Lång-dag

Vissa dagar både är och känns längre än andra. När jag vill hinna träna både före och efter kl 10-18 passen får jag se till att masa mig upp i tid. Och planera för att det blir en sen kväll. Det är ju inte bara själva träningen och jobbet som tar tid. Det krävs ju liksom även en hel del “frakt-tid”. Men det är det värt för att få roliga timmar.

Vid kl 8 är det gott om plats på gymet. Då har de riktigt morgonpigga hunnit bli klara men förmiddags/lunchruschen ännu inte kommit i gång. Blev ett bra morgonpass för hela kroppen. Inkl (p)rehab.

Typ samma fenomen som på badet faktiskt. Dit kom jag dock precis lagom till kväll-ruschen. Fick nästan inte ens ett skåp!

Men det löste sig såklart och jag fick dessutom (oväntat) väldans trevligt sällskap av Elina. Träna, jobba och SL-frakta sig kan vara nog så jobbigt men det kämpigaste av allt är nog ändå att packa upp den där trunken…

Kram från Ingmarie

Alltid redo

Helgjobbet avklarat. skönt!

I går fick jag jag dessutom jobba lite “extra” i skogen på min löptur före sjukan-kneget. Två MTB-cyklister hade frontalkrockat varav den ena hade flugit in i skogen, slagit i nacken och bl.a fått känselbortfall i ena armen. Är man sjuksköterska så är man. 24-7 året runt. Och framförallt hjälper man såklart en (sportande) medmänniska! Så jag gjorde vad jag skulle/borde tills ambulansen tog över. Jag tror och hoppas allt gick bra! Det är bl.a sådana händelser som gör mig extra tacksam att jag kan röra på mig, att jag kan andas och att mitt hjärta slår. Allt det där man så lätt tar för givet men som kan tas ifrån oss på en millisekund…

Dagens vattenlöp/simpass var däremot helt odramatiskt. Skönt det. I fredags blev det klart att jag och Ulrika ska köra Solvalla ÖtillÖ merit race så nu försöker jag ladda med att ha “rätt” badmössa. Tveksam till om den hjälper men vem vet? 🤪 Det kommer bli ett av mina tuffaste race ever

Kram från Ingmarie

Ben-trött

85 min (långsam) löpning utan att det kändes som om både hand-och fotbroms var i, Och utan något ont! Fatta hur glad jag är över det!

Trött i benen av att kuta är underbart! (Det är fördelen med att vara dåligt löptränad. Man blir nöjd av lite.😀)

Att det sen tog typ 3,5 minut på jobbet innan energin jag fått från mina två dagars ledighet var förbrukad var mindre skoj. Trött i benen av att stå/gå i princip non-stop på hårda betonggolv är extremt o-underbart. 😱 Ja jag vet att det är ohållbart. Och att jag måste göra en förändring eftersom systemet högst troligt inte kommer att förändras hur många avvikelse-rapporter vi än skriver.🤪

Kram från Ingmarie

Kort-paus!

Bästa sättet för mig att klara av det jag beskrev i går är som sagt var att träna och att vara ute i naturen. Helst i kombination. tillsammans  Jag provade att jogga lite i dag. Långsammare än långsamt, och bara kort, plus en sväng på närmsta utegymet. Det funkade åtminstone ok.

Yogade lite extra och vilade en stund i gräset efteråt för att verkligen dra åt mig av jordens energi. Ja, jag inbillar mig att det funkar så. Att naturen läker och ger kraft bara genom sin blotta existens. Eller vad tror du?

Från i dag kl 22 har jag två dagars ledighet framför mig. Gissa om det ska bli skönt?!

Kram från Ingmarie

Bakslag

Allt som händer skrivs (såklart) inte här. För att det är absolut ointressant, för att jag inte vill dela med mig eller för att jag genom att inte skriva om det tror att det ska försvinna. (Jättelöjligt, jag vet, men den där förträngningsmekanismen är väl etablerad i hjärnan verkar det som.)

I söndags, när jag var vid Hellas och bara skulle kliva över en sten, blir jag kraftigt yrslig, vinglar och tappar helt balansen. Det var som om allt gick i extrem slowmotion. Jag märkte liksom hur jag trillade men kroppen funkade inte och plötsligt sitter jag på marken. Tack och lov med huvudet fortfarande över marken och inte i någon sten. 😱

Sen gick yrseln över och jag kunde utan problem resa på mig, gå vidare och sen cykla hem. Men benet/ryggen var kaputt!

I går gjorde det lika ont. Som om nerv kommit i kläm inne i benet. Det bra i eländet är att jag sen innan hade bokat tid hos Kiropraktor-Erik (som är kiropraktor-Mickes jättebraiga stand-in) och han såg direkt att bäckenleden fått sig en rejäl törn. Inkl mitt redan förvisso gladare, men ändock ledsna, hamstringfäste. Han fixade och trixade med nålar och justeringar. Troligtvis sitter mycket av hela hamstringproblemet i min vänsterfot så även den har fått hjälp. Men grundproblemet är (som jag sagt innan) högst troligt jobbet. Det går liksom inte riktigt att förklara hur det är när tempot, pressen, bristen på rast/mat/vätska kombinerat med stort ansvar, svåra beslut, snabba beslut och tuffa situationer fortsätter under varje pass vecka efter vecka efter vecka. Det sliter såklart på kroppen både fysiskt och psykiskt.

Jag är verkligen jättetrött. Så där in i märgen slutkörd och less. Tom, energilös, hjärntrött och nästan lite likgiltig. Och kroppen talar. Jag är väl medveten om det så därför drar jag ner på allt som går att dra ner på. Min situation är inte unik på något vis, de flesta inom vård/omsorg sliter, men “felet” jag nog gjort är att inte ta sommarsemester. Nu har jag liksom ingen riktig paus att se fram emot förrän till vintern. (Förutom två kort tripper men den tiden är “inarbetad”.) Under hösten ska vi nämligen flytta hela verksamheten till den nybyggda avdelningen så ingen kommer beviljas ledighet. Och ja, cheferna är väl medvetna om hur det är men det är inte helt enkelt att förändra ett tokigt system eller att trolla fram mer resurser i form av pengar och personal.

Hå hå ja ja. En dag i taget och en sak i taget. Jag kommer inte kunna/orka göra precis som jag vill och planerat framöver men nu är det som det är och jag strävar efter en lösning. Jag har ju själv valt detta jobbet och därmed är det jag själv som får göra de förändringar som behövs för just mig.

Oavsett så är jag säker på att träningen hjälper mig massor för att orka. Även om vi som håller på och sportar har vetat det det sen tidernas begynnelse så finns det ju en hel del forskning som verkligen bevisat det nu för tiden. Så jag nöter på som vanligt. Funkar inte en grej så funkar något annat. Kroppen må vara hur smart och finurlig som helst men ännu har den inte klurat ut att skilja på var endorfinerna kommer ifrån så den blir glad vare sig de kommer av simning, löpning, yoga, styrketräning, vattenlöpning eller vad det nu är man hittar på. Det är faktiskt himla käckt! Däremot har man sett att ffa löpning är väldigt bra vid/mot depression. kanske därför jag behöver det så mycket..?

Så jag kämpar på tills solen skiner igen. För det gör den alltid förr eller senare. Det är (också) något jag lärt mig av livet.

 

Kram från Ingmarie

Äntligen!

Fördelen (kanske den enda) med kvällsjobb är att förmiddagen är ledig. Hann med både att kuta ( kändes bra!), utegyma lite (svettigt) och vattenlöpa (ljuvligt svalkande) en rejäl stund. Men gissa om jag hade velat vara kvar där ute i solen…

Nu är i alla fall helgjobbet avklarat för denna gången och i morgon är jag helt ledig! Måtte bara solen och värmen hålla sig kvar. Tycker faktiskt jag är värd det.

Kram från Ingmarie

Tur ändå

Det är en himla tur att jag har så bra fritid som jag har. Annars hade jag nog fått både frispel och psykbryt vid det här laget för jobbet är bara för mycket. Det är så illa att jag har börjat våndas inför varje pass och det är (förstås) inte bra. Faktum är att jag inte riktigt vet om jag pallar det här så länge till så jag funderar en hel del på hur jag ska göra fortsättningsvis. Jag är ju inte direkt ensam om att uppleva det så här. Sjukvården är väl inte direkt känt för att ha medarbetare som stannar kvar överdrivet länge eller tycker arbetsförhållandena är superduper…

Morgonen (innan jobbet) var i alla fall verkligen underbar! Simträning med Team Snabbare och coach Tomas. 24.7 (!!!) grader i vattnet, fika på “vår klippa” och riktigt bra simning. Tack och lov för stunder som dessa!

Det är också tur att jag lever med världens bästa man. Det är minsann inte alla som kommer hem till en sån här bukett utan någon mer anledning än att han tyckte jag behövde den.❤️🙏🏻😍

Kram från Ingmarie

Glad-grejer

Det är egentligen inte så himla mycket som behövs för att jag ska känna mig glad och lycklig. Troligtvis är det samma för dig. Särskilt om man vet, och påminner sig om, hur eländigt en del människor (och djur) har det. Man glömmer lätt bort det när man är mitt upp i sitt eget lilla liv. I alla fall gör jag det.

En god natts sömn t.ex. Lätt att ta för givet men alla som någon gång sovit kasst/för lite vet exakt hur hemskt det känns. Jag blir både bakis, jetlegad och allmänt korkad.

Kunna kuta två dagar på raken utan att ha ont i benet är hur underbart som helst. Att det går skitlångsamt och är jättetungt försöker jag bortse från..

Och som jag älskar att det är så soligt och varmt att svetten stänker! T.o.m från skorna!🤪 Riktigt Ingmarie- (och Anna) väder!

Gå hem från jobbet i tid och det fortfarande är ljust är väldigt mycket bättre än att gå hem efter att ha jobbat övertid och det är mörkt. (Men jo, helst hade jag ju förstås varit ledig varje dag nu..)

Äta ute i det fria är något jag uppskattar jättemycket! Man behöver inte göra det så märkvärdigt eller komplicerat. Faktum är att ju enklare ju härligare om du frågar mig!

På tal om mat gillar jag enkelt oavsett. Kvällens simpla bestod av rotfrukter, broccoli och Tempeh som jag grillat i ugnen i kokosolja och kryddor plus sallad, avokado, gurka och rivna morötter. Jättegott, billigt, snabbt, mättande, enkelt och både miljö- och djurvänligt!

Meditera och yoga inne i all ära men att göra det ute är ändå bäst!

Och det här att ha flera sjöar i närheten att kunna både vattenlöpa och simma i. Alltså det är banne mig oslagbart! Särskilt när det är så varmt att jag inte ens behöver någon våtdräkt!

Den andra fisken heter förresten Anders.🤪😍

Bäst i dag var ju ändå att jag varit helt ledigt (innan ännu en jobbhelg) så jag har sluppit både stress, press och att vara inne.

Så berätta! Vad gör dig extra glad?

Kram från Ingmarie

Fel beslut

Just nu ångrar jag jättemycket att jag gick med på att jobba hela sommaren.

J-ä-t-t-e-m-y-c-k-e-t!

Inte bara för att det är Ingmarie-väder utan även för att det är (extra) tungt, slitigt och stressigt på sjukan nu. Jag gillar jobbet, kollegorna och cheferna men systemet är verkligen helt knas. Jag skulle kunna skriva många metrar om hur det är “på golvet” men nöjer mig med att säga att det är för mycket. Men jag får väl skylla mig själv, bita ihop och gneta på…

Lite hann jag vara ute i dag i alla fall. Tack o lov för utegym!

Extraleksakerna ligger i cykelkorgen.

Kram från Ingmarie

Fridag!

När man jobbat hela helgen så har man ledig måndag! I alla fall om schemaläggaren heter Ingmarie. 🤪 Vi har ett s.k “önskeschema” vilket innebär att vi lägger vårt eget schema (oftast 10 veckor åt gången) som vi sen gemensamt “diffar” så det blir jämt fördelat mellan passen och att det alltid finns minst så mycket personal som krävs. I praktiken innebär det att det nästan alltid blir som man vill men just denna perioden har jag galet mycket helgpass. Alla måste lägga ett visst antal men det betyder inte per automatik att det räcker…

Nåja. Ledig har jag i alla fall varit i dag. Det riktiga Ingmarie-vädret verkar komma lagom tills jag kör nästa (lång)jobbhelgrace men så länge jag slipper frysa är jag tacksam!

Om det var för att det var måndag, eller om jag bara var extra modig, vet jag inte men jag sprang i dag igen. En timme utan ens ett gåsteg uppför de värsta backarna. Det tar sig! Härligt svettigt var det också! Men jösses vad jag känner mig tung!😳 Och det var ändå innan jag kränkt i mig en jättelunch på Chutney tillsammans med bästa Fredda.

Det var 36 evigheter sen vi sågs så det var mycket att “babbla igen”.

Märkligt att jag inte sjönk i bassängen med all mat i magen. (jag tog om tre gånger. Eller om det var fyra…) Och märkligt hur man kan flytta sina gränser. Eller kanske snarare fascinerande. För inte allt för längesedan tyckte jag 3000m var hisnande långt att simma. Jag tycker fortfarande det är långt men varken hisnande eller särskilt märkvärdigt. Extra kul också när Villes program säger att jag ska göra det med mina “leksaker”.🤩

Kram från Ingmarie