Gym

Another Tribute

Leave a Comment

Minns du att jag och Trish var på ABBA The Tribute?. I dag var vi på ännu en Tribute på samma fina ställe. Stayin´ Alive – One night of the Bee Gees.

Abba-Tributen var bra men det var inte Abba men dessa var banne mig Bee Gees!

Det var s-å-h-i-m-l-a-b-r-a!
Alltså typ världssuperbäst-bra!

Jag blev plötsligt 15 år igen och dansade så svetten rann. Så sjukt skoj!
Om du levde på 70-talet och får chans att uppleva dessa så tveka inte!

Vi hade tack och lov laddat med bra mat innan på ett riktigt bra ställe.

Jag hade dessutom gjort av med energi både på gymet och en härlig tur på trailsen. 28 grader i skuggan! Perfekt Ingmarie-väder!

Kram från Ingmarie

Mini-roadtrip

Leave a Comment

Vi har åkt Turqoise trail flera gånger och varje gång hittar vi nya grejer att se och varje gång är vi lika fascinerade.

Själva vägen går mellan Santa Fe och Albuquerque utmed Highway 14 och är ca 8 mil men man ska ta sig dit och tillbaka också så det blir nästan det dubbla totalt.

Vi körde den motsols i dag och började med den ganska långa motorvägen mot Santa Fe innan vi tog av in mot Cerillos.
det är en liten, liten by med historia både från Native Americans och spanjorerna som kom hit och  bl.a öppnade mineral-gruvor. Här finns fortfarande en riktig Saloon liksom en hel del suspekta hus… Den pyttelilla parken var perfekt för en fika paus.

Några kilometer senare ligger Madrid. Det är utan tvekan ruttens livligaste och gulligaste by med triljoner små butiker, caféer och matställen. Det är också triljoner andra som vill dit och i princip var man än parkerar kostar det $5. Om man hittar någon vill säga. Vi hittade ingen och sparade därmed både de pengarna och från ev köp som antagligen blivit. (Försöker se det positiva i det hela för det är verkligen värt att stanna där!)

Ännu lite senare kommer man till baksidan av Sandia Mountains. Upp till toppen är det hela 2 mil (!) och vägen är allt utom rak. Men vyn där uppe på 3200 m ö h är ett måste att se när man är här. Även för mig som så lätt blir höghöjds-sjuk. Just i dag gick det dock riktigt bra! Tror det är Albuquerque-luften! haha

Före det där sprang vi en härlig runda tillsammans nedanför berget och på andra sidan. Dvs “hemma”. Benen kändes helt ok trots gårdagens äventyr.

Observera att Anders har både shorts och T-shirt! Han har börjat lära sig. 😀

Efter roadtripen var jag även en sväng på gymet. Absolut noll benövningar men överkropp och extra stretch/yoga. Väldigt skönt och välbehövligt.

Kram från Ingmarie

Suger ut det sista och laddar för i morgon

2 Comments

Sista dagen på vår lilla roadtrip i dag. Egentligen i går men vi bestämde oss för att stanna en natt till här i Pagosa Springs både för att hinna se och uppleva lite mer och för att ha en lite mer chill dag utan en massa bilåkande. Det blir tillräckligt mycket i morgon men jag har hittat en perfekt rastplats!

För att jag inte varken skulle springa fel eller för mycket valde vi att åka till Coyote trail som är en rundslinga.

Nu blev det ändå inte bara rundan för jag hade så mycket spring i benen att jag fick vända x flera och springa tillbaka till Anders. Det var så makalöst vackert att vi totalt tappade hakorna. Ganska kuperat (såna där långa sega backar som jag älskar), en del gegga efter snösmältningen, ytterst lite “bröte” och ett mycket varierande landskap med allt från ängar i dalen till höga träd med milsvid utsikt.

Jag höll mig till att springa under en timme, 55 minuter för att vara exakt, men jag hade lätt velat göra den en gång till åt andra hållet.

Om du undrar över våra olika klädval så beror det på att A är en smula ljusskygg (läs rädd för att bränna sig och förblir därmed alltid ljusskygg) och har inte riktigt  fattat att +2 grader på morgonen snart förvandlas till minst 15 till när solen kommer fram

Sen gjorde vi som i går och drog till byn och “gratis-hotspringen”. Flodvattnet var högre i dag så det kom in lite isvatten i det varma men det var ändå jättehärligt. Jag for upp och ner på varje sida för att få njuta av båda. Hot på ena sidan och smält isvatten på den andra. Kan det bli mycket bättre!?

Varje gång vi varit där har vi träffat en massa trevliga människor från när och fjärran och samtalen har blivit lika varierande som i jaccuzzin “där hemma”. Väldigt roligt och spännande. Man lär sig onekligen

en hel del om både människor och USA på det viset.

Nästan precis jämte oss ligger ett stort fint “Recreation center” med både pool och gym. Såklart jag var “tvungen” att testa det också. haha.

Här bor förresten vi just nu. Eget litet hus med allt man kan behöva.

Vi har helt klart lyckats pricka in bästa tiden överallt för det är precis före den stora invasionen så vi har sluppit köer och trängsel. Samtidigt är allt öppet och “redo” för det som komma ska. Att vi haft sån tur med vädret är helt otroligt! Det kunde ju varit som i måndags hela tiden!

Kram från Ingmarie

Nytt ställe och ny stat

Leave a Comment

Vi lämnade verkligen Moab i perfekt tid för helt plötsligt blev det snorkallt!

För att vara effektiv, och vila benen, körde jag gymet innan vi körde och det var ett bra val.

 

Faktum är att vi kört genom både regn, hagel, snöblandat och snö. Makalöst hur ett väder kan skifta så!

På vägen mot första stoppet passerade vi bl.a Wilson Arch. Undra hur många vi egentligen sett dessa dagar!?

Four Corners Monument är det enda stället i USA där fyra stater möts. Arizona, New Mexico, Utah och Colorado. Det ligger mitt ute i ingenstans. De flesta områden runt omkring tillhör ursprungsbefolkningen som funnits här i hundratals år och hela området tillhör ett större område som kallas Colorado Plateau vars natur är mestadels oländig, avlägsen och torr.
Själva monumentet är egentligen bara en platta men man har byggt upp runt om den och man kan både lära sig mer om ursprungsbefolkningen, äta local food och köpa hantverk.

Vi hade ingen riktig bild av vad som väntade men det kändes som en verklig turist-grej som man “bör” göra.
Eftersom det stödjer urbefolkningen så kändes det som en extra bra grej och det var himla roligt! Tydligen kan det vara timtals med köer och man får då bara ta 3 foto. När vi var där var det max 20 pers så vi tog väldigt många fler och väntetiden var typ 10 sekunder. Vi hade även tur med vädret för när vi var där sken solen så det sved i ögonen och när vi satte oss i bilen började det snö-regna.

Vi har sen åkt genom djupa skogar, öppna fält, blomstrande samhälle såväl som övergivna, pampiga gårdar såväl som fallfärdiga ruckel och häftiga väderfenomen.

Vi har sett rancher, snötäckta berg, uttorkade bäckar, virvlande floder, kor, får, hästar och även Chimney Rock Monument. Det är främst känt för att ha några av de största och äldsta Pueblos i sydvästra Coloroado men även för major Lunar Standstill (MLS) dvs när månen står mitt emellan de båda pelarna och som bara händer var 18,6 år.
När vi väl var där var det stängt så vi fick nöja oss med att se allt på håll.

Nu har vi landat i Pagosa Springs och jag tror banne mig vi har hamnat i ännu en pärla!

Kram från Ingmarie

Moab dag 3

Jag undrar allt hur mycket intryck en hjärna kan klara av på en dag. Min är i alla fall proppfull just nu så håll i hatten för nu blir det galet mycket bilder!

Vi började med att åka Scenic Driveway nr 279 till Potash Road där det finns både trails och dirt-roads. En makalöst vacker väg utmed Colorado River.

Jug handle Arch

Tågfrakt av olika mineraler

Anders tog Longbow arch trailen medan jag började med grusvägen/Poison Spider trailen (fråga mig inte varför den heter så…). Båda började brant uppför och underlaget var blandat men det kändes helt ok. Moab är ju “bara” ca 1200 m ö h så plötsligt känns även uppförsbackarna enkla! haha

Denna vägen är en av de mest populära för motorcykel och fyrhjulsdrivna “monster” och först tänkte jag nästan vända när de kom brölande. För mig känns det helt galet att ta sig fram i naturen på det viset men så tänkte jag om. Alla är ju faktiskt inte som mig och dessutom var alla väldigt trevliga och hjälpsamma. Vet inte hur många gånger jag fick frågan om jag ville ha vatten och hejaropen var fler än om jag sprungit lopp! En man skrek att “wow you are the fittest woman I´ve seen and I can´t belive you´ve run up those hills! I´ve never seen any woman running here”. Vem kan liksom vara arg på en som säger så?Själv fattar jag inte varken hur de kan eller vågar köra de där fordonen i den här terrängen.
Uppe på toppen var det platt och lättsprunget blandat med coola klippor och röd, mjuk sand. Jag sprang även en bit på den där Longbow trailen där den enda jag mötte var Anders.

Här gick det inte fort…

De här blir nog aldrig grå-blå igen..

Egentligen hade vi inte tänkt att kolla på så mycket mer men så fick jag ett hiskeligt badsug så vi åkte till Colorado River för att försöka hitta något av de ställen vi blivit tipsade om men det gick si så där så det blev inget bad. (Jag har dock inte gett upp om det!)

I stället hamnade vi i Arches Nationalpark.

Det är härifrån du säkert har sett bilder på de spektakulära röda bergsformationerna och jag har velat åka hit så länge jag vetat att det funnits. Förväntningarna var minst sagt skyhöga och allt jag kan säga är att de infriades med råge. Detta landskap är helt omöjligt att beskriva och vi konstaterade flera gånger att detta var bland det häftigaste och coolaste vi sett och upplevt. Kanske kan dessa bilder ge en liten hint.

Vi hann precis de ca 3 milen till slutet av vägen för att kunna avnjuta kvällsmaten i solnedgången. Snacka om bra tajming!

Fyra timmar var vi där och hann precis ut ur parken innan det blev kolsvart. Vi har inte hunnit se riktigt allt men vi har fler dagar och våra huvud och hjärtan hade ändå inte fått plats med mer i dag.

Och just det ja. Jag har gymat också! Det känns som jag kommer att somna ovaggad om en stund…

Chocholate & Coffee

Just nu sitter vi i soffan med benen i högläge, några bagels med ett berg av groddar, hummus och annat gott. Man skulle verkligen kunna tro att vi inte fått mat på hela dagen men så är det i-n-t-e. Det är egentligen tvärtom.

Vi har dels frossat i oss, efter en gigantisk frukost, varsin jättelunch på Wholefoods. Dyrt som skam men jösses så värt det!

Sen har vi varit på årets Southwest Chocolate & Coffee fest på Expo New Mexico. Själva festivalen är gigantisk med 200 utställare både ute och inne, olika scener med demos och tävlingar plus oräkneliga smakprover. Själva Expo NM är x antal gånger större med allt från Horse-racing till Fleamarkets och där är alltid en massa olika aktiviteter. Jag har varit där flera gånger och aldrig blivit besviken även om det (också) är snordyrt. Bara parkera bilen kostar $10 och inträdet $15/skalle. Sen vill man ju antagligen köpa något också. I princip är jag emot inträde till ställe där det handlar om att man ska köpa. Väldigt osmart faktiskt för om det hade varit gratis hade jag garanterat köpt mer. Jag hade dock ett “gratis” inträde efter det där jobbiga loppet.

Vi åt och drack så mycket att jag trodde magen skulle spricka. Kaffe, rostade nötter av olika slag, ännu mer kaffe, Cbd-olja, choklad, choklad, choklad, lite mer kaffe och cookies.
Det finns verkligen sjukt mycket kaffe- och chokladsorter! Där fanns även massor av olika NM- delikatesser, te, hudvårdsprodukter, vin, öl, krimskrams, muggar och köksprodukter.
Galet skoj men efter ett par timmar var vi heeeelt slut och väldigt nöjda både med besöket och våra inköp.

Det är inte mjölkchoklad utan ÖL! Plus Chokladmandel, några organic soaps och mjölkchoklad.

Nu antar jag att du inte tror att vi bara ätit och druckit oss igenom denna dagen.
Det stämmer inte heller.
Vi har faktiskt tränat också.

Började med löpning nere vid floden. Intervaller för mig och ett första distanspass denna gången för Anders.
Det har blåst friskt här i dag och i motvinden dog jag nästan. I medvinden kände jag mig som Bolt. haha

3 x 10 min med 2 min vila + hopp&skutt.

På tal om hopp. Det gick si så där med att synka våra hopp.

Jag har dessutom kört ett pass på gymet (mest ben) och vattenlöpt.

Nu blir det inte mycket mer aktiviteter i dag för någon av oss. Ska ladda för morgondagen.

Kram från Ingmarie

Startar upp Anders

Tiguan-bilen var hur bra som helst men vi har bytt upp oss ännu ett snäpp.
Gratis!
Hur?
Tja är man trevlig så är man. haha

Fast inte bara. Vi kom på, i dag, att det inte fanns varken varningstriangel eller bagage-insynskydd så jag ringde till uthyraren.
Nemas problemas. Vi kunde åka till flygplatsen direkt och byta bil. Wow liksom!
Det var i och för sig ett “problem” för det var i rusningstrafik och eftersom Albuquerque är en miljonstad så hjälper det inte med fem + filer för att det ska rulla på.
Vi kom i alla fall dit och det gick förvånansvärt smidigt för att vara USA så nu har vi en grym BMW i stället. Kanske skitlöjligt men det känns kul för vi har aldrig varken haft eller kört en sån och det är ett himla drag i den.
Varningstriangel är har vi lärt oss nu inget man måste ha i bilen. En del vet inte ens vad det är…

Vi har byggt ett litet mini-skrivbord med stolar också. Inte till oss dock om nu någon trodde det. 100 000 bitar och sämre beskrivning än IKEA men vi lyckades!

Jag har även tränat på gymet inkl lite extra yoga och vattenlöpt. Bra alltihopa!

Anders har traskat i bergen och upplevt höghöjdsflåset än en gång.

Och just det. Vi har slappat i solstolarna också. Kan ju inte köra helt slut på Anders redan första dagen här. Vi har massor av skoj framför oss!

Kram från Ingmarie

Inte ett aprilskämt

Så här såg det ut när jag drog upp persiennerna i morse.

Jag får erkänna att jag hade önskat det var ett aprilskämt för detta var jag inte med på och jag tyckte inte det kändes skoj någonstans.

Men du vet hur det är, det är alltid värst att stå inne och titta ut och det jobbigaste av hela löp-passet är (oftast) att ta sig ut.

Det blev en helt magisk tur!
Emellanåt såg jag inte bergen för all dimma och allt hade förvandlats till en tyst sagoskog. Molnen låg så lågt att jag nästan inbillade mig att jag kunde nudda dem. Det festliga och mest fascinerande var och är att trots att buskar och träd var täckta med snö så var stigarna helt snöfria och torra! Jag träffade på flera löpare (de verkar ha hittat hit igen) och av leendena så tolkar jag det som att de upplevde samma eufori!

Var en sväng på Highpoint-gymet också. Jag tränade men största anledningen till att jag åkte dit var för att kolla när de öppnar sin utomhuspool. Fick ett diffust svar med “very soon” och “in a few weeks”. Vet man inte sånt innan? Har aldrig varit med om att svenska bassänger har flexibla öppettider i alla fall…

När jag skulle till Del Norte-gymet både regnade, haglade och snöade det!

Athletic yoga passet var lika svettigt härligt och utmanande som alltid men för första gången ever var det inte fullpackat. Antar att många rest iväg. Barnen på Public schools har hela två veckor ledigt nu! De privata har haft en vecka som tog slut i dag för de går i skolan igen fastän det är annandag.

När jag for hem igen hade molnen skingrats, vägarna var redan torra och från i morgon är det solskensväder igen! Vem sa att väder är tråkigt? haha!

På tal om första april så tror jag att jag har klarat mig från att bli lurad. Har du?

Kram från Ingmarie

Påskdagen

Som jag skrev i går så såg jag inte jättemycket fram emot denna dagen för jag trodde den skulle bli stel, tråkig och “konstig”. Ibland är det extra skönt att ha (jätte)fel.

Många går till kyrkan varje söndag här och på påskdagen är det extra många. Jag har varit med oräkneliga gånger förr och vet att det inte alls är som i Sverige där man får träsmak och ibland riskerar att somna för det är så långdraget.

Så är det inte här. I dag var vi dessutom i en annan församlingskyrka men man skas komma ihåg att kyrkorna här ser inte alls ut som våra. Det är oftast bara vanliga byggnader och inuti är det storbildskärmar, poppig live musik, mjuka stolar, kaffe- och kakservering, massor av värdar som hälsar en välkommen och t o m ett stort “badkar” där man döper människor som s a s “hittat” Gud och Jesus i vuxen ålder.

Jag vågade inte fota under tiden men om det blir en gång till så vet jag numera att det är helt ok.
Gudstjänsten börjar prick i tid och slutar lika prick i tid. Vet inte om det alltid är så just i denna kyrkan men prästen var inte där live i dag utan pratade via storbild och alltså, jag har nog aldrig skrattat så mycket på en gudstjänst. Inte ens här för det är roligt och extremt lättsamt. Folk är enormt välkomnande och snälla, det finns liksom inget rätt och fel hur man ska göra (inom rimliga gränser förstås) och man applåderar både efter dop och sång.
Jag kan faktiskt fatta att man tar sig tid att åka dit varje söndag för oavsett om man tror eller ej så är det en upplyftande och glädjefull timme!
Barnen som är med tas om hand av värdar och får både leka och lära sig om bibeln. För många är detta jätteviktigt och jag accepterar det även om det är väldigt mycket jag inte fattar. Ex det här med hur man behandlar djur. Det finns en ny film nu som heter Christspiracy där man ifrågasätter just detta. Är det egentligen ok att som kristen stötta dödandet av djur bara för att man vill äta dem? Hur gjorde och sa Jesus?
Regissören är själv kristen men började ifrågasätta detta och studerade fleras olika religioner, studier och historiska berättelser för att få fram ett svar.

Filmen visades bara under två dagar på utvalda biografer men den kommer kunna ses snart igen av i princip alla. Jag vill verkligen se den!
Personligen tror jag många vill fortsätta blunda för sanningen för det är lättast så…

Hela eftermiddagen har tillbringats med min USA-familj och vänner.Massor av god mat, spel och såklart “Egg-hunt”. (Ungarna behöver inte mer godis detta året om jag säger så. haha)

Tror det eller ej men gymen stängde redan kl 15 i dag så det visar att påskdagen är väldigt mycket viktigare än långfredagen då allt var som vanligt. Vilket make sense för återuppståndelse är ju faktiskt roligare än död!

Jag hann dock med det jag ville. Gym + poolrun.

I morgon är allt som vanligt igen! Hur har din påsk varit?

Kram från Ingmarie

Flodspring och nya goggels

En sak jag upplever annorlunda mot alla andra gånger är att det är inte alls lika många löpare nere vid floden. Förr var det alltid flera stycken oavsett dag och ofta även grupper med elitlöpare.
Jag kör på ungefär samma tid som jag alltid gjort men det kan ju hända att “alla andra” ändrat på sina..
Egentligen tror jag det beror på att dt inte är så mycket elitlöpare här just nu och det verkar över lag ha avtagit. Tror att det är en kombo av ekonomi och efterdyningar av den där covid då många inte kunde/ville/fick resa. Jag har inte kunnat åka hit förrän nu eftersom jag vägrat ta experiment-sprutorna. Något jag är tacksam över ju mer jag lärt mig. Dessutom vet vi ju att de inte skyddar varken mot att smitta eller smittas så rent resmässigt/folksamlingsmässigt är det ju bara fjantigt att det krävts diktatoriska “vaccin-pass”.

Hur som helst.
I dag såg jag i alla fall två andra som sprang. Det kanske var fler för det där med fokus blir lite svajjigt när man (läs jag) kör intervaller. Åtminstone på slutet. Haha!

Det blev en fartlek med 30 st 60-30 sekundare. Dvs 60 sek “snabbt” och 30 sek väldigt långsamt.
Sol, hyfsat ok vind, vacker utsikt och snabbdojjorna. Vad mer kan man liksom begära?

 

Fortsatte på gymet och fick ännu tröttare muskler. Gårdagens yogaintervaller gjorde sig påmind…

När jag träffade Erin i söndags fick jag ett par tonade goggels av henne. Mina ligger nämligen fint kvar hemma..
Såklart ville jag testa dem i solen och wow alltså! Som gjorda för mig! Jag älskar solen men den är inte bra för ögonen när man är i super-reflekterande bassäng-vatten!

Kram från Ingmarie