Nu är det sommar!

Naturen nu alltså! Detta är den absolut bästa tiden om du frågar mig. Särskilt när det dessutom är nästan 25 grader och sol! Galgberget och stigen utmed Nissan är som att vara i en sagobok! Så gudomligt vackert att ögonen nästan tåras.

Har jag förresten sagt att  södra Sveriges bästa kiropraktor finns i Halmstad? Mitt vänsterben gillade inte att resa de där 24 + timmarna men Hans fixade det hela på ett tjillenix. Egentligen är det högerbenet som strejkar men det är västerbenet som får ta smällen. Dvs det är som så ofta inte det som gör ont/strular som är grundproblemet.

Att jag har universums bästa frissa har jag garanterat berättat och jag vet att jag aldrig blir besviken efter ett besök hos Anne. Hon gör magi även av trollhår och hade jag kunnat så hade jag bett henne fixa till mitt hår varje morgon!

Enda kruxet var att jag ville bada efteråt och då helst utan att förstöra allt direkt när jag nu för en gång skull inte såg ut som ett troll. Haha!”
Jag lyckades hyfsat bra trots att det var guppigt som attan och gratis-duschen var extra givmild. Var tvungen att hålla mig i stegen ett bra tag för att inte helt flyga bort!

Första picknicken ute blev det också så nu är sommaren verkligen invigd!

Kram från Ingmarie

Hjärndimma

Det är märkligt hur olika jetlag kan påverka beroende på vilket håll man åker. Och på vem man är såklart.

Själv har jag i princip inga som helst problem att åka västerut, dvs “bakåt” i tiden. På bara något dygn är kroppen helt acklimatiserad och jag mår toppen.

På andra hållet, dvs österut och “framåt” i tiden har jag vansinniga problem. Det tar minst en dag/timmes skillnad innan jag mår ok igen. Första natten, som i går, är jag mer medvetslös än sovande men sen är det helt kört. Kroppen tror det är dag när det är natt och vice versa och det känns som jag går omkring i en tjock dimma när jag inte vet om jag är hungrig, mätt,  levande eller död. I natt sov jag max 3-4 timmar och har fått kämpa både med hjärdimma och blytunga ben hela dagen. Jag var så snurrig att jag inte ens vågade springa så det fick bli gymet istället. Då är det illa med tanke på hur magiskt härligt vädret är just nu! Bara att hoppas på att det blir en bättre sömn i natt. Gunga är kanske inte ett knep för att sova gott men jag blir i alla fall glad av det!

Flyttprojektet fortsätter och sakta men säkert går det framåt. Vi håller på att leta efter ffa en ny soffa men även skrivbord till Anders och ett köksbord. Det är ju inte enkelt ens när hjärnan är som vanligt. Just i dag var varenda soffa skön och jag hade lätt kunnat ligga kvar i varenda en av dem vi provat.

Vi har tillfälligt lämnat Skåne och flytten för en kort Halmstad-visit. Vägen hit är så bedövande vacker nu att det gör ont i ögonen! Dessutom hittade jag en sjö som jag såklart ville testa. Helt klart värt den lilla omvägen!

 

Kram från Ingmarie

Jag är hemma!

Efter över ett dygns resa med bil, 2 flyg, tåg och bil igen kom jag till nya lyan i går eftermiddag. Det flöt på bra även om det är mycket väntan.
Bäst var långflyget. Business-klass alltså. Plötsligt blir det en baggis att vara i luften + 8 timmar.

Väldigt gott om plats, 5-rätters, champagne, tyst, filmer och massage i stolen!

Sov faktiskt lite och det var så himla skönt! När vi närmade oss landning så kunde jag se alla fina rapsfält från luften.

Och sen även från tåget.

Jag måste säga att det verkligen är en perfekt tid att komma hem nu! Så vansinnigt fint överallt! Min “nya” skog som det tar under 10 min slöjogg att kuta till fullkomligt badar i grönt!
Kroppen var seg och trög, jetlag har den effekten på mig, men det går ju över och jag njöt ändå.

Jag har badat också förstås. Detta är något jag längtat vansinnigt mycket efter!

Mest har jag (och Anders) dock ägnat oss åt att packa upp och fixa i vårt nya hem. Jag blir som en duracell-kanin kombinerat med Alfons Åberg och “ska bara”. Men nu är också alla lådor tömda! (Bara förrådet kvar.) Det känns som vi kommer trivas väldigt bra här på våning 13 och 14!

Kram från Ingmarie

När verkligheten överträffar sig själv

Har du någonsin varit med om en upplevelse som är så stor att du känner att det nästan inte kan bli mer vackert eller hisnande?

Jag har fått göra det magiska flera gånger och fastän jag varje gång verkligen trott att just  “det här” måste vara det häftigaste ever så har det hänt om och om igen.
Senast i dag.
Livet alltså. Så himla häftigt det är!

Vi kom iväg i hyfsad tid från Albuquerque efter att jag hade kört ett yoga- och vattenlöpningspass.
De första ca 20 milen till Gallup har vi kört innan men det var tydligen så längesedan att vi glömt hur cool vägen trots allt är. Den kan tyckas platt och kal men de röda bergen, de oändligt långa tågen, de enorma lastbilarna och husbilarna, husen ute i ingenstans och skolbussarna som släpper av ungarna på en väg där man får köra i hundra knyck (!) gör att det aldrig blir tråkigt.

Vi åt medhavd mat från Wholefoods på ett av alla roadstops. Det finns mat att köpa där men om jag är snäll så kan jag väl säga att det inte riktigt är vad jag vill stoppa i munnen… Inte Anders heller.

Däremot köpte jag kaffe och som allt i detta landet är det stort även när det är small.

När man nästan precis passerat gränsen till Arizona så kommer man till Windowrock där det välkända monumentet Tribal Park & Veterans Memorial finns.
This small park established sometime around 1936, features the graceful red sandstone arch for which the capital is named Tségháhoodzání (Window Rock). 

In 1936, the Navajo Nation headquarters and other government offices were built in close proximity to this arch, due to its history and cultural significance, paricularly with the Waterway Ceremony. In Navajo culture and history, there was once a water pond right below the arch opening on the ground, a Navajo medicine man would collect this water to use in the Waterway Ceremony. This location was one of four sacred water ponds. Although today, you likely won’t witness a ceremonial water collection while visiting. But nonetheless, the area should be respected and there is no climbing allowed onto the Window Rock arch or its surrounding sandstone formations.

A Veteran’s Memorial was established in 1995, this is also at the base of Window Rock to honor the many Navajos who served in the U.S. military. Many Navajo soldiers are recognized in the annals of history for their role as Code Talkers, whereby they used the native Diné language to create a code that was never broken by the enemy. Historians credit the Navajo Code Talkers for helping to win World War II.

Är du i närheten så åk dit!

90 minuter senare var vi vid dagens slutstation Chinle..  Trodde och tänkte vi i alla fall. Vi skulle åka in en liten bit i Canyon de Chelly eftersom vi fått det rekommenderat. Inte hade vi fattat att detta var bland det mäktigaste, coolaste och vackraste vi någonsin sett. Inga bilder i världen kan beskriva dessa hisnande vyer, färger och utsikter! Som Grand Canyon och Körsbärsdalen i en unik kombination men också ändå helt olika.  Långt ner i  dalarna rann floden kantat av träden, hästar och kor betade och det var så stilla att jag ibland trodde allt bara var ett foto och en illusion. Jag fick en så stor lyckokänsla att tårarna rann.
Jösses alltså.

 

Vi avslutade denna magiska 3-timmars tur med att äta vår kvällsmat med denna vyn.

Min hjärna och mitt hjärta är överfulla av lycka och tacksamhet. I natt sover vi i Arizona. I morgon blir det en annan stat och en plats jag velat till i minst 10 år.

Kram från Ingmarie

Påskdagen

Som jag skrev i går så såg jag inte jättemycket fram emot denna dagen för jag trodde den skulle bli stel, tråkig och “konstig”. Ibland är det extra skönt att ha (jätte)fel.

Många går till kyrkan varje söndag här och på påskdagen är det extra många. Jag har varit med oräkneliga gånger förr och vet att det inte alls är som i Sverige där man får träsmak och ibland riskerar att somna för det är så långdraget.

Så är det inte här. I dag var vi dessutom i en annan församlingskyrka men man skas komma ihåg att kyrkorna här ser inte alls ut som våra. Det är oftast bara vanliga byggnader och inuti är det storbildskärmar, poppig live musik, mjuka stolar, kaffe- och kakservering, massor av värdar som hälsar en välkommen och t o m ett stort “badkar” där man döper människor som s a s “hittat” Gud och Jesus i vuxen ålder.

Jag vågade inte fota under tiden men om det blir en gång till så vet jag numera att det är helt ok.
Gudstjänsten börjar prick i tid och slutar lika prick i tid. Vet inte om det alltid är så just i denna kyrkan men prästen var inte där live i dag utan pratade via storbild och alltså, jag har nog aldrig skrattat så mycket på en gudstjänst. Inte ens här för det är roligt och extremt lättsamt. Folk är enormt välkomnande och snälla, det finns liksom inget rätt och fel hur man ska göra (inom rimliga gränser förstås) och man applåderar både efter dop och sång.
Jag kan faktiskt fatta att man tar sig tid att åka dit varje söndag för oavsett om man tror eller ej så är det en upplyftande och glädjefull timme!
Barnen som är med tas om hand av värdar och får både leka och lära sig om bibeln. För många är detta jätteviktigt och jag accepterar det även om det är väldigt mycket jag inte fattar. Ex det här med hur man behandlar djur. Det finns en ny film nu som heter Christspiracy där man ifrågasätter just detta. Är det egentligen ok att som kristen stötta dödandet av djur bara för att man vill äta dem? Hur gjorde och sa Jesus?
Regissören är själv kristen men började ifrågasätta detta och studerade fleras olika religioner, studier och historiska berättelser för att få fram ett svar.

Filmen visades bara under två dagar på utvalda biografer men den kommer kunna ses snart igen av i princip alla. Jag vill verkligen se den!
Personligen tror jag många vill fortsätta blunda för sanningen för det är lättast så…

Hela eftermiddagen har tillbringats med min USA-familj och vänner.Massor av god mat, spel och såklart “Egg-hunt”. (Ungarna behöver inte mer godis detta året om jag säger så. haha)

Tror det eller ej men gymen stängde redan kl 15 i dag så det visar att påskdagen är väldigt mycket viktigare än långfredagen då allt var som vanligt. Vilket make sense för återuppståndelse är ju faktiskt roligare än död!

Jag hann dock med det jag ville. Gym + poolrun.

I morgon är allt som vanligt igen! Hur har din påsk varit?

Kram från Ingmarie

Yogadag

Tre yogapass i dag. Två Yin och ett Athletic yoga. No wonder jag känner mig lugn och smidig. haha

De två första var på egen hand i ffa utbildningssyfte. Det andra var med Yael på gymet.
Alla var härliga och utmanande på sitt sätt. Yin må vara långsamt och osvettigt men det kan vara nog så svårt för både kropp och knopp. Det inkluderar också ofta en stunds meditation. Athletic yoga blir alltid svettigt för det är verkligen Yang-fokus på det.
Jag gillar och behöver båda för de påverkar och jobbar med och i kroppen på olika vis men det är ju också som så att alla yoga-former har ett gemensamt mål. Att skapa förening mellan kropp och själ, balansera, acceptera, respektera och finna harmoni. Det är en urgammal lära och har absolut ingenting med religion att göra.


Har även jobbat lite och sprungit en lugn fin runda vid bergsfoten. Trots att jag blev så toktrött i går på loppet så kändes benen helt ok i dag. Jag kanske bara inbillade mig…? Fast nej, det vet jag med bestämdhet att jag inte gjorde.

Kram från Ingmarie

 

Chocolate and Coffee Run

Ibland blir det ungefär som man tror eller t o m värre.

Jag har kutat ett 5-kilometers lopp som heter Chocolate & Coffee run i dag och jag anmälde mig för några veckor sedan just för namnets skull för vem vill inte springa ett lopp som bjuder på det efteråt? Plus inträde och rabatter till The Southwest Chocolate & Coffee fest om några veckor. Jag har varit på den innan och den är riktigt bra även om jag i princip är mot inträde för att man ska handla…

Hur som helst.

Jag hade laddat “som vanligt” med Athletic yoga och poolrun i går. Två bra pass där det första var svettigt och utmanande medan det andra var mest superchill.

Jag fixade även en del projekt här hemma, pluggade och passade på att kolla in ABQ Collective när jag hämtade nummerlappen. Jättemysigt ställe med allt från barberare och coffee-shop till Open Mic, bokhandel och “secrets doors”. Och kolla in den coola väggen!

Redan i går så kände jag dock att jag inte var så sugen på lopp  och det blev väl inte direkt bättre av att jag sov lite kasst men jag tänkte att det är ju “bara” 5 km. Ibland känns det ju så och jag anade det för jag har tränat på både mycket och bra hela veckan men jag mådde inte dåligt så jag valde att se det som bra träning oavsett.

Vi kan väl säga som så här. Jag blev så trött att jag trodde jag skulle trilla ihop på mållinjen…

Det var motvind i början, sidovind på mitten, sen kom det regn från andra sidan, det var mycket betong (=bendödarunderlag) och när det väl svängde mot målet igen och det var lite medvind och jag trodde det var högst 100 meter kvar så visar det sig att man skulle springa ett varv på löparbanan också.

Jag t-v-ä-r-d-o-g.

Jag kom 12a totalt, 2a i min AG och tiden var över 30 sekunder bättre än förra 5 km loppet så helt kasst var det inte. Det var känslan som var tuff. Fick liksom inte tillräckligt med syre och då blir det en smula jobbigare än annars. men jag tog mig runt och faktum är att det var en bedrift bara det just i dag.

Något jag dock är bra på är att återhämta mig så efter lite nedjogg högg jag in på godsakerna och all trötthet var som bortblåst.

Jag var t o m en sväng på Midtown-gymet för lite styrka innan jag träffade min vän Erin för lunch på Annapurna.

Supergod mat och som alltid hade vi obeskrivbart mycket att prata om.

Helt klart var krafterna inte slut för sen blev det både poolrun och jaccuzzi innan jag for till Wholefoods för att handla, åka hem och sen umgås med ett härligt gäng hela kvällen.

Kroppen och knoppen är verkligen intressanta för man vet minsann inte riktigt hur de funkar eller ens när och om. Haha!

Just nu känner jag mig i alla fall nöjd och ffa väldigt tacksam. Jag är en mycket, mycket lyckligt lottad människa.

Kram från Ingmarie

STORM

Tro det eller ej men det kan vara dåligt väder här också. “The windy season“, dvs den som är nu, kan bjuda på riktigt hätiga svängningar. Från att ha svettats i solen så var det bara för mig att packa på mig varenda värmande plagg innan jag vågade öppna ytterdörren. Utan luvan hade mössan flugit av så ja, du fattar kanske styrkan på vindarna!

Att springa i hård vind är aldrig enkelt, inte ens när det är medvind, och det är definitivt inte enklare när motvinden är i uppförsbackarna på 1900 m ö h. Helt ärligt gick jag en hel del för att vara säker på att inte få benen vindkastade precis vid några stenar. Dessutom var mina ben sjukt trötta sen i går och jag hade en träningsvärk på ställen jag knappt visste jag hade efter den där Barre-yogan. Så det var lite dubbelt utmanande att ta sig an kastvindarna och hagelskurarna om jag säger så.

Samtidigt så gillade jag det! Det var en häftig känsla och upplevelse och jag var aldrig rädd. Faktum är att jag nog är mer ängslig för flygande saker hemma än här eftersom det som ev kommer flygande oftast bara är lätta grenar. (Det skedde dock inte i dag)

Tack och lov varar detta som sagt var aldrig länge. Efter vattenlöpning senare på dagen njöt jag av solen i jacuzzin.

Och kolla regnbågen! Jag vill påstå att jag just nu bor precis under dess port!

Kram från Ingmarie

Gråtjockt

Jodå, det kan vara shitty väder även här. Det har både regnat, snöat och haglat i dag minsann.

I morse såg man inte ens berget!

Det lättade lite framåt kvällen men fortfarande ett tjock täcke över Sandia.

Det som dock är så himla bra här är att man vet att det inte varar särskilt länge. En regnskur är max 10 minuter och senast i morgon kommer solen tillbaka.
Något som aldrig blir sämre utan snarare bättre när det är shitty väder är Del Norte bassängen. Magiskt att simma i den en dag som denna.

Kram från Ingmarie

 

Morgon- och kvällslyx

Att ha det så här på morgonlöpningen är minst sagt lyxigt! Jag känner mig både tacksam, priviligerad och vansinnigt lycklig även när uppförsbackarna nästan får hjärtat att hoppa ur bröstkorgen.

Kvällen bjöd på samma magi fast på annat vis.

Dessemellan har jag varit hos Albuquerques bästa kiropraktor  Dr Hodge (mest för att förebygga och rätta till lite småfix), målat, projektjobbat och planerat lite mer till när Anders kommer hit. Exakt vad får du veta då.

Kram från Ingmarie