Month: oktober 2019
Smart av träning? Och kan en klocka visa fel?
Jag gnetar på med mina intervaller. Mest för att jag tycker det är väldigt skoj! Det händer liksom något hela tiden och man kan inte tänka på så mycket annat än det man håller på med.. Inte jag i alla fall. Det är mindfulness på hög nivå det! Förhoppningsvis blir jag även lite snabbare. Jag blir nog dessvärre även lite korkad för jag kan inte ens räkna! 😱 Planen var att köra 30 minuter av 3 + 2 + 1 min. D.v.s fem stycken om inte multiplikationstabellen ändrats sen jag gick i plugget. Ändå fick jag det till att det skulle bli sex stycken. Det bra med det var ju att jag fick extra bra träning och att jag nu efteråt trots allt tydligen inte är helt genomkorkad för nu kan jag räkna igen. 😀
Körde även det vanliga hopp&skutt i backe plus lite övningar på utegymmet direkt efter. Sån kombo blir jag trött av. Härligt trött! Och lycklig! Så tacksam att kroppen vill och kan.
Det som jag både blir fascinerad och förfasad av är att trots att jag tycker det känns som om farten är i princip precis densamma som för 5-10-15-25 år sedan så visar klockan att min känsla är helt fel. Tokfel! Jättefel! Och alldeles galet fel!😱 Eller så är det helt enkelt fel på klockan. Eller rättare sagt alla klockor..🙄
Men samtidigt så bryr jag mig inte. Det viktigaste för mig är att jag kan, att jag blir trött, inte har ont och att det går framåt.
Sats har många bra klasser men just i dag fanns ingen som helst yoga i värmesal. Det jag egentligen ville ha. Även om allt känns toppenbra just nu så är jag ändå övertygad om att rörlighet och flexibilitet alltid är viktigt. Oavsett ålder, kön, idrott och jobb. Men det blev ett härligt Hot Flex i alla fall och när jag ändå var där passade jag på att gyma lite till. Hur bra utegym än är så ’är det inte lika bra som som ett bra innegym. Tycker jag.
Kram från Ingmarie
Solljus
Fördelarna med kvällsjobb är att jag inte behöver gå upp i snorottan och att jag kan njuta av en löptur i dagsljus. Ännu bättre är det såklart när det är som i dag då solen skinit! Jag passade på att toknjuta!
Utsikten från jobbet blev lite extra cool en sån här dag!
Men det är väl typ de enda fördelarna. Det sliter att jobba skift och komma hem sent. Och att inte få ordentliga pauser. Hur vacker utsikten än är så räcker det inte riktigt för att det ska bli och kännas bra att vara på jobbet. Fortsättning följer…
Kram från Ingmarie
Äntligen måndag!
Måndag betyder ju tidig simträning. 😄 Därför tokälskar jag just den dagen. Bästa veckostarten om du frågar mig. I dag var det Pål som var simcoach. Det är f.ö han som en gång i tiden startade Team Snabbare. Tack för det säger jag! Annars hade jag ju inte haft detta roliga inkl. alla goa kompisar.
Att ha olika coacher är faktiskt oftast väldigt bra. Man får annan input, saker sägs och förklaras på olika vis och nya ögon ser andra saker. Pål gav mig några riktigt bra tips och aha-upplevelser. i dag. Lika häftigt varje gång! Så nu ska jag jobba extra med var jag sätter i höger arm och hur jag sätter i båda.
Planen för dagen var att jag även skulle köra ett gympass efter jobbet. Men det sket sig om jag säger så. Eller rättare sagt, jag bara orkade inte efter en lång dag på benen plus rejäl övertid. Men ett av två är inte fy skam och absolut väldigt mycket bättre än noll av två.
Kram från Ingmarie
Frysigt och geggaskit
Om ca 2,5 månad går Hellas Winterswim Open och jag har på något magiskt vis lyckats anmäla mig till tre sträckor. Inga långa sådana men ändå. De ska simmas! Men jäklar vad skoj och spännande det ska bli! 😃 För att inte tala om vilken rejäl utmaning det blir för en fryslort och värmeälskare för mig.
De nya bryggorna är redan på plats.
I jämförelse med i dag så kommer det garanterat vara betydligt svalare både i vattnet och på land. Det är inte i och för sig inte särskilt varmt någonstans nu om nu någon undrar. 🥶 Fast det var varmare i vattnet än på land… 😁 Och det är fortfarande bara coldswim. För att kallas ice-swim måste det vara under 5 grader Celsius.
10 minuter var jag i. Inget märkvärdigt alls men allt räknas! Vad tycker du förresten om mössan? Det är en f.d kollega som gjort den och jag älskar den!
Jag gjorde en liten film men den funkade inte alls här. Men du hittar den på Insta (Ingmarie_yoging ) om du vill se den.
Efteråt ser det ut ungefär så här. När jag väl fått på mig alla kläder vilket tar sin lilla tid…
För jo det är kallt! Jättekallt! Det finns varm o go bastu i Hellas men jag kör ”the natural way”. D.v.s jag får lov att tina upp på egen hand med varma kläder och hett te. Det hjälper hyfsat. Faktum är att det jobbiga är varken att gå i, simma eller att tampas med att få på kläderna efteråt eftersom jag huttra så in i bängen mycket och hela kroppen liksom vägrar hjälpa till. Särskilt fingrarna.. Nej, det jobbigaste är att cykla hela vägen dit och hem.
Dit för då hinner jag fundera på om jag verkligen ska göra det här (The Monkey-mind är i högform där) och på vägen hem så skakar jag som ett asplöv och både fingrar och fötter är totalt bortdomnade hur mycket jag än vevat med både armar och ben. Genom den hårda vägen har jag sen lärt mig att inte duscha direkt när jag kommer hem hur lockande en varm sådan än är. För snabbt tinade fingrar och tår gör nämligen djävulusiskt ont! 😱 Jag hade på något vis också glömt (läs förträngt) att vi har vintertid nu och att det mörknar nästan innan min lunch har smält undan så det var tur jag kan vägen genom skogen så väl som jag gör.
Löppasset var väldigt mycket varmare. Två timmar i gegga och lera gjorde mig både lycklig och lagom trött. Och skitig. Skorna, och sockarna, som var vita för inte alls längesedan kommer dock aldrig bli sig lika igen. Men det var det värt!
Kram från Ingmarie
När skenet bedrar
Man brukar ju säga att en bild aldrig ljuger men det vet i sjuttsingen. Rent spontant tycker jag denna bilden ser ganska mysig ut. Som om det är en härlig löptur i lampornas sken en tidig höstmorgon/kväll.
Tidig, höst, löptur och lampsken är i och för sig rätt. Men det var totalt mysbefriat. Kallt, regnigt, blåsigt, trögt och tråkigt är en mer korrekt beskrivning. Men så där är det ju ibland och alternativet, att inte kuta alls, hade högst troligt varit ännu sämre. För hur det än är och känns på de där träningspassen oavsett form så ger de till 98% ökad energi. I alla fall för mig. Och den är alltid bra att ha! Särskilt vid ett långt arbetspass.
Det börjar kännas riktigt bra med allt det ny-nya. Den gamla uppvaknings-avdelningen är öppen en vecka till eftersom en del av själva operationsdelen ännu inte helt har flyttat. När jag har varit där så känns det som att behöva gå in i en bunker för den nya delen är så otroligt ljus, lyxig och ”luftig”. Man vänjer sig snabbt!
På tal om lyxigt. I morgon är jag ledig plus att vi får en extra timmes sömn i natt! Även om jag tycker allt det här med att flytta klockan hit och dit är trams, det borde vara sommartid hela tiden, så känns det just nu väldans härligt!
Kram från Ingmarie
Fredags-röj
En löne-fredag kan vara precis hur festlig, slö, slapp, flärdfull och flådig som helst men också hur fullspäckad svettig och maxad som helst. Jag tror jag vågar påstå att min mest varit det sistnämnda…
Den var förvisso arbetsbefriad men det var också mycket som skulle hinnas med. Tandläkar-besök (felfria tänder förutom en som skadats av yttre omständigheter och måste fixas), handla, läkar-besök (inget allvarligt men kräver åtgärd), göra matlådor till helg-jobbandet , telefonsamtal samt fixa några smågrejer inne i city. Ta sig fram inne i stan är i princip alltid en (stressig) utmaning men kanske särskilt en lönefredag-eftermiddag när typ alla som är sugna på att hänga någonstans på AW verkligen gör det. Plus allt transporterande hit och dit med cykel och tuben. Det tar sin lilla tid bara det. 😬
Sen ska det ju tränas också! Och det är såklart festligt!🥳
Gymet var totalt knökfullt när jag var där men det gör mig inte så mycket. Tvärtom faktiskt. jag blir mest bara ännu mer inspirerad. Till en viss gräns förstås. De där som ska sitta (till 98% sker det just sittande) och pilla med telefonen i en massa minuter mellan varje set kan göra mig en smula irriterad. Man måste verkligen inte ha telefonen med sig alltid och hela tiden vara tillgänglig och absolut inte när man tränar. De har nog inte kollat på Anders Hansens ”Hjärn-program”... 🙄 Faktum är att jag inte riktigt kan begripa hur man ö.h.t. kan träna/fika/umgås samtidigt som man håller på med telefonen. Inte enbart för att det är taskigt mot andra, särskilt om man t.ex fikar, men också för att man tappar ju fokus! Eller så är jag bara gammeldags.😁
Passet blev bra i alla fall och jag blev både svettig och trött. Som vanligt alltså. Fredag eller ej. 😀
Ledig vardag brukar vara svårt att få tränings-sällskap av ”vanligt” folk. Alltså sådana som jobbar kontorstider. Därför är det himla bra att jag har likasinnade som jobbar lika ojämnt och oregelbundet som vad jag gör. Per t.ex! Simma ensam är kul men simma med sällskap är banne mig dubbelt skoj! 🤩
Kram från Ingmarie
En vanlig (var)dag
Hur mycket en del än verkar ha fest och flärd i sitt liv ( det är ju lätt att man tror det om man följer det sociala medier-flöde) så består livet trots allt mest av vardag.
I alla fall mitt.
Jag vaknar och går på toa, yogar och mediterar en stund, fixar frukost och glor ut genom samma fönster som jag brukar. Ibland från höger, ibland från vänster sida.
Beroende på arbetstid kan det därefter såklart bli olika men mestadels blir det sen träning, dusch, cykla till Kärrtorps-tuben, åka till Skanstull och sen bussen sista biten till jobbet.
Och där gnetar jag på tills det är både mörkt och sent innan det blir samma väg hem igen.
Skillnaden mot när jag kom är att jag är väldigt mycket tröttare.
Inget fancy alls med en sån (var)dag men just nu funkar det bra och jag gillar mina vardagar! Åtminstone ett tag till och så länge jag kan bryta av med lite fest och flärd-dagar. 🤩 Eller göra som i dag. Inviga ett par sprillans nya skor till löpturen! Det är ju också en slags fest!
Gillar du dina vardagar?
Kram från Ingmarie
En Yang & Yin dag
En gång i veckan ”vågar” jag ösa på med löpintervaller. Ösa på med mina mått mätt alltså. 🤪 Allt är ju som bekant relativt men vi kan väl säga så här. Den fart jag har på intervallerna nu för tiden är ungefär den jag hade på långpassen förr. Dvs när benen var raskare, kroppen piggare och passet visade att jag var sub 45 år. Kanske t.o.m 40. 🙄 Även minnena blandas ju liksom ihop ju fler år man haft förmånen att få leva.
Hå hå ja ja. Men då är då och nu är nu. Jag är jättetacksam över att kroppen över huvudtaget vill och kan kuta intervaller. Klockan må visa ”långsamma” intervaller men känslan är densamma som för 20 år sedan. Liksom ansträngningen. Jag blir lika trött oavsett att benen springer långsammare. I min värld är det ändå det viktigast.
5 x 5 min. ( vila 1 min) + hopp&skutt i uppförsbacke och styrka på utegymet.
Det var onekligen lite extra skönt att ”bara” behöva leda ett yin yoga pass efter det där. Yin är verkligen guld för alla kroppar men kanske särskilt för dagens ”moderna” stela, stressade, spända och yang-överflödiga kroppar Yinyoga är egentligen precis som annan yoga – men också dess motsats. Man gör den långsamt, i stillhet och i medveten närvaro. Positionerna kan vara utmanande men man eftersträvar ingen perfektion och man varken pressar, pushar eller trycker på. I stället handlar det om att slappna av i musklerna och låta gravitationen göra jobbet. När jag har klass är jag oftast med på så vis att jag gör positionerna. Numera kan jag verkligen slappna av även om jag så att säga är aktiv. Och jag Älskar det!
Jag gillar i princip all slags yoga och det fina är ju att ingen utesluter den andra. Man kan ju faktiskt göra alla former när som helst och hur som helst. Jag väljer helt enkelt efter vad jag behöver och är sugen på. Faktum är att det är lite samma med löpningen. Jag har en grundplan men följer inget slaviskt schema utan gör oftast det jag känner för. Särskilt intervallerna! Och det börjar kännas som det är dax att försöka sig på två fartpass/vecka väldigt snart.
Hur gör du? Kör du alltid samma yogaform och/eller följer ett träningsprogram? Och framförallt, hur skapar du balans mellan Yin & Yang?
Kram från Ingmarie
Veckans tänkvärda
Some people never go crazy. What truly horrible lives they must lead.
/Charles Bukowski