? Jag är fri, frisk, (hyfsat) hel och jag får vistas i sagoskogarna hur mycket jag vill. Det är äkta rikedom om du frågar mig.

Men jag ska erkänna att jag ändå är både ledsen och bedrövad över att utomhus-säsongen på Eriksdalsbadet är över för i år. Sista passet här ute på väldigt många månader… J-a-g-v-i-l-l-i-n-t-e.

Kram från Ingmarie

Plötsligt händer det!

Det är inte utan att det känns som om jag behöver nypa mig själv för att riktigt fatta. På något mirakulöst sätt har jag nämligen två helt lediga dagar på raken samtidigt som sommar-värmen och Ingmarie-vädret gjorde come back.Snacka om lyckoträff!!☀️

Det gick riktigt bra att kuta i dag. Blev någon slags fartlek vilket inte betyder att det gick snabbt. Det betyder helt enkelt bara att jag då och då kunde trycka på lite mer och få upp en fart som åtminstone var snabbare än jogg. Nej jag skojar inte. Men det räcker fint för att jag ska känna mig lycklig och glad! Simningen och vattenlöpningen gick som tjohejsan. Vinden gjorde att det blev roliga små vågor på Flaten-sjön.

Det är vid Flatensjön jag hängt i och runt mestadels av dagen. Käkat, läst, lyssnat på Adam Pålssons ”Sommar” (mycket bra!), skrivit ner både ett projekt som börjar ta form och en plan A, B och C för hur jag ska forma mitt liv närmsta tiden.

Det känns pirrigt, spännande, läskigt som attan, utmanande och roligt blandat med en rejäl portion av både hybris-varning och självförtroende-svikt. Allt på en och samma gång! Men det värsta som kan hända är att det inte blir som jag tänkt och det är miljoners miljarder gånger bättre än att inte prova alls. Eller hur?

Kram från Ingmarie

Multidag

Vissa lediga dagar alltså. De där när man kan strunta i klocktider och bara go with the flow. Jag kan plättlätt vänja mig vid dem. Faktiskt.

Löpturen blev runt vackra Flaten med en liten extra knorr runt ängarna vid Ältasjön. Där slår man hö på “gammalt” vis och jag älskar verkligen både lukten och synen av det.

Helst hade jag helt velat undvika SL denna dag men jag har bestämt mig för att köra lite Powerplate igen under en period. Jag vet ju att det är bra men närmsta ligger inne i stan så då får jag liksom snällt åka dit. Och betala snordyr timpeng. 😱 Men det var och är det värt!

Simningen blev runt Söderbysjön. Det låter kanske mycket att simma runt en hel sjö men den är inte så stor så det är avklarat på typ en halvtimme. Lyxigt värre att ha en sån “bassäng” bara en kilometer från ytterdörren!

Och just det ja. Jag har även yogat, tagit en powernap, målat, limmat swimrundräkten, gjort matlåda och handlat. Så var den lediga dagen slut och det är inte utan att jag funderar på hur den kunde ta slut så snabbt… 😳🙄

Kram från Ingmarie

Stadtlandet dag 6. Sista dagen

Allt har en början och ett slut. På gott och ont. Vår sista morgon i och vid vår fina hytte bjöd på sin absolut vackraste sida. Som jag kommer sakna att ha denna vy vid min morgon-yoga och meditationsstund…

Och sjön! Så otroligt vacker! Helt omöjligt att låta bli.

Grinden mot stigen ner till sjön.

Vi valde en annan väg än den vi kom via när vi skulle tillbaka till Ålesund . Vilket vi är jätteglada över. Nya vyer, nya upptäckter (vi blev bl. a löjligt förtjusta i Nordfjordeid), en ny båttur plus att vi fick åka lååååånga tunnlar både ovan och under vatten och jord.

11 timmar från det att vi lämnade ”The Barn” var vi åter på Sockenvägen i Bagis. Skittrötta med rumpskav och två väskor fulla av svettig och blöt smutstvätt. Norge må vara vårt grannland och ligga nära men det är banne mig inte helt enkelt att ta sig dit och tillbaka. Men värt det!

Kram från Ingmarie

 

Stadtlandet dag 5

En sak som är bra med att Anders inte är lika tokig i att röra på sig som jag är att då kan jag oftare göra äventyr från A till B när vi är på vift och har tillgång till bil. (I 08a land är det SL som skjutsar hem mig.)

Så idag passade jag på att kuta ännu en A till B och till ännu en ny vägs ände. Den i Eltvik på östra sidan av Stadtlandet. Fågelvägen är det inte långt men eftersom jag är ett människoknytt, och får nöja mig med att använda benen, så blir det en smula längre. Dessutom ingår en del backar… Men det är resan som är vägen du vet och jösses så hisnande vackert!

Startade där nere vid “vårt” hus vid andra sjön.

Utan att jag riktigt fattade hur, och utan att kroppen gnällt, fick jag ytterligare några timmar in på löp-kontot. Tacksam är bara förnamnet.

Sista löpstegen för i dag fram till Anders och vägs ände.

Blev också en liten promenad i blandat regnrusk och sol på fina Erviks-stranden där surfarna lekte med vågorna. Det ser så himla enkelt ut när de glider fram på sina brädor men mig lurar de inte. Det krävs många, många, typ jättemånga timmar för att klara det som de gör.

Om man vill lära sig surfa (eller hyra utrustning) är såklart Erviks surfshop ett givet stopp. Vi stannade där mest för att snacka lite med Calle. Han är extremt inspirerande!! Och för att göra ett köp till. Det finns nämligen många bra outdoor-prylar där även för “icke-surfare”.

Och jodå. Lite badsim blev det också. I hagel-regn-blåst. Uppfriskande och karaktärsdanande!

Kram från Ingmarie

Stadtlandet dag 4

När man är i Norge “måste” man såklart gå på tur. Det är ju på något vis det som “är” Norge. Ja du vet; “gå på tur aldrig sur”.  Och ska man nu ändå ut och traska kan man ju lika väl göra det till Stadtlandets högsta punkt Mosekleivhornet, eller hur? Ska man ut på fjället är det dock viktigt kolla väderprognosen. Den sa halvmulet, 10-12 grader, uppehåll och svaga vindar så vi drog iväg. Parkerade bilen där vi blivit rekommenderade av vår vän Calle. (Det är f.ö han som tillsammans med frun Julia äger både huset vi bor i och den fantastiskt fina Surfshopen i Ervik där man kan hitta jättefina grejer även om man inte ens kan tänka sig att fundera på att surfa.)

Det här att gå är ju inte precis min grej men när jag har ett mål är det väldigt mycket enklare. Gå bara för att man ska gå kommer jag nog däremot aldrig att begripa… Mosekleivhornet ligger på 540 m.ö.h så det är ingen jättehöjd att tala om. Dessutom “fuskade” vi när vi började där vi gjorde för då hade bilen klättrat en hel del höjdmeter för oss. Men därmed inte sagt att det var en platt walk in the park. Det var blött, geggigt, kuperat och bitvis svindlande höjder. Anders hade fått för sig att han skulle försöka undvika att bli blöt men det gick ju såklart si så där. Själv gillar jag att plaska rakt i det blöta. Troligtvis också en av anledningarna till varför jag gillar swimrun. Eller om swimrun lärt mig att gilla det. Who knows!

Det var verkligen, verkligen en hisnande tur och så värt att bli blöt, lerig och “fårbajsig” av.

Mot toppen!

Efter ca 2/3 av turen passerar man Hoddevik där vi var i går ovanifrån. Det kallas förresten ofta för “Skandinaviens Hawaii” och är framröstad som en av världens 10 bästa surfställen. Inte så lite kaxigt!

På vägen passeras även x antal får. (Därav fårbajset…) Nyfikna men skygga och vansinnigt söta. Så här skulle alla djur få ha det!

Om Anders hade fått välja hade vi aldrig kommit upp men jag är envisare än honom och kanske lärt mig av erfarenhet både att man klarar mer än man tror och att man i princip aldrig ångrar det man gjort. Sen visste jag också att han skulle bli galet nöjd när han klarade det. Vilket han förstås gjorde och blev.

På väg tillbaka. Långt där borta upp till höger ligger toppen.

Och långt där nere någonstans startade vi.

Drygt tre timmar höll vi på. Det firade jag med en liten kort simtur i det magiska Seljestrandsvattnet. Den stranden har visst blivit framröstad till det inte så smickrande priset “en av världens 10 dyraste stränder”.  (Baserat på vad det runt omkring med ex lunch kostar.) Jag betalade dock inte ett öre. Märkligt nog var jag även helt ensam där…

 

När vi väl var hemma igen kom badsuget ännu en gång trots att jag var frusen in i märgen. Och sånt ska inte nonchaleras! Däremot hoppade jag över att ta på mig den kalla baddräkten. Någon måtta på det hela får det ju lov att vara menar jag…

 

På tal om fåren. De är ruskigt duktiga på att vara obekymrade och chilla till 100%. Vi människoknytt borde nog lära oss mer av dem.

Kram från Ingmarie

Stadtlandet dag 2

Det är inte helt enkelt att förklara en dag som mest innehållit en himla massa “åååh” och “aaaah”! För så är det här. Även en (halvt) regnig och dimmig dag.

Vi drog till andra sidan Stadtlandet i morse. Närmare bestämt till Selje. Där kan man t.ex besöka enda gymet inom många mils omkrets. Inte det mest fancy jag varit på men rent och fräscht, bra grejer och ägaren var jättesnäll som åkte dit enbart för att släppa in oss! Det kallar jag kundservice!

Jag tror dock inte folk åker till Selje just för gymet. Däremot för naturen, historian, kyrkan och klostret ute på Selja. Det sistnämnda såg vi dock bara på håll när vi tagit oss ut till “landsvägens slut”. Hisnande vackert och perfekt för en fika-paus.

Lika hisnande vackert är stranden, “byn” och området vid kyrkan. Snacka om att få vila i frid…

I Selje finns även Risnakken. 350 “trappsteg” i princip rakt upp till en utsikt som saknar tillräckligt bra beskrivande ord.

Där uppe mötte vi en dam som berätta många spännande historier om bygden. Efter att ha bott där i 60 år hade hon varit med om en del. Som när hotellet brann ner, när de driftige entreprenörerna kom och startade både kostym- och plastbåtsfabriker och när det blev klart vem som skulle bygga det nya hotellet. Det var också hon som tipsade oss att gå “bakvägen” tillbaka till byn vilket vi tyckte var galet bra för jag är inte helt säker på att jag kommit ner för de där “trapporna” i ett stycke… “Bakvägen” var betydligt snällare.

Där på “andra sidan” fanns också ett aktivitetscenter med en liten hytte man kunde chilla i och ett litet utegym som måste ha en av jordens coolaste utsikter!

När vi tyckte vi traskat klart på denna delen av Stadtlandet for vi tillbaka till yttersta delen av  Ervik och det vackra havet där. Några tappra surfare väntade på vågorna men annars var det helt folktomt. Så fridfullt.

I Ervik finns även Hovden med sin mörka historia. Det är en udde dit tyskarna byggde en väg under andra världskriget med hjälp av ryska krigsfångar. Tragiskt förstås men förbenat vackert är det oavsett.

Och “tunnlarna” i berget är onekligen hur coola som helst hur hemska de än må ha varit.

 

Nu ligger vi i The Barn i en varsin soffa och njuter av denna vy. Extremt svårslaget.

Kram från Ingmarie

Tids-skillnad

Jag gillar ju allra mest att vara ute och träna så visst är det väl bra märkligt att 40 min på ett utegym känns som ett ruskigt långt pass medan den dubbla tiden på ett inne-gym känns som det är över innan det ens har börjat. 😳 Trots att det dessutom alltid är mycket jobbigare inne. Förklara det den som kan!

Eller kanske det är just därför. För att det är jobbigare. Och såklart för att det finns väldigt mer att leka med.

Kram från Ingmarie

Fri fredag

Det känns onekligen väldigt märkligt att ha två hela dagar efter varandra ledigt. Och skönt!

Har bl.a kutat i skogen. Långsamt och trögt men inte “ont”. Anledningen till trögheten är (som alltid) mitt lättrörliga bäcken. Det i sin tur påverkas negativt av all slags stress. (Såklart…) Vissa får ont i skallen, ont i magen eller hjärtsnörp som första stressvarning. Jag får ont i ryggen. Så olika kan det vara. Kiropraktor-Erik ( jag kallar honom numera mirakel-Erik) hittade roten till min instabilitet så nu har jag ännu fler övningar att göra. Varje gång jag är där får jag ju även besöka mina tavlor som jag har hängt där. 🤩

Sömnbrist och trötthet tar dock ut sin rätt. Redan kl 13 däckade jag på soffan. Fanns i princip inget som kunde hålla mig vaken. 😱 Men sen piggade jag på mig. Och fick en härlig både prat-och simtur tillsammans med Inger.

Kram från Ingmarie