De första 2023

Jag älskar att springa från A till B. Det blir liksom ett öäventyr även om jag vet vart jag ska/ hur det ser ut. I dag visste jag hur halva vägen var men resten var outforskat. Anders parkerade vid Fårabäck och jag sprang först dit och sen en runda i skogen där. Jag kan konstatera att “vår” skog är en guldklimp i jämförelse, att det är skönt med medvind när det blåser så man nästan lyfter, att det kan vara lika varmt första januari som på midsommar, att kusten kan vara smärtsamt vacker, att tuffa intervaller + tung styrka ger trötta ben och att tallksog skyddar extremt mycket mot vinden.

En ovanlig syn men den sista dryga kilometern till bilen höll vi faktiskt sällskap!

Naturligtvis ville jag bada också så här på årets första dag och jag råkar vara ledig. Ofattbart nog hittade vi en vik på Landön där det var lä! Kolla färgerna! Nästan så man tror det är på låtsas men det är det inte.

Vårt hem börjar också ta mer och mer form. När vi fått (betalat) Halmstad-lyan och får bort det som ska dit kommer allt bli ännu bättre!

Hur började du ditt 2023?

Kram från Ingmarie

God fortsättning!

En juldag på en ledig söndag innebär lite längre löpning för mig. För att synka våra olika löpturer åkte Anders till Äspet och sprang där medan jag tog den “långa” delen av Skåneleden dit med förlängning så det blev två timmar. Precis lagom i dag!


90% av hela rundan går på fina stigar, grusvägar och djup sand. Resten är asfalt men det är ok även för mina klena fötter. Vindstilla i skogen och friska byar vid havet.

(Is)vindar och luriga vågor eller ej. Har badviruset fastnat i hjärnan så vet du hur det blir…

Man ångrar aldrig ett bad eller en sprada för det är alltid lika härligt!

Kram från Ingmarie

Det finns alltid ett sista

Man ska aldrig säga aldrig men nu har jag högst troligt jobbat mitt sista pass på SÖS och akuten. Märklig känsla, faktiskt lite sorgligt, men ångrar jag mig finns det garanterat kvar och jag vet att jag är välkommen dit igen. Samtidigt är jag tacksam att jag känner som jag gör för det betyder ju att jag haft det bra och trivts!

Därmed var det också sista spradan dit.

Det kändes helt ok att kuta trots geggan, slasket och sliret. Ingen kan väl gilla det här? I skogen ser det nästan ut som det varit krig med alla nedfallna träd och grenar. Det är väl bara ren tur att man inte fått något i skallen…

Nu har jag bara några Sats-pass kvar, några utflykter, något äventyr och en massa fixande innan vi lämnar 08a land. Det är en märklig känsla!

Kram från Ingmarie

Ljus

Jag vet att många tycker november är extra jobbig pga mörkret och att man har en hel vinter framför sig. Jag tycker också det egentligen men skumt nog gillar jag november. Antagligen för att risken för snö, modd och is är minimal och för att jag tycker det gråa, dimmiga och dämpade färgerna är otroligt vackra! 😍

Men visst behöver även jag ljuset. Jättemycket!

Att kunna sprada mitt på dagen är därför extra superlyxigt. ( En fördel med skiftjobb i alla fall 😀.)




Och allvarligt talat, månens sken är inte så dumt det heller! 🤩

Hur upplever du november?

Kram från Ingmarie 

 

När det händer!

Det är inte ofta det händer men i dag sprang minsann jag och Anders ihop. I alla fall på samma plats och tillsammans en liten bit.

Vi tog vår nya utflyktskompis (dvs bilen som vi kallar för “Tigern”) ut till Skedalaskogen och fina Ön. Anders hade inte sprungit där innan och hur mycket jag än försökt förklara hur fint det är där så hade han nog inte fattat för han var minst sagt lyrisk. Och helt ärligt, hur förklarar man en sagoskog?

Det är också där ute fina, fina Torvsjön är. Jag älskar verkligen den sjön. Så vansinnigt vacker att det gör ont i ögonen!

Och kolla vad som hände!!!! Magin tog tydligen även tag i Anders!

Vi har även fixat en massa grejer, hängt med mamma och Ulf och kollat in vårt nya “sommarresidens”. Antagligen universums minsta residens men det blir det man tänker och vill, eller hur? I mars ska det vara inflyttningsklart så det blir väl typ lagom tills vi fått ordning på allt i Åhus. Men till nästa sommar då minsann! Då har vi två ställen att njuta av!

Vårt fönster längst upp till höger

Kram från Ingmarie

Passar på

Första löprundan utan gå-paus!🥳🥳🥳

Eller nu ljög jag lite för jag gick några hundra meter i början plus upp för en av de värsta backarna. (Den är tuff även när man är i form!🤪)

Det blev även en paus när jag kom till Söderbysjön för hur skulle jag kunna låta bli att sprada när det är så här??? Det vore ju verkligen kriminellt att inte passa på!😄 För vem vet när och om det blir en nästa gång?


Kram från Ingmarie 

Hjärnan & jag

När tanken på att bada/sprada dykt upp i mitt huvud är det i princip helt omöjligt att få bort den. Den kommer antagligen någonstans från mitt undermedvetna som också vet att det är praktiskt möjligt för jag får aldrig, eller åtminstone väldigt sällan, en sån idé när jag t ex jobbar eller har lagt mig för att sova. 😄 Fascinerande och spännande tycker jag! Det där hur tankar och känslor till synes helt oförklarligt dyker upp.

Min sprada-längtan började redan när jag vaknade i dag och jag visste redan när jag stack ut att jag skulle göra det fastän jag samtidigt tänkte att det var alldeles för kallt och att det skulle bli extra kämpigt att fortsätta springa efteråt. Efteråt undrar jag, som vanligt hur jag ens kunde tveka. jag har som sagt var aldrig någonsin ångrat en sprada eller ett bad. Inte ens fastän jag frusit så jag knappt fått på mig kläderna eller har fått stressa efteråt för att hinna. (det tar ju trots allt lite extra tid.)
Det gick helt ok att springa/jogga och nu går jag max 10% av hela rundan. Hurra! Men det går banne mig inte fort. Lite snabbare än styrfart med betoning på lite.

Hjärnan jobbar ungefär på samma sätt med simningen fast där har jag ju mer noga planerat för man tar sig inte besväret att ta sig ända dit om man inte ska simma.🤪 Har jag bestämt mig för att simma så kan jag inte släppa den tanken för hela kroppen skriker efter att få sträcka ut. Före tänker jag ändå jätteofta att jag simmar bara kort och lugnt men sen blir det ändå nästan alltid både hårdare och längre. Vem försöker lura vem egentligen?🙄😀

Egentligen är det nog så här min skalle fungerar ö h t. I synnerhet när det gäller träning. Jag kan absolut lägga till och ändra själva passet men det ska väldigt, väldigt, väldigt mycket till för att jag ska skippa det helt när jag bestämt och planerat något. På gott och ont. Att träna med ett läckande blodkärl var ju t.ex inte så bra, eller smart, men å andra sidan gjorde kanske all min envishet och fysiska uthållighet att jag så här fyra veckor efter kraschen är så gott som helst återhämtad igen! Gårdagens prov visade att mitt Hb nu är hela 122. Känner mig ju nästan dopad!

Kram från Ingmarie

Favorit-boosten

Flaten-rundan är min mysrunda. Tar det alltid lugnt och verkligen njuter när jag springer där. Finns liksom inget parti som är tråkigt utom möjligtvis första, och sista, delen av transportsträckan dit.🤪 Det går upp, ner, kringelikrok, i skog, utmed vattnet och förbi söta kolonistugor.

Förutom att den är fin och varierande finns det massor av bra sprada-ställen. Just denna platsen gillar jag jättemycket för det är nästan aldrig någon där. En perfekt förejobbet-boost!

 

 

Kram från Ingmarie

Räddningen

Jag är som bekant inte mycket för läkemedel men jag är otroligt tacksam över att vissa finns. T ex narkos, bedövning, antibiotika och smärtstillande. Utan de sistnämnda hade det garanterat varit olidligt efter gårdagens borrande och grävande i min stackars käke.😱 Enda nackdelen är att jag blir så förbenat sov-trött av dem. Så där så jag snudd på kan stå och sova.😳

Tur jag kunde springa och sprada i dag så jag blev lite mer vaken innan jobbet.🤪

Kram från Ingmarie

Teknikstrul

Har du saknat mig här?🤪

Tekniken la av och jag blev portad från bloggen men Anders har nu fixat det.❣️

Hos mig är det höst och även om jag älskar sommaren allra mest är det nu bästa sprada-säsongen börjar ”på riktigt ”.😍

I går blev det efter en kickaigångbenen-fartlek.

I dag en förejobbet-sprada.

Jag var bra sugen att hoppa i efter gårdagens styrkepass också för jag tog i så svetten rann så mycket att t o m PT-Raffe blev impad.🤪

I stället blev det massor av god vegomat på Chutney  tillsammans med en vän.❣️

Jag älskar att jag vet att jag kommer bli mätt. Det blir man alltid för.Passade även på att, som flera gånger förr, köpa med mig mat via To Good To Go.. Så himla bra grej! Ingen mat slängs och jag sparar pengar!🥳

Hur har du det?

Kram från Ingmarie