Tröttmössan är i Halmstad

Som jag toklängtat! Äntligen, äntligen är jag hemma i Halmstad igen. Men det var nära att jag inte kom i väg. Jag försov mig nämligen. Det hade väl varit en sak om jag skulle behövt åka hemifrån vid 7. Eller 8. T.o.m kl 9. Men kl 12!

Blir det så illa då vet man att man är trött.. Jättetrött!

Faktum är att jag känner mig ganska slutkörd. Ffa mentalt men även fysiskt. Gå, stå non-stop utan paus timme efter timme på hårda golv kväll efter kväll, undervätskad och med både snabba, många och svåra beslut och uppgifter. Det har varit en lång period med extremt hög arbetsbelastning och det sliter. I alla fall på mig. Jag grät av trötthet i natt när jag inte kunde sova. Ja, så illa var det. .. Förhoppningsvis räcker det med denna fri-dagen för att jag ska bli pigg igen.

I går kändes det som ett omöjligt projekt att ens packa klart bara för jag var så slut men att komma hit känns väldigt skönt och vilsamt nu när jag väl är här.

Simstadion öppnar inte förrän i morgon (gissa vem som ska dit?) så det blev pool-run i inne-bassängen. Men det var faktiskt helt ok att ha den helt för mig själv. 🤪

Kram från Ingmarie

Trångt med gott om plats

Röd dag mitt i veckan med halvmulen himmel betyder mycket sim-folk i ute-bassängen men inte särskilt många hoppande kids i lekdelen. Dvs det är trångt i simbanorna men gott om plats för pool-run i “lekdelen”.

Att det är trångt på simbanorna gör mig inte så mycket. Åtminstone inte för det mesta. I dag var jag för ovanlighetens skull inte långsammast 😳 vilket gjorde att jag fick simma om andra hur många gånger som helst. Skitskoj ju! Samtidigt blir det ju lite orytmiskt eftersom det blir antingen “för snabbt” när man ska om eller “för långsamt” när man inte kommer om pga trängsel. Risken för krock ökar ju också markant. Men jag tänker att det blev ett väldans bra fartlekspass med och utan sim-leksaker.

Vattenlöpningen var desto “luftigare”. Gott om plats och bästa sällskapet av Lisa!

När molnen helt hade tagit över var jag redan på jobbet. Inte lika galen kväll som t.ex i går men tillräckligt galen för att jag skulle tycka det var förbenat skönt när jag väl stämplat ut och passerat entrén. För att inte tala om hur skönt det känns att veta att en liten resa med flera dagars ledigt ligger framför mig.🤩

Kram från Ingmarie

Även det lilla räknas

Det går långsamt för benet att bli lyckligt men det går framåt. Försöker övertyga mig själv om att även mini-steg räknas. För det gör det ju faktiskt…

Det blev i alla fall en skogs-runda i förmiddags och som jag ser det kan jag tänka på den på två sätt.

Antingen “skit att jag inte kunde kuta hela rundan pga skitbenet”.

Eller “åh vad bra att jag kunde gå-jogga 80 minuter utan att det gjorde mer ont”.

Jag väljer och tänka det sista. Att vara arg på en kroppsdel hjälper garanterat inte. Jag tror verkligen på det där att dit tanken går dit går också kraften. Med andra ord, tänker jag onda tankar så blir det ont. Om det är så har jag ingen aning om men jag mår i alla fall bättre av att tänka snälla tankar. Bara att kunna vara ute i solen är ju härligt!

Men visst är det tråkigt! Säger jag något annat ljuger jag. Och bra är det inte. När jag efter en sjuhelsikes tuff jobb-kväll skulle skynda mig till bussen (läs springa) ville benet inte alls samma. Men jag hann. Inte för att jag sprang utan för att buss-chauffören var av den schyssta sorten.

Kram från Ingmarie

Lång-tisdag

Some days alltså.

Klockan 09.15 hade jag yogat, mediterat, käkat frukost, borstat tänderna, klätt mig, cyklat till tuben som tog mig till Medis, gymat ca en timme, duschat och var på väg till jobbet.

Klockan 09.50-18.30 jobbade jag non-stop-fullrulle-mångasteg- ingenvila. Förutom de 30 min jag hade rast mellan 14.30-15. Då satt jag faktiskt ner…

Hade det inte varit för att solen sken, Eriksdalsbadet ligger på vägen hem och att jag toklängtade efter både att vara ute och att få sänka ner min trötta kropp i vatten så hade jag åkt hem direkt och lagt benen i högläge. Men jag vet av många års erfarenhet att pool-run i princip aldrig är fel. Inte i dag heller.

Nu är klockan 21. Jag har kommit hem, packat upp, gjort kvällsmat och lagt benen raklånga i soffan. Trött. Och nöjd.

Kram från Ingmarie

Utedag i det grå-gröna

Fördelen med regnet och den gråa himlen är att det doftar makalöst gott i skogen och allt det gröna blir på något vis ännu grönare! I över en timme gå-joggade jag i en slags sago-värld och det funkade!!! Benet hängde med!🙏🏻

Innan femtiotolfte besöket hos kiropraktor-Micke simmade jag järnet i det (uppvärmda) blå under det grå. Vattnet är extra härligt när det är kallt på land. Det tuffaste på hela passet är faktiskt inte alla kilometer jag simmar utan att ta sig biten från och till omklädningsrummet. Det är snudd på snorfrost-varning dagar som i dag. (Måtte den “riktiga” sommaren komma snart.) När solen inte skiner tycker jag för övrigt att min fina NM-open water cap passar extra fint.

Och nya goggles! Visst är de coola?

Mina förra ville nämligen inte vara med längre…

Kram från Ingmarie

Kort helg med säsongspremiär

En helg går ruskigt fort! I synnerhet när man jobbar en av dagarna…🤪 (I dag söndag.)

Men jag har roat mig duktigt under min fria tid. Trots att benet inte vill vara med på riktigt allt. Det är som det är och även om jag är ledsen (och lite orolig eftersom jag inte vet vad det är) så hjälper det inte att bli arg eller inaktiv. Tvärtom. Acceptera, göra det bästa av situationen och jobba vidare med det som går. Förr eller senare blir det ju bra och då vill jag inte vara helt försoffad utan så förberedd det är möjligt. Det är så jag tänker.

Styrketräning funkar finfint. Så där bra att jag tror benet är helt ok. Jag kan nämligen hoppa, putta kälke, göra utfall och djupa benböj utan några som helst problem. Plus allt annat man kan hitta på!

Samma med vattenlöpning. I går hade jag dessutom sån tur att när jag var redo att hoppa i efter gymbesöket så skingrades (regn)molnen och solen kom fram! Snacka om att ha valt aktiviteter i rätt ordning.🤩

I dag var det desto gråare. Helt tvärtemot förra årets OW-simpremiär med coach Ulf och Team Snabbare. Faktum är att hela maj är totalt tvärtom 2018.    Undra om det betyder att det kommer regna resten av sommaren…?

Det blåste i alla fall inte och humöret var på topp bland alla! Och våtdräkten kom på för första gången detta år.

Det var härligt! Och jätteskoj! Är så tacksam att jag “hittat” detta.

Att ha våtdräkt igen kändes konstigt, instängt och stramt. Men såklart den hjälpte till att hålla värmen. Efter en timme i plurret är man dock inte direkt överhettad. I synnerhet inte när man byter om i regn. Det var faktiskt varmare i vattnet än på land.

Hoppas du haft en fin helg!

Kram från Ingmarie

 

Det sköra livet

Mitt jobb innebär, som de flesta vet, både glädje och sorg. Och faktiskt väldigt mycket som mer eller mindre “försvinner i mängden”. Det är helt enkelt omöjligt att engagera sig till 100% i varje patient. I synnerhet inte de dagar då jag kanske träffat på, och haft hand om, fler än 30 st. Men många är de som stannar kvar i mitt minne för evigt. Jag minns fortfarande människor jag vårdat för över 20 år sedan. Det kan vara både roliga, tokiga och sorgliga möten. För de flesta blir det ju bra till slut, och livet fortsätter, men ibland tar ju även allt slut. För en del efter många levda år, för en del mitt i livet och för en del innan det ens har börjat… Vid de, tack och lov ytterst få tillfällena när livet släcks innan det ens har levts färdigt, är det extra svårt att räcka till. För vad kan man göra och säga så att det lindrar?

Det är också vid de tillfällena jag tänker extra mycket på livets skörhet och hur kort vår tid här på jorden egentligen är. Och hur viktigt det är att leva medan man faktiskt lever.

Att jag fick några härliga timmar i poolen denna förmiddag tillsammans med Ulrika känns därför särskilt fint och bra. Det är livskvalité för mig! Och det gjorde helt klart att jag fick den där extra kraften som behövdes på jobbet just denna kväll.

Kram från Ingmarie

Luddigt

Planen var att gyma före jobbet, inne alltså, men trots att det var mulet och regnet verkligen hängde i luften så valde jag utegymet. Det var ju ändå hyfsat varmt och jag ville vara ute helt enkelt!

Det blev ett bra pass. Har inga som helst problem att hitta på roliga och bra övningar!

På tal om ute. Ingen har väl undgått att det snöar bomull! Ja alltså det är inte bomull utan Asp-ludd. Vi har drivor av ludd här! Inne så väl som ute för det flyger runt precis överallt och det är ruskigt svårt att bli av med.

På ett sätt är det ganska vackert för naturen blir liksom lite extra mystisk och trolsk. Men det är ju inte helt normalt och ffa är det extremt brandfarligt!  Bara i vår närhet här har det brunnit säkert över 10 gånger på några dagar. Läskigt!

Kanske det lilla regnet som kom, för det kom precis när jag cyklade iväg mot tuben, hjälper till att minska risken. Och att folk begriper att minsta lilla fimp och gnista kan orsaka enorm förödelse…

Har du också mycket ludd hos dig?

Kram från Ingmarie

Äntligen årets första

Benet är inte helt lyckligt men jag blir inte riktigt klok på det. Ibland känner jag absolut ingenting. Eller i alla fall så lite att jag inte tänker på det. Och det funkar att röra det hur som helst. Tre sekunder senare gör det skitont och vill nära på inte bära mig. 😱 På något vis gör det att jag ännu mer tror det handlar om en nerv i kläm. Men från var och hur vet i sjuttsingen. Ryggen? Inflammerad/överansträngd/svullen muskel i rumpan? Något annat? Nytt besök hos kiropraktor-Micke i morgon. Och snack med Guru-Danne. Kanske de kan ge ett vettigt svar. Men ingen människa har ju, vad jag vet, röntgensyn så det mesta är ändå bara gissningar.

I dag kunde jag i alla fall inte låta bli. Längtan efter att få köra swimrun blev helt enkelt för stark och jag tog beslutet att testa. Sommarvärme, vindstilla och ljummet i vattnet! Bättre än så kan det ju bara inte bli!

Det gick ok men inte bra. Något Borås blir det inte.😔

Men en två-timmarstur blev det inkl 10 simsträckor och härligt brygghäng i solen med Jonas.

http://blog.yoging.se/wp-content/uploads/2019/05/img_9531.mov

En sån här dag gäller det verkligen att passa på att simma tills man är (tillfälligt) nöjd. Och ännu en gång konstaterar jag att det här att simma utan våtdräkt är bra fint och Frihet med stort F.

Kram från Ingmarie

Värme!

Värmen som kom – har du också fått känna den? Wow alltså! Så makalöst skönt!

Helst hade jag ju velat vara ute hela dagen. Sitta still och lyssna på, förvisso superbra, föreläsningar i en varm sal är ju inte riktigt samma sak som att vara ute i den varma solen.🤪

Och lite har jag/vi i alla fall fått traska. I november i år kommer nämligen den helt nya post-op avdelningen vara klar och vi ska flytta dit hela vår verksamhet. Det kommer bli galet fint och bra när det är klart och det är jättekul att få vara med från början! Ännu är det lite klent med både det ena och andra men utsikten! Kolla!!

Vi hade dessutom en hel timmes lunch (annars har vi bara 30 min) så jag hann med att gå till Tantolunden en sväng och njuta av solen.

Verkligen fint att ha sitt jobb så nära en oas dagar som Tanto.

Bäst är ändå att jobbet är nästan-granne med Eriksdalsbadet. Det blir inte ens en omväg att ta sig dit! Benet fick vila från löpning på land så jag gjorde det näst bästa. Vattenlöpning.

Kram från Ingmarie