Resa

Näst bästa

Leave a Comment

Näst efter sol och värme så är dimma mitt favoritväder. Jag tror det till stor del beror på att det ju innebär att det inte blåser plus att jag helt enkelt tycker det är både vackert och mysigt.

I dag var den så tjock att vi inte såg ens en meter ut på morgonen! Men den lättade och när jag väl kom ut var det inte mycket kvar men det var fortfarande nästan helt vindstilla. Underbart!

Jag hann fint med tåget som dessutom höll tiden så jag hann till Halmstad i tid för  bl.a ännu ett besök hos Martin på Bodywork. Om jag hade haft råd och tid så hade jag velat ha hans behandling varje dag för det är inte bara mina fötter som mår bra av den. Hela jag gör det!

Som du säkert också märkt kommer mörkret tidigare och tidigare för varje dag och det var precis så jag hann med ett kvällsdopp innan himla-lampan helt släcktes. Snart ska klockan ställas om igen och då blir det ännu tidigare. Om jag fick bestämma skulle vi ha “sommartid” året runt.

Kram från Ingmarie

Blött från alla håll

Leave a Comment

Benen var konstigt nog inte helt mosiga i dag men det hjälpte inte mot regnkylan.  Milde himmel vad det har regnat i Halmstad  i dag. Från absolut alla håll! Det regnade t o m in och igenom min 100% vattentäta regnjacka! Hur nu det är möjligt men blöt blev jag ända in på skinnet.

20 minuter av de dryga 110 jag var ute var dock regnfria och jag är ju inte gjord av socker så det finns egentligen ingen anledning att gnälla. Jag fick och jag kunde springa i vacker natur vilket inte är alla förunnat. (Det är så jag tänker nu när jag sitter varm och torr inomhus igen. Not so much then..)

Innan jag åkte tillbaka hem, en resa som var förenat med skräck pga det där regnet i kombination med lastbilar och fartdårar, så lunchade jag med mamma, Ulf och sötaste Sheila.

Jag var också en andra gång hos Martin på Bodywork. Jag kan fortfarande inte förklara vad/hur han gör men jag vet att något hänt med fötterna för de är gladare. Martin tror dessutom de kommer kunna bli ännu gladare så jag är mycket hoppfull! Operation känns inte som något bra alternativ oavsett just nu.

Min plan var att jag skulle tagit ett dopp innan jag åkte hem men inte ens jag var sugen när det blåste (!) regn och jag trodde hela bilen skulle flyga iväg.
Men det var där och då. Här hemma var det inget regn och havet var förvisso en smula busigt men mest alldeles, alldeles underbart! Så det blev som jag önskade fast på ett annat, minst lika bra, vis!

Kram från Ingmarie

Skog, slott, resa och annat

Pålsjöskogen är både stor och makalöst vacker och det går att “bygga på den” i (nästan) det oändliga. Det finns också ett väldigt fint slott med en liten park man kan vara i hur mycket man vill.

Namnet Pålsjö förekommer för första gången i en handling från 1491, då under benämningen Pawelskiøb. Den nuvarande byggnaden uppfördes 1676-1679, men har anor från medeltiden.

Den förste kände ägaren var Sten Torbensen Bille, som dog 1520. Gården var under 1600-talet ett frälsehemman till Vegeholms slott. Under den danska tiden gick godset under namnet Paafuels Kiöf, men på 1660-talet försvenskades detta till Påvelsköp. Senare benämns godset Pålsjö gård alternativt Stora Pålsjö. Gården förstördes under det skånska kriget 1676–1679, men återuppfördes kort därefter av Helsingborgs borgmästare, Magnus Paulin, vilket utgör stommen till det nuvarande slottet.

Under slaget vid Helsingborg hade Magnus Stenbock sitt högkvarter i slottet. Kommunen sålde 2006 slottet till en konstellation av företag som sedan tidigare hyrde lokaler i slottet.

På vägen dit, eller därifrån, får man dessutom storslagen utsikt över havet. Jag tror faktiskt aldrig jag kommer att kunna titta mig mätt på den.

För att hinna med resten av dagens punkter drog jag direkt till gymet både för att träna och förbereda inför måndagens morgon-pass och Öppet hus-pass. Ska bli jätteskoj!

Nu är jag dock i Halmstad igen och har hunnit att både vara på en tjejträff tillsammans med mamma och käkat jättegod indisk (vego) mat med dessa två pinglor. Nu är jag så mätt att jag aldrig tror jag blir hungrig igen.

Kram från Ingmarie

Halmstad-guld

Det hade varit lite intressant att veta hur många gånger jag egentligen har sprungit på Prins Bertil-stigen. Särskilt biten ut till Grötvik. Många är det i alla fall och i dag blev det en gång till. Som alltid har man medvind ena hållet och motvind åt andra och som alltid är det bedövande vackert.

Innan gymet för egen träning och för att träna andra träffade jag finaste Nina för välbehövligt snack och jättegod mat hos Söderfamiljen. Extra plus  att kunna sitta ute i den härliga solen!

I kväll skiner denna i stället.

Kram från Ingmarie

 

Härmar kenyanerna

Ett av mina favoritintervall-pass är två-minutare. De är på något vis inte så korta att det går att maxa men heller inte så långa att man hinner dö trötthets-döden varje gång. Dessutom vet jag att kenyanerna ofta kör dem. Dock gör de förstås både fler och snabbare än mig men å andra sidan har de högst troligt heller inte varken uppnått mogen ålder, svettats på akuten eller ens har motvinds-regn. (Visst är det bra med en massa ursäkter? haha!)

15 stycken gjorde jag i alla fall i dag med 1 minuts gå-joggvila. Ok känsla och jag hade verkligen lyckats klä mig så jag smälte in finfint i miljön!

Men det var då. Nu sitter jag i Halmstad-lyan och väntar på att armarna ska sluta darra och träningsvärken ska sätta in. Det blir ju allt som oftast så när jag är med på Martinas Transformer-pass och det är lika härligt varje gång!

Kram från Ingmarie

Skrylle bakgård

Livet alltså. Ibland blir det inte alls som man tänkt sig men ändå blir det det fast på ett annat vis.
Vi skulle köra en favorit i repris från förra året och åka till Skrylle för att kuta Skrylle bakgård. Planen var att vara där till starten kl 9 men pga taskig sömn bestämde vi oss för att sova lite extra och därmed komma senare. Det spelade egentligen ingen roll för man kan starta när man vill men jag hade ju gärna velat få ihop ännu ett 30 km pass.
Så vad är en SkogsBakgård?
Så här beskriver fantastiska teamet Anna-karin och Per det:
Vi använder oss av den trevliga och omväxlande 3-kmslingan, men för dig som vill springa längre är det fritt fram att bygga på/välja med valfri distans.
Dock startar vi prick varje hel och halv timma. Första start kl 9.00. Vi tänker oss 10 starter, det betyder att sista starten går 13.30 – alltså 9.00, 9.30, 10.00, 10.30 osv.
Du har 30 minuter på dig att i valfritt tempo ta dig runt trekilometersspåret (alternativt längre), bara du är i mål innan nästa start. Enligt back-yardkonceptet alltså, fast kortare! Vi kör tio starter, så fixar du alla varv har du sprungit minst tre mil!
Nyhet denna gång! Vill du klara en ultra så är vi i Skrylle från kl 08.00 och stannar kvar 1 timma efteråt.
Det är ingen tävling, det är en utmaning! En uthållighetsutmaning. En lightversion av “riktig” backyard. Alla är vinnare, kom som du är, spring som du vill, du lägger upp det som du önskar. Kör det antal varv du känner för. Det är ok att starta vid kl 10 eller kanske 11 – men då hinner du förstås inte alla tio varv. Det är ok att ta en längre paus, stå över en start, och dra igång igen. Det är såklart ok att nöja sig med ett fåtal starter.
Tanken är utmaning och att ha kul tillsammans!
Vi står för ät- och drickbar energipåfyllning under hela evenemanget och laddar upp med bars, godis, chips, dryck: salt och sött och hembakat.
Klockan 10 var vi i alla fall på startlinjen och redan efter ett par hundra meter kände jag att kroppen inte var med mig. Seg, trög, extra ont i fötterna och blytung kropp men ändå full av energi. Helskumt!
Men jag gnetade på. Efter fyra varv bytte jag skor helt enkelt för att de var egentligen redo för återvinning för längesedan men jag kände mig snål och tänkte att de funkar nog några mil till. De gör dock sällan det när ytter-sulan är så sliten att man nästan ser inner-sulan..
Om det var det, deras magiskt goda banankaka eller något av allt det andra smaskiga låter jag vara osagt men kroppen vaknade till liv åtminstone några hack.
Rundan är väldigt fin och jag kan nog säga att jag kan den ganska bra nu. haha
Efter femte varvet bestämde jag mig för att hur trögt det än var så skulle jag få ihop åtminstone 24 km så jag la till en km vid varje runda för att få ihop lite mer men jag fortsatte ta det lugnt.
Vi var över 85 st som sprang så det var alltid någon att haka på och småbabbla med om man har lust. Och ork…

Även Anders hade riggat med stol för han anade att han skulle behöva vänta på mig…

Efter sex varv hade jag 20 km. Det var då tankarna började snurra mer än vanligt. 25 km, 26 km, 28 km eller kanske rent av 30?
28 lät bra för då skulle det bli två stycken 4 km loopar till.

Men hur det än är så är 30 en jämnare siffra så när jag kutat sista 3 km så fortsatte jag ett varv till istället för att “bara” ta en extra kilometer. Det är banne mig inte lätt för kroppen att ha en envis skalle.

Anders sprang fem varv precis som förra gången men detta året rev han av alla på en gång.


Så det blev en favorit i repris även om det inte blev som vi tänkt!
Badet tog vi dock på ett annat ställe. Anna-Karin tipsade oss om Billebjer och fastän det ligger långt bort i ingenstans så var det fullt av badande både två- och fyrbenta. Vi fattar absolut varför! Det är en pärla väl värt omvägen!

Tusen tack Team Per & Anna-Karin för ännu ett fantastiskt arrangemang av er! Ni är outstandning!

Kram från Ingmarie

Än är inte sommaren slut

Har du märkt att det plötsligt blivit sommar igen? Semestern må vara slut men tack och lov finns det ju lediga dagar och det är extra bra när de sammanfaller med soldagar för en sån som mig som aldrig kan få nog av varken solen eller värmen.

Jag slog till med att först köra en bunt 2-minutare. 16 för att vara mer exakt med 1 min gå/joggvila. Inte jättehårt men det var inte heller någon walk in the park precis.
“Hard but somewhat comfortable”.

Sen drog jag till havet och guppade runt en stund i vågorna. Lyckades få en rejäl klunk av vattnet så nu är min saltdos mer än väl påfylld.

Men det var då. Nu är jag i Halmstad för en massa olika roligheter. En del tjänar jag t o m pengar på att göra!

Jag hoppas och önskar förresten att det är så här blank och fin Nissan kommer vara den 7/9 när jag och Åsa ska i och ur den x antal gånger om inget oförutsett händer.

Kram från Ingmarie

Sista semesterdagen

13 semesterdagar går rasande fort och i morgon är de slut.
Jag hade gärna velat ha en vecka till men nu är det som det är och jag är jättenöjd med det jag fått uppleva och göra dessa dagar och jag avslutade verkligen allt på bästa sätt.

Den började med en tågförsening (suprise!) men när det väl rullade gick resan till Förslöv på ett tjillenix. Jag roade mig med att kolla två tjejer förvandla sina ansikten med 3867 lager smink men samtidigt så syntes det knappt att de gjort det. Ibland önskar jag att jag var lika proffsig på att fixa mig men sen kommer jag fram till att jag varken har tid, lust eller ens intresse av att försöka. Jag är mest glad om jag kommer ihåg att kamma mig!

Snälla Catrine kom och hämtade mig och tog mig till starten av vårt äventyr. (Dvs deras fina hem.)

Vi följde Skåneleden även denna gången men i dag hade vi tvärtemot mot förra lördagen medvind nästan hela tiden.
Första delen till Torekov är i princip helt platt med allt från mjuka stigar och fina grusvägar till steniga och knöliga stigar. Man tar sig förbi gulliga hus, miljoner (nåja) kossor), oräkneliga spång, grindar och stegar. Havet var så bedövande vackert att jag redan där började se fram emot dagens dopp.

Utmed leden finns flera ställen man kan fylla på vatten vilket jag tycker är toppenbra! Vårt andra var i Torekov och det var också då vi kom på att det var Torekov swimrun i dag. Några kilometer senare kom första (herr)laget och med facit i hand så var de överlägsna alla andra för vilken fart och vilken lucka de hade skapat sig!

Havet må ha varit hyfsat stilla men att simma nästan 5 km totalt hade jag tyckt det varit för svalt för mig.

Vi tuffade på och mötte både andra löpare och en massa vandrare. Det gör mig glad att så många är ute och rör på sig och upplever det vackra naturen ger! Innan Hovs Hallar börjar Backarna med stort B. Catrine som ju ska springa 100 miles (dvs 16 mil) på Kullamannen övade på att använda stavarna som kommer behövas. Hon kommer rocka för dels har hon redan gjort över 100 km på ett tufft lopp och dels har hon kutat bl.a denna delen massor av gånger och kan varenda krök.

Dagens mål var badstegen i Kattviks hamn. Eller egentligen var det ju själva badet. Efter 30 superfina km var det minst sagt ljuvligt!

 

Anders och Johan mötte upp även denna gång och vi satt kvar en bra stund och pratade vidare om allt och inget och bara njöt av allt.

Även om jag helst vill vara ledig så känner jag mig ändå hyfsat laddad för att börja jobba i morgon. Mest är jag ändå väldigt glad, nöjd och tacksam. Vore ju konstigt annars efter denna toppendag!

Kram från Ingmarie

Malmö-dag

Sommarkortet för Skånetrafiken gäller inte längre så nu får man betala fullt (dyr)pris igen om man vill åka kommunalt. Ibland är det dock värt både pengarna, nervositeten om det ska fungera eller inte och (framförallt) för att slippa leta parkering i en storstad.

Två anledningar till att jag åkte dit var för att besöka Thomas på Kinesiologikliniken och för att fika med bästa Anna men det var egentligen bara en slags täckmantel för att göra detta mer “legalt”;

Roliga, nyttiga, svettiga och utvecklande pass båda två men på helt olika vid. Mobility är precis som det låter ett pass för att öka rörligheten och Strength för att öka styrkan. Just Prformance-klasserna är alltid i små grupper vilket gör att det nästan blir som att ha en PT vilket jag tycker är riktigt, riktigt bra! Tobias är dessutom en av de populäraste och bästa PT som jag vet.

När jag kom hem blåste det så jag knappt kunde hålla hojjen uppe men badviruset hade planterat sig i skallen och havet drog så då blev det som det brukar bli. Havet vinner alltid!
Det festliga är att trots att vågorna slog ända upp på land så var jag inte ensam om att ha ett havsbad-sug. Här finns många fler än mig som fattat grejen och inte kan avstå ens om det är vintervindar som viner.

Kram från Ingmarie

Dagsutflykt

Man behöver inte åka långt för att uppleva det som att man är på en resa någon helt annanstans. Närutflykter är många gånger verkligen underskattat!

Vi for till Gantofta som ligger knappt 15 km söder om Helsingborg och Rååns dalgång. Det är en del av ett större område och man kan bygga ihop lite olika löp/vandrings-sträckor och även fortsätta på Skåneleden.

Där finns en runda som tar en förbi bl.a Raus kyrka ,  Görarps mölla, ängar, hagar, dalar, berg, spång, små vattenfall och naturligtvis Råån som finns vid ens sida hela tiden. Det är helt galet vackert och omöjligt att helt beskriva med ord och bilder.

Den “längsta” rundan är ca 7 km men jag förlängde en bit på Skåneleden innan jag sprang tillbaka till Anders som hade traskat istället.

Så om du är i närheten missa inte att ta dig dit och upplev detta vackra!

Några stenkast bort ligger Rydebäcks brygga som på många sätt påminner om Åhus brygga. Vattnet var härligt men vågorna sög rejält så jag höll fast mig vid stegen för var inte alls sugen på att fara iväg.

Sen var vi tokhungriga och jag hoppades verkligen att Miss Sally skulle vara värt omvägen så jag inte skulle svälta ihjäl. Eller i alla fall bli ännu mer desperat.  Nu vet jag att det var det! Vilket jättemysigt och trevligt ställe!

Både Tomatsoppan och Tomatpajen was to die for! Vi brukar ofta välja olika rätter och dela på dem för att på så vis få extra mycket av allt! Smart va?

Precis jämte ligger Tomatens hus med butik & bageri. Ja de säljer mycket tomater men även andra grönsaker, blommor, kryddor, olika slags mattillbehör och massor av varianter på bullar och bröd. Vi köpte bl.a deras bovetebröd och mamma mia så gott! Vi har redan ätit upp halva limpan…

Vi köpte också en massa olika växter så nu har vår fina balkong som vi älskar att hänga på, särskilt jag, fått ännu ett lyft.

Faktum ärt att vi redan gjort om jättemycket sen vi flyttade in i maj. Bl.a har Anders helt nytt skrivbord och stol till sitt arbetsrum och jag har fått en arbetsbänk (läs hans begagnade skrivbord) till min “ateljé”. Skoj!

För att riktigt suga musten ur benen så drog jag även iväg till onsdagens crosstraining-pass. Det var j-ä-t-t-e-j-o-b-b-i-g-t och j-ä-t-t-e-r-o-l-i-g-t!

Kram från Ingmarie