Sprängd bubbla

Den där Skaparlada-Rådmansö-lugnalivet-bubblan jag njutit av försvann betydligt snabbare än den kom. Upp i ottan, gym, jobb, jobb, jobb, vattenlöpning, hem, slutirutan.

Det är ganska galet när man tänker efter.

Men utan dessa tokdagar så hade antagligen inte de där sköna inneibubblan-dagarna varit riktigt lika härliga. Det är i alla fall vad jag försöker intala mig…

Hur tänker du?

Kram från Ingmarie

Skaparladan dag 6

Ännu en gång vaknade jag tidigare än vad som kan vara nyttigt men jag antar det är för att hjärnan är full av färg, form och idéer. Så där så jag bara ville upp direkt så jag kunde få sätta i gång.

Men jag bestämde mig ändå för att springa först. Kolla vilken morgon jag bjöds på!

Och Djupsjön alltså.

Helt totalt och absolut omöjlig att motstå!

När klockan var 9 hade jag hunnit med både den där morgonturen, duschat, käkat frukost, cyklat till Skaparladan, målat i nästan två timmar och var redo för en hel timmes hjärtchackra-meditation som Jonna ledde ute i det fria. Fantastiskt!!!

Jag har jobbat på med mina idéer hela dagen och finslipat på en del andra målningar jag har. Och helt kasserat två av de projekt jag hade. Inte slängt dem men delat dem i två och målat över. Så kan det nämligen också bli. 🤪

Typ så här :

Fortsättning följer. De håller på att bli något helt annat med helt andra färger.

Jag for in till “stan” i dag också. Dels för (p)rehab på gymet för nu vet jag att det är hamstring som är ledset. MR visade ödem/vätskefylldad vid fästet och det är ju si då där bra om jag säger så. Det går över men det tar tid. Jag är i alla fall tacksam att inget var sönder och att jag har noll tendens till artros.🤩

Mest for jag hela vägen till stan för att besöka den här.

När jag och Anders var här för två år sedan var vi här i Gillfjärden och simmade och det var lika vackert då. Det var ju förresten även den sommaren jag hittade Skaparladan. Eller om det var den som hittade mig. Vem vet liksom…?

Gissa om jag fick en härlig simtur?!

Kram från Ingmarie

Skaparladan dag 5

Förhållandet till tid kan verkligen vara märkligt. Ibland vill man den ska gå fort, fort så att något kan starta eller ta slut. Ibland vill man att den bara ska stanna. Eller åtminstone gå väldigt, väldigt, väldigt långsamt. Det önskar jag den gjorde nu. Stannade. Eller åtminstone blev vandrandepinne-långsam. Så jag fick fortsätta vara här och leva detta målarliv jätte-länge till.

Det finns så mycket att upptäcka, se och göra i och runt Skaparladan trots att det troligtvis är en av de stillsammaste platserna du kan finna. Men det är väl därför det händer så mycket för i det lilla kan det ske stora saker.

Jag var inne en sväng i “stan” (dvs Norrtälje) i dag för att handla och gyma och höll på att få trängselsjuka! Helt ärligt tror jag att jag skulle kunna bli en riktig enstöring om jag inte ser upp. 🤪 Fast mest är jag nog helt enkelt en social ensamvarg.

Jag tror f.ö det här måste vara en av de tråkigaste träningsmaskinerna som finns.

Trodde det kanske ändrat sig sen jag körde sist för något år sedan men icke. 30 min. stod jag ut sen gav jag upp och hängav mig helt åt gymet. Det är skoj däremot. Nu lär det dröja ytterligare (minst) ett år innan jag testar igen.

Vattenlöpa i sjö kan jag däremot göra i princip hur länge som helst. Eller i alla fall tills jag fryser för mycket. Vilken frihet det är! Särskilt när man har en sån här skönhet helt för sig själv!

http://media.yoging.se/2019/07/img_1839.mov

Djupsjön alltså! Vilken (ännu så länge) väl bevarad hemlighet. 😍

Kram från Ingmarie

Skaparladan dag 3

Ännu har jag inte fått svar på magnetröntgen jag gjorde i lördags men jag fortsätter (p)rehaba som om det är en hamstringskada . Det är ju liksom aldrig “fel” oavsett. För att göra det på bästa vis krävs ett gym och även om Rådmansö må vara ett paradis med jordens bästa Skaparlada och Bageri så måste men åka in till Norrtälje för att hitta ett sånt.

Jag valde att testa Nordic Wellness och det var helt ok. Fräscht med bra grejer och en sån här gammal sidocore-goding!

Musiken var dock inte den bästa. Jag fattar att det kan vara svårt att göra alla nöjda när det gäller det men helt ärligt måste det väl finnas vissa gränser och regler på hur extremt det får vara.😱 Tur jag är bra på att fokusera…

Bilderna är från i lördags men hör är några av mina hamstringövningar. “Glidet” och excentrisk hamstringcurl. “Bollen” gör jag i princip varje dag för den är en sån där “allmänt bra” övning. Ffa för ryggen.😍

Mest har jag såklart målat. Jag sov bra men för få timmar och vaknade snortidigt. Men i stället för att försöka somna om traskade jag i väg till mitt staffli. Jag var absolut först på plats och det var så härligt! Jag har tre tavlor jag håller på med just nu och har ännu ingen aning om vad/hur de kommer bli. Vilket är precis som det ska vara! Det är en väldigt befriande känsla att liksom bara vara i skapandet och se vad som händer. Något blir det ju alltid.

Och du vet väl att man kan besöka Skaparladan utan att gå kurs? Jag lovar att det är värt åkturen dit! ( Och missa som sagt var inte bageriet! Jag återkommer till det senare.)

Kram från Ingmarie

Jobbladdning

Mitt jobb är ju en smula oförutsägbart så för att inte komma dit och vara helt slutkörd så brukar jag se till att inte köra något allt gör hårt träningspass innan. Tränar gör jag dock alltid för annars skulle jag vara superseg. Både i kropp och knopp.

Ibland går det dock si så där med det där att ta det lugnt. När jag var nästan klar med mitt gympass (testade Sats i Farsta där jag aldrig varit innan) så hittade jag en ledig boxsäck och sen blev det som det blev och gick som det gick…

Nåja. Jag var i alla fall go, glad, lugn och avslappnad på jobbet.🤪

Kram från Ingmarie

Finbesök, höstrusk och coachning

Vår lilla kompis Demi är på besök igen! Vilken lycka för oss! Jag hoppas verkligen hon känner samma och kommer trivas här.

Hon älskar att gosa och sova nära.

Och att yoga och meditera.

Så himla mysigt!

Som den värmeälskare jag är så tyckte (tycker) jag dock inte det är riktigt lika mysigt ute. Kalendern säger 5/7 men det känns mer som 5/10.🥶

Springa och utegyma är en sak. Då kan jag hålla värmen. Särskilt som i dag när jag kunde kuta hela tiden utom i en ynka backe där jag valde att gå för benets skull bara för att den är så förbenat brant. Backen alltså.

En av mina (p)rehab-övningar för benet.

Det är segt och tungt men allra mest bara väldigt härligt och jag är så lycklig!!!

Temperaturen i Hellas-sjön är förvisso högre än lufttemperaturen men på bara några dagar har det blivit betydligt svalare. Typ 4 grader. Fortsätter det så här är det ju snart en-siffrigt. Huga!

Men jag och Fredrik var på plats ändå för det ska ruskigt mycket till för att jag/vi skulle missa eller ställa in vårt första coachpass med Simfröken Ville..

När det är så här skoj spelar det ingen som helst roll att det är lite svalt. Ville är grym! Nya insikter, nya drills, nya tips och galet mycket skratt. (Det är också Ville som tagit sim-bilderna.)

Att mina fingrar blir så här “färgglada” är smällar man får ta… Det går över och är så värt det!

Längtar redan till nästa pass! Tack och lov har jag numera även ett gediget simprogram à la Ville att följa. Ett program som förhoppningsvis ska ta mig ända fram till ett nytt mål. Mer om det sen.

Och jag har ju mina goa Dryrobe! Den värmer upp även de allra stelfrusnaste fingrar.

För att inte tala om den där fyrbenta lilla kaminen.

Kram från Ingmarie

Typiskt bra

“Dåligt väder”, dvs regn och under 12 grader, betyder gott om plats i bassängen!

Men det betyder också ont om plats på gymet.

Båda hade sin charm, sitt syfte och sina skojigheter. Och båda gav bra träningspass! Det är väl ändå det som är det viktigaste? 😍

För övrigt tycker jag det är underbart att efter förbudet infördes kunna gå förbi uteserveringarna, busshållsplatserna och entréer utan att behöva hålla andan. Vad tycker du?

Kram från Ingmarie

Mer hopp!

Att jag är en slow starter är ingen nyhet och oftast har jag “vunnit” på det i slutändan. Men ibland ställer det till det. I flera veckor har jag tänkt gå till sjukgymnast Oskar på Sofo (eller fysioterapeut som det numera egentligen heter) men liksom inte tagit mig för att boka tid. Enda ursäkten är lättja för det är flera som sagt jag borde träffa honom just för att han är så bra. Till mitt försvar får jag väl också säga att det varit svårt hitta en tid och att jag någonstans velat ha en “ordentlig” diagnos innan.

I dag blev det i alla fall (äntligen) dax och nu vet även jag att han är bra.Typ superduperbra!

Att förklara alla turer, symtom och smärtvarianter med mitt ben är inte helt enkelt och det tar tid om man ska få med allt. Oskar lyssnade, frågade, lyssnade och sammanfattade. Sen gick han noga igenom mitt ben med olika slags tester och för honom var svaret glasklart. Det är hamstringfästet som är skadat. På lördag ska jag göra en MR (tjat lönar sig) så då får vi se om det stämmer men jag är så gott som säker att det gör det. Bara hoppas det inte är något ytterligare mer. Orsaken lär vi aldrig få veta men det är högst troligt så som jag skrivit innan en olycklig kombination av en massa olika faktorer.

Så nu är rehab påbörjad. Jag har ju viss erfarenhet av just hamstringskador och tänker att kunde jag rehaba en avsliten och fastsydd hamstring så kan jag nog sjuttsingen även rehaba en överansträngd.😀

Hur det blir med det här äventyret får tiden utvisa men det känns högst osäkert. 😔

Såklart det inte bara blev rehab när jag ändå var på gymet. Det finns för mycket skoj helt enkelt!

Med en stor havrecappu i magen blev det även 130 minuter poolrun (bra krut i den tydligen) inkl 3 rejäla regnskurar. Är man i en bassäng samtidigt som det regnar uppifrån blir det extra blött när det stänker upp igen. Turligt nog är jag inte är gjord av socker så jag skrattade mest.

Kurerad?

Något har hänt. Med benet. I alla fall i dag. Kunde inte kuta 100% av den timmen jag var ute men åtminstone 90! Som ett mirakel!

Det där att simma långt kanske gjorde susen? Eller är det vetskapen om att det kommer bli en MR som gjorde det? Vem vet…

Nu vet jag i och för sig inte hur det är i morgon, ett ok pass är ju liksom inte någon garanti för att det blir ett andra, men härligt var det!

Eftersom tvådagars-ledigheten var slut, och resten av dagen/kvällen alltså skulle tillbringas i landstingsuniformen, passade jag också på att använda Hellas utegym. Som mest var vi typ 3 pers där. Lyxigt värre! 🤩

Och sprada såklart! Ingen dag är fullkomlig utan att kroppen doppats i vatten på något vis. (Duscha/bada badkar räknas inte.)

Kram från Ingmarie

Utedag

Visst är det härligt när man kan göra all träning ute? Jag älskar det!

Det fanns inget som kunde motivera mig till att köra styrka inne i dag. Inte ens kälken.Eller box-säcken. 🤪

Vattenlöpningen brukar ju vara utomhus då länge utebadet är öppet men i dag kände jag att det var dax att testa i närmsta sjön. Underbart! Fast jag fuskade med att ha swimrundräkten på. Det märkliga är nämligen att det är mycket kallare att vattenlöpa än att simma så utan “fusket” hade det inte blivit särskilt länge.

En sak blev dock inne. Yin yogan. Helt enkelt för att det var ett arbetspass och jag var (den anställda) instruktören. Då får man lyda.🤪

Men vad jag saknat det! Älskar både att utöva och instruera yin och jag blir såklart extra glad när så många kom fram efteråt för att säga tack.🙏🏻 Och för att de sagt till i repan att de vill jag ska ha fast klass där (igen).😍

Jag tänker att det blir som det är menat. Annars fortsätter jag helt enkelt att leva vikarieliv. Även om det är inomhus.

Kram från Ingmarie