Mycket bättre!

Underlaget var nästan lika illa i dag som i går med undantag av några små stråk på cykelbanorna och trottoarerna.
Men mest var det så här.

T o m hela stranden var en skridskobana.

Jag tog mig ynka 6 km sen gav jag upp och det tog över 50 minuter! Alltså sorry alla vinterälskare men jag avskyr verkligen detta för det är ju så här det alltid blir.

Men resten av dagen har varit desto bättre och nu regnar det så jag hoppas och tror att allt snart är borta!
Sen blir precis allt bättre av att gå till bästa Friss-Anne och bli fixad. Så himla nöjd! Igen!

Tågresan hem gick också hur bra som helst och jag hann i god tid till Perfomance-passet. Jag är ingen bänkpress-fan men just i dag tyckte jag det var perfekt för träningsvärken från i går var inte nådig i mina stackars ben. Dessutom var vänstra skinkan mör efter fallen i går. Landade visst bara på den sidan…
Hur som helst så var det snorkul så i morgon kommer jag garanterat ha en mer jämn träningsvärk. Haha!

 

När jag kom herm väntade detta så nu är jag äntligen helt studie-skuldfri! Hurra!

Kram från Ingmarie

 

Roligt & livsfarligt

Jag blev verkligen lycklig ända in i själen när jag såg hur mycket av snöeländet som regnat bort i natt. Dessutom har solen skinit så starkt att jag blev helt bländad!
Kanske det ändå var just den kombon som gjorde att världen förvandlades till en livsfarlig skridskobana vid 16.30. I alla fall i Halmstad dit jag tagit mig.
Från tågstationen till lyan trillade jag tre gånger! Då gick jag ändå snigel-långsamt, superförsiktigt och hade ett extra stöd av en sån där Dramaten-väska men det hjälpte inte ett smack. Det var som om någon drog undan mattan för mig. Sjukt läskigt! Några gånger stod jag helt still och bara kanade.
Ja du fattar… Helt livsfarligt!

Sista gången slog jag i ena armbågen, höften plus bakhuvudet och då blev jag verkligen rädd! Hela scenariot av spräckt skalle, tut-tut bil, IVA, respirator och träkista for som en snabbspolad film genom sinnet.
Som du förstår blev det tack och lov inte riktigt så illa och jag fick hjälp av en snäll man som också slirade runt.
Hade tänkt cykla och bada men inte ens det kan få mig att gå ut igen.
Helt galet att man inte saltat och förberett bättre kan jag tycka för jag antar de som sköter detta har koll på väderprognosen?

Hur som helst var det en fin dag och en fin tågtur hit.

Sats-onsdagspasset var en höjdare utan dess like i dag också! Jag hade max-puls och max-mjölksyra så taket nära på lyfte sig! Här snackar vi en annan slags mycket trevligare näradöden-upplevelse.
Sjukt skoj och bra så nu har jag redan bokat för nästa vecka.

Kram från Ingmarie

När man gör det ändå

Jag vet inte varför men jag var helt osugen på att ens gå upp i dag.
Inte för att jag var trött utan mer för att jag kände mig låg och en smula uttråkad på det mesta.

Nu vet jag dock att det kan bli så här emellanåt, särskilt på vintern och särskilt när det är blajväder och allmänt skitväder, så jag har mina olika ”verktyg” för att inte fastna under det grå molnet eller trilla ner i det svarta hålet.

Att bara sätta sig ner och glo hjälper inte och dessutom skulle jag iväg och jobba lite senare. Sjukskriven pga att man är uttråkad tror jag inte är helt giltigt…

Så hur som helst så tog jag mig ut, gick en omväg till gymet och började träna. Inte ens det var särskilt skoj. Då är det illa! Men jag gjorde det jag tänkt och mådde åtminstone inte sämre.

Sen vet jag inte vad som hände men jag fick plötsligt för mig att jag skulle jogga lite på bandet. Ute var det moddslafs och det lockade inte alls. Satte på musik och började springa och hipp happ drog jag till med 10 x 2 minuters-intervaller.

Det gick egentligen inte superbra, min vänsterfot är så där lite ledsen igen, men jag mådde betydligt bättre och var hundra gånger piggare efter det där. Ibland får man liksom bara göra och inte känna efter så himla mycket. Allt är ju liksom inte lätt alltid.

Jobbet var mest rörigt men som alltid så tänker jag att det blir kväll oavsett och jag får hojja hem. Det fick jag i dag också och nu väntar två hela lediga dagar innan helgkneget. Underbart!

Kram från Ingmarie

 

Är det någon slags bokstavskombo?

Dagen började i snigelfart med sovmorgon och långfrukost. Himla härligt tycker jag.

Men sen tog vi fart. Både på olika och lika vis.

För att spara tid så sprang jag till Väla. Förvisso en omväg via Fredriksdal, Filborna och Bruces skog så kanske det var max lika lång tid det tar för mig att duscha som vi sparade och då ska man veta att jag duschar snabbare än Gunde…

Första delen var jättefin och solen sken men för att komma ända fram måste man springa på en cykelbana utmed en stor väg och där dog jag nästan tråkdöden. Just i dag var det dock tack och lov åtminstone ingen ”jobbtrafik”.

Vi hann med både Väla och Ikea inklusive äta en Ikealunch. Det är garanterat inte jordens bästa mat men helt galet var det inte för jag hade en jämrans energi på HIIT-passet. För övrigt ett vansinnigt skoj pass!

Sen var det i princip bara en grej till jag ville denna dag.
Ja du vet ju…

Åkte till mitt vanliga ställe men även där var det is på stegen och jag vågade helt enkelt inte gå i. ”I might be crazy but I´m not stupid” som sagt var.
Vid Fria bad är det kolsvart när solen försvinner och enda stället som var kvar var där jag var i går men t o m på stranden var det is.
Men det blev ett dopp och jag blev så där löjligt lycklig igen. Det finns säkert någon slags bokstavskombination för mitt badbegär, kanske det är hela alfabetet, men så länge jag mår bra av det så kvittar det vad för slags diagnos jag har.

Kram från Ingmarie

Fredagstriss

Om inget oförutsett händer är jag ledig ända till måndag!
Hurra!
Så just nu älskar jag mitt jobb. Haha!

Mitt kort på Aktiverum går ut nästa vecka så jag passade på att vara med på ett av mina favvopass där. Warm Yindaliniyoga är magiskt och just den och de andra passen i värmesalen kommer jag att sakna. Kanske köper jag ett ”riktigt” kort någon gång men helt ärligt gillar jag Sats för mycket för att byta.

Det jag dock köpt är ett nytt 10-klipp på simhallen. Första klippet gick i dag. Med tanke på hur vädret är så känns det som jag kommer behöva ett till när detta är slut.  Jag tror banne mig hela Sverige är täckt av snö  och har minusgrader nu och i övriga Europa är det också snorkallt.
Hallå klimatkrisen! Var är den där värmen ni tjatar om?

2000 m blev det och trots att det ”bara” är 2 veckor sen sist så kändes det allt lite extra i musklerna. ”Use it or lose it” som sagt var.

Hade inte tänkt göra mycket mer träningsmässigt men efter lite mat och en megakort tupplur blev jag hastigt och lustigt gym-sugen!
Är det fredag och ledig dag så är det och vill man så vill man.

Inga pass har varit direkt hårda men alla har varit roliga och känts bra och det är väl det viktigaste?

Kram från Ingmarie

En urk & en rolig & en mittemellan

Det är just pga detta jag inte gillar vintern..

För det är ju så det blir. Alltid!
Grått, skitigt, slafsigt och ffa slirigt. I skogen är det dessutom en tunn ishinna som man inte ser på eländet så minsta lilla backe, upp såväl som ner, är förenat med extra livsfara.
Det var det som var ”urk”.

Jag höll mig i alla fall på något mirakulöst vis på benen tack vare diverse grenar och träd jag kunde hålla mig i.
Den planerade rundan tog minst 10 minuter längre än vad den brukar och det var nära på jag missade premiären av Load & HIIT. DET var roligt!

Så sjukt skoj att jag redan har bokat in nästa vecka!

”Mittemellan” var helt enkelt jobbet för det var varken urk eller roligt.

Kram från Ingmarie

Äntligen måndag!

Måndag efter att ha jobbat långhelg = ledig dag och jag tokälskar det!

Det har varit lite extra långa och sena pass så jag var seg som mjuk kola i morse när jag gick upp och jag hade minsann lite träningsvärk sen gympasset i går.
Gött!

När jag cyklade hem i går kväll sent som attan (vi snackar efter 23) så snöade det ymnigt och snöflingorna var vassa som nålar i mina stackars trötta ögon. Det var snudd på ett mirakel att jag inte vurpade!

Men hur trött jag än var, och hur mycket snö (och modd) det än var så ville jag vara ute länge i dag.
Och så blev det.

135 minuter med alla underlag du kan tänka dig, lite sol, lite motvind, lite medvind, snö högt och lågt, en hel del (sliriga) backar och massor av springglädje!

Efter mat och en kort tupplur blev det även ett pass med ”Funktionell träning”. Riktigt skoj och bra! För dig som inte vet kan jag berätta att man kan bli helt galet trött av det lilla gröna gummibandet!

Jag ställde förresten en liten fråga på Insta. Verkar som de flesta känner mig ganska väl…

För såklart jag inte kunde motstå det!

 

Kram från Ingmarie

Bästa starten

2026 kan nog inte ha börjat bättre än så här trots att det emellanåt regnade och blåste isvindar från alla håll och kanter.
Särskilt i  jämförelse med förra året då jag låg fortsatt däckad i hög feber och inte ens orkade gå runt parkeringen så är denna starten som att vinna alla miljoner som finns på Triss. Och Lotto!
Som en patient sa; utan hälsan har man ingenting hur mycket pengar man än äger.

Jag och Anna sprang 10 an i fina Bokskogen, Anders sprang en annan runda och Fredrik traskade. För dig som inte vet så kan jag berätta att det är många och branta backar i den där skogen och trots att Anna kutade en halvmara i går så var hon piggare än mig. Men hon är ung så jag skyller på det.

Alla fick röra på sig, alla fick frisk luft, alla var jättenöjda och alla blev blöta.

Jag ville dock bli ännu blötare…

Vid söta lilla Pudesjön så finns det t o m fina klädhängare! Sånt är en lyx när man gillar vinterbad.

Som alltid blev det även många timmar runt matbordet.
Utbudet på nyårsdagen är inte det största men Holy Greens var öppet och jag gillade det jättemycket!
Så himla härligt att ha tid att bara sitta ner och prata om allt mellan himmel och jord med dessa underbara människor.

Innan vi var hemma var det kolsvart men visst har du märkt att det där mörkret kommer lite senare varje dag? Som jag längtar till våren! Det är ju egentligen då NYåret skulle vara. När livet börjar gro igen och allt vaknar till liv. Inte så här mitt i vintern när precis allt är dött och sover.

Gymet var i alla fall öppet och jag fick ett bra pass.

Undrar du förresten hur det var i går vid tolvslaget från 14e våningen?
Well det blev inget alls för mindre än 30 minuter innan tolvslaget drog den fetaste dimman in över hela staden.
Vi såg bara lite olika ljusskillnader i gråsmeten men hörde desto mer.
Det var ju i och för sig en upplevelse på sitt vis…

Hur har ditt år startat?

Kram från Ingmarie

 

Is-vindar

Trots att det ”bara” var någon ynka minusgrad, och sol, i dag tyckte jag vinden var som isbitar som flög på mig.
Blev inte ens varm på första passet på Aktiverum trots att jag tyckte jag tog i som bara den.
Det andra var Inside flow yoga i värmesalen så då blev jag i alla fall upptinad.

Jag älskar verkligen den där Inner flow yogan även om den emellanåt är ganska svår för det är som en slags ”dans-yoga”. När man (jag) fattar flowet är det verkligen underbart! Om du undrar över de röda prickarna så är det rester av glitter. Det är ju snart nyår!

Men tillbaks till kylan. Jag var egentligen inte alls sugen på att bada, så hemsk tyckte jag is-vinden var, men så såg jag himlen…
Det räckte tydligen för att väcka badviruset till liv och sen var det liksom inte lönt att försöka motstå.

Rent krasst var det ju faktiskt varmare i vattnet.

Och en sak är säker oavsett.
Man ångrar aldrig ett bad.
Aldrig!

Kram från Ingmarie

Sol-söndag

Det blev ännu en soldag! Helt makalöst härligt!
Kroppen var inte den piggaste, förutom gårdagens träning har jag nämligen lyckats få i mig något litet magvirus som stökat till det, men med sällskap av Catrin och Ulrika fick jag/vi ändå ihop 17 km.

Kanske försvann det där viruset någonstans på turen för maten på Bruket smakade i alla fall mumsmums och det blev även många timmars snack med Catrine, Johan och Anders.

Jag fick dessutom en massa ny energi så jag drog till gymet och körde så svetten rann och benen darrade i nästan en timme.
Så jag är nog inte jättesjuk. Åtminstone inte just nu… Men jag vågar inte ropa hej för det var just i dag förra året som jag blev så där vansinnigt sjuk från ”ingenstans”  i influensa A. Trots att det är ett år sedan kan jag fortfarande känna hur dålig jag var och hur nära döden jag på riktigt trodde att jag var. Må det inte hända igen!

Kram från Ingmarie