En lördag utan stress

När jag gick och la mig i går så tänkte jag att om jag bara hinner hälften av allt jag vill denna lördag så är det bra.
Det jag dock har märkt är att ju mindre jag stressar för att ”hinna med” ju mer hinner jag.
Har du kanske märkt samma?
Min önskelista var helt ärligt väldigt lång men hur osannolikt det än verkade så hann jag allt utan att stressa. Förutom lite innan den sista aktiviteten…

Vi började med att städa för även om jag tycker det är ruskigt tråkigt så vill jag för jag tycker det är ännu tråkigare att ha det ostädat.
Sen stack jag ut på en planerad gå-jogg runda men ryggen tyckte det var en så bra ide att jag sprang mer eller mindre hela tiden under de 50 minuter jag höll på.
Underbart!

Hem och byta om för en cykelfärd till Två Systrar där jag mötte upp Super-löparen Catrine. Hon som springer både (ultra)långt och snabbt och är stark som ett troll!

Hennes man Johan är dock utan tvekan den starkaste av dem och av oss alla förresten. Jag har aldrig kollat på någon Styrkelyfts-tävling live innan, eller ens ö h t när jag tänker efter, men någon gång ska ju vara den första och det blev i dag på Majoren Crossfit där nämnda Johan var med.

Alltså det var verkligen jätteskoj och jag lärde mig en massa nya grejer. Ffa är jag så galet impad över hur starka alla som var med är. Johan rockade! Själv hade jag knappt klarat göra samma sak ens om jag bara hade haft enbart stången…


Efteråt var jag såklart ännu mer sugen på att styrketräna själv. Ryggen var med på det mesta men inte varken dra eller putta släde eller annat där vinkeln liksom blev fel för den. Med tanke på hur bra den ändå har blivit på dessa få dagar är jag extra hoppfull om att den snart är sitt vanliga glada jag igen!

Det var efter detta dagens enda lilla ”bråttom-känsla” infann sig för jag ville nyttja mitt sista kallbadhus-klipp. Kallis hade stängt för event och Pålsjöbadet stänger kl 18 på lördagar. Men jag hann och fick ett härligt besök med bastu och många dopp i det vilda havet. För den som vill veta kan jag berätta att hårfön var helt onödigt en dag som denna.

Jag är extra glad att ryggen är gladare för i morgon ska vi göra ett riktigt äventyr i skogen!

Kram från Ingmarie

Gammal hjälp

Tack och lov att jag varit ledig i dag för det blev en mardrönmsnatt pga ryggskottet.
I alla fall tills jag hittade den för längesedan utgångna pillan.
Det räckte nämligen inte att ta de där lite mer snälla. (Diklofenak och Alvedon) Det fanns absolut ingen ställning som gjorde att smärtan släppte mer än lite när jag stod upp men det blir ju lite kämpigt i längden en hel natt.
Så jag rotade fram en gammal morfinliknande pilla i gömmorna. Den var minst 5 år för gammal men jag kan säga att den funkade så himla bra att jag försov mig..
Ibland är det extra bra att spara på gamla ting!

Just nu är jag också extra tacksam att jag ”kom på” det här med vattenlöpning för det är typ det enda i träningsväg jag kunde göra i  dag.

Jag tror dock att naprapaten har fixat mig så pass att jag kan utöka mina aktiviteter redan i morgon!
Håll gärna tummar och tår!

Hade allt varit som vanligt hade jag tillbringat kvällen på Sats och kört två skitskojiga pass.
Nu blev det inte så och helt ärligt funderade jag inte ens på det för det gör ont i ryggen bara av att tänka på att göra en burpee eller köra stakmaskin.
I stället blev det några timmar på mysiga Kallis och även om det var långt ifrån svettiga träningspass så var det en väldigt bra ersättning! .

Kram från Ingmarie

Smashigt!

Jag vet nästan inte hur jag ska beskriva denna dag för den har med ett enda ord varit fantastisk.

Eftersom jag åkte till Halmstad i går missade jag förvisso mitt favvo-pass i Helsingborg i dag men jag är ju som bekant väldigt bra på att roa mig själv.

Så jag började med intervaller.
3 x (5-3-1) minuter.
Det gick förvånansvärt bra och jag är säker på att det var solens förtjänst.

Fortsatte med utfallssteg och hopp tills benen nästan vek sig men ändå ville kroppen mer. Eller om det var knoppen. Ibland är det svårt att veta, eller hur?
Hur som helst så har jag hittat ett annat gym nu när Sats har stängt och det är ett toppenställe. Supertrevlig personal, välutrustat som attan och bara några stenkast från vår lilla lya.

Belöningen blev extra fin. Lunch i solen på Söderpiren tillsammans med min fina, kloka vän Nina.

Till sist, The Grand Finale.
Smash into pieces!
Alla som känner mig vet att jag älskar dem och är snudd på besatt. Helt ärligt har jag inte hört en enda dålig låt med dem.
Fast jag är nog inte så jätte-besatt ändå när jag tänker efter för jag kan inte ens namnet på alla. haha!

Som alla andra gånger jag hört dem live så var de outstanding och vi (jag, Eeva och Maria) skapade ännu ett fint minne tillsammans.

Nu är jag hemma i Helsingborg en natt innan nästa äventyr!

Kram från Ingmarie

Mirakel kan ske!

Efter jobbet i går drog jag till Halmstad. Det var därför det blev så sent men eftersom det skulle bli en överraskning att jag var här så ville jag inte avslöja det. Min älskade mamma fyller nämligen år i dag!
Hon visste inte att vi planerat att komma och jag är ganska säker på att hon blev både överraskad och glad! Mysigt och skoj som alltid att hänga och ha tid att prata. Daniel och Noel har jag dessutom inte träffat sen i höstas för de har varit på resande fot så det mötet var extra kärt.

Hoppas du haft lika fint väder som jag har haft! Och vet du, jag har sprungit i dag! Inte fort, inte så långt och jag blandade allt med en del gång men foten var glad! I alla fall var den inte värre än innan den där skadan. Min naprapat är minsann en mirakelman! Jag vågar inte ropa hej ännu men jag är minst sagt optimistisk nu!

Du kan ju ana hur stort mitt badsug blev en dag som denna!
Det fanns ingen tid att åka till djupt vatten och jag vaf inte sugen på att vada flera kilometer för att få vatten upp till vaderna (så är det vid västra stranden nämligen) men jag har ju min lilla reservplats vid hamnen. Underbart!

 

Kram från Ingmarie

Alternativ-träsket

Jag har ju varit här förr. I ”alternativ-träsket”. När jag inte kan springa utan får hitta på andra sätt för att få den dagliga endorfin-dosen.
På något vis har jag ändå lyckats glömma hur snor-jobbigt det är. Kanske för att det var så längesedan sist.

Dels tar det längre tid med allt. Springa är ju liksom bland det enklaste och smidigaste man kan göra. På med kläder och skor och sen ut.
Nu är det grejer som ska packas och sen behöver jag ta mig antingen till simhallen eller gymet. Inte för att det är särskilt långt till något av ställena, särskilt inte gymmet, men du fattar nog vad jag menar.
Sen måste jag även göra så mycket mer för att bli nöjd. Både tidsmässigt och ansträngningsmässigt. Passar jag mig inte så blir det intervaller av något slag varje dag och det är ju inte så smart…

I går blev det vattenlöpnings-intervaller. 70 minuter med ökningar på varje långsida.

I dag air-biken. 26 x 60-30 sekunder. För dig som inte vet kan jag berätta att det är sjuuuuuukt jobbigt.

Förresten, visst är jag matchig?

Kram från Ingmarie

Tejpad

Jag är ingen specialist på att tejpa med kinesiotejp men jag har gjort det x antal gånger och har en viss hum om hur det funkar. I en låda hittade jag en gammal rulle som räckte precis till att tejpa det jag ville och det blev riktigt bra om jag får säga det själv. Dessutom känns det bra!
Just denna tejpen kommer inte sitta så länge för den är som sagt var minst sagt gammal men jag har investerat i en ny så jag kan fortsätta med detta.

Ett ”problem” som uppstår när jag inte kan springa är att jag ”måste” göra så mycket mer för att liksom bli lika nöjd som när jag kutat en timme.

Tack och lov har jag ju en del andra roligheter att välja mellan och tack och lov för att vattenlöpning är uppfunnen för då får jag i alla fall själva löprörelsen. Så det har jag gjort i dag.
Bland annat.

Eftersom jag var där så passade jag på att simma också. 1500 m för att vara exakt. Sen var jag som ett russin.

Vara i bassängen gör mig inte svettig även om jag tar i allt jag kan. Gymet däremot är ett säkert svettställe. Särskilt på torsdagar då det är dubbelpass. Hyrox + Performance strength med fokus bänkpress. Glömde ta foto på pass två men det var ganska likt förra veckans men det var tyngre vikter och färre reps.

Nästan 2 timmar totalt och sen var jag mer än nöjd!

Kram från Ingmarie

Avklarat

Två tidiga morgnar och jag kan konstatera än en gång att ett dagtidsjobb måndag-fredag inte är min grej.
Tur i oturen är att kursen var nu och inte i november så det har i alla fall varit ljust både på morgonen och kvällen dessa dagar.
Det har onekligen underlättat och jag erkänner utan omsvep att det är vackert och härligt att vara i skogen när solen går upp.

Kvällarna vid havet har varit lika magiska men på ett helt annat vis.

I går…

…och i dag.

I morgon är det vanligt jobb igen och jag har förhoppningsvis nytta av all min nya kunskap.

Kram från Ingmarie

En längre

Egentligen var det väl kanske lite ”för tidigt” med ytterligare ett lite längre löppass för mig men eftersom jag vet hur schemat ser ut framöver (proppfullt!) och solen sken så blev det så ändå.

20 km i riktigt fint vårväder och fötterna höll sig hyfsat glada. I alla fall i början och slutet. Den där lilla silikon-plattan är jättebra men den är inte helt enkel att få, eller hålla, på plats nämligen.

Tog mig i alla fall genom skogen, följde Skåneleden till mitt favvo-slott KullaGunnarstorp och sen via Laröd och skogen hem. Om du undrar varför jag inte slutade där jag började så är det för att jag behövde springa inom matbutiken. Det gäller ju att effektivisera bort de mindre skojiga grejerna du vet.

Vad som sen hände vet i sjuttsingen men plötsligt var solen helt borta, en tjock dimma kom in över stan och vinden var inte alls lika ljummen längre. Personligen tror jag vädret är manipulerat och det är ok att kalla mig foliehatt för det. Bevisen finns och helt osant är det nog inte med tanke på att fler och fler stater i ex USA t o m förbjuder det!

Hur som helst så hade jag siktet inne på Kallis. Det är ett perfekt ställe att bara vara på och i i synnerhet om man kan vara där på eftermiddagen när det är som lugnast. Jag blir så relaxad att jag t o m somnar till en stund  i bastun.

Vattnet var lika fint som i går och jag som gillar dimma tyckte det var lite extra mysigt trots allt.

Nu är jag len som en bebisfot och hoppas jag att jag är hyfsat redo för en intensiv jobb- och utbildningsperiod.

Kram från Ingmarie

Hoppfull!

Jag var hos en ortopedtekniker i dag för att kolla om nya sulor skulle kunna hjälpa mina fossingar. De har fått bra betyg så jag var allt lite hoppfull innan men samtidigt inte.
Jag har dessutom köpt de här små sötnosarna. Silikonplattor som man lägger i strumpan som mjukt skydd för framfoten. Funkar ganska bra faktiskt! Förutom att det är en smula knepigt att få på skon utan att de liksom glider bakåt…

Han jag träffade sa inte ens ”oj” när han såg mina fötter. (Det gör nämligen 99% av alla i vanliga fall.)
Efter att jag gått barfota på löpbandet och han analyserat, klämt och känt sa han t om att jag hade bra fötter (!!!) och att jag inte hade kunnat förhindra att det blev så här ens om jag legat still hela livet tills nu. Men han förstod också att jag hade ont.
Han var också ganska övertygad om att han skulle kunna hjälpa mig så nu väntar jag med spänning till nästa torsdag när sulorna ska vara klara!

Att jag kom dit lite småsvettig efter att ha kutat innan gjorde inte heller någonting. Tvärtom tyckte han att det var trevligt! Såna människor gillar man ju alltid!

Fint som attan att kuta denna morgon men ett minst sagt märkligt väder. Stark, stark sol men dimma. Gissa om jag ville bada…?
Hann inte det i dag innan jobbet men kanske i morgon och absolut i helgen!

Kram från Ingmarie

 

Sista dagen denna gången

Jag är hemma igen och är en smula trött men det är inte helt konstigt efter denna dagen när jag tänker efter.

Två timmars löpning på mestadels snö- och isfri mark men på tok för mycket asfalt för mina ben. Foten gör ont oavsett men ibland får den för sig att vara glad och då lever mitt hopp upp igen.
Förstås…
Hoppet om våren är dock ännu starkare för nu är det nära!

För längesedan, på den tiden jag var snabb på riktigt, var detta en del av en runda där jag körde klassiska tusingar. Kan inte minnas att raksträckorna var SÅ långa!

Är man rädd om skorna och strumporna är det ingen bra tid att vara ute nu. haha!

Två bad blev det som belöning.  Kunde inte låta bli! Isen från i lördagfs är helt borta! Bara lite hård snö som jag fick kliva/kravla över.

Nästa grej var frissan. Jag är jättenöjd! Som vanligt för jag har utan tvekan den bästa frissan ever! Hoppas hon aldrig går i pension.

Sist men inte minst var februaris 60-årsfirande. Om du har möjlighet så gå på Night of famous musicals. Du kommer inte att ångra dig!

Sen har jag städat Halmstad-lyan och åkt tåg + buss hem också.
I helgen vankas nämligen jobb igen.
Tror i alla fall jag kommer somna ovaggad.

Kram från Ingmarie