Fri för ett tag!

I går gjorde jag mitt sista pass på IVA på ett par veckor. Jag ska vara tjänstledig och det känns minst sagt fantastiskt! Jag är såklart också tacksam att jag kan med tanke på hur det är men mina chefer är de bästa och efter att ha skjutit upp den här ledigheten tre gånger så är det äntligen dax. Kraftigt förkortad men ändock. Jag får vara ledig! Faktum är att jag tror det är i näst sista sekunden. Jag har inte skrivit så mycket om det här men jag mår inte superbra rent psykiskt. Jobbet tär. Jag har börjat drömma mardrömmar igen, har en ständig oroskänsla i magen innan jag ska till jobbet och jag saknar den vanliga arbetsglädjen. Vi får väldigt mycket stöd och hjälp men det räcker liksom inte riktigt. Hoppas detta avbrott gör att det vänder…

I morgon ska jag dra söderut till värmen så i dag blev det sista passet på ett tag här hemma. Körde ett riktigt bra intervallpass (12 x 2 min.) + utegym.

När jag väl stannade och njöt lite i vårsolen märkte jag hur trött jag blivit men den tröttheten är härlig! Helt annorlunda den jobbet ger…

En simtur i sjön blev det (förstås) också. Jag är ganska säker på att det blir två-siffrigt nästa gång jag är i.

I går blev jag förresten fångad på bild av min kompis Memo. En gång i tiden sprang vi i landslaget ihop. Numera är vi mest Bagis gladaste löpare! Och kanske de mest envisa, entusiatiska och uthålligaste med tanke på hur länge vi hållit på.

Kram från Ingmarie

 

 

 

Varannan dag

Man får ju säga och tycka vad man vill om vädret men det är åtminstone varierande. Ena dagen sol andra regnrusk på tvären. Men det är åtminstone ingen snö och is!

Himlen bjöd även på en väldigt fin regnbåge mellan skurarna. En klar fördel att ha denna jobb-vy.

Kram från Ingmarie

Påsk-helg

De flesta tycker antagligen inte alls som mig för jag tycker det är ganska skönt att denna påsk-helg snart är över. Den har varit väldigt tung, svettig och slitig.

I går höll jag på att helt rasa ihop av syrebrist och blodtrycksfall. Har man redan lågt blodtryck blir det nämligen inte särskilt mycket bättre av att vara instängd bakom både en mask och ett visir. Syrebrist skapar blodtrycksfall. Att det är ohälsosamt att ha det på timme efter timme kan väl de flesta räkna ut men exakt hur illa det är vågar jag nästan inte fundera på. Det finns många forskare som menar att det kan ge både hjärnskador och ffa sämre immunförsvar. En del menar även att det inte ens hjälper för att förhindra smitta. Särskilt inte för allmänheten. Med tanke på hur mycket kommunalt jag åker så vågar jag påstå att de allra, allra flesta gör mer skada än eventuell nytta med sina munskydd. Jag kan köpa att det behövs i vissa situationer, ffa för oss som inte kan hålla avstånd, men för de flesta är det mest meningslöst. Dessutom sjukt både dyrt och miljöförstörande. Tre miljoner (!) munskydd slängs varje minut! Det är ju helt sinnessjuka siffror! Själv har jag aldrig munskydd privat. Så fort jag går utanför salen åker det av och när jag får gå hem åker även mössan av.

Men nog om det.

Jag andas desto mer frisk luft när jag är ledig.’

I går blev det i skogen tillsammans med Kari och Sälka.

I dag med mitt eget sällskap. Inklusive en sprada. Så härligt! Jag tror det är snudd på två-siffrigt i vattnet nu!

Hur har din påsk-helg varit?

Kram från Ingmarie

 

Opiffig

Att försöka “piffa till sig” innan jobbet är totalt onödigt och meningslöst. Inte för att jag brukar bry mig särskilt mycket men jag brukar i alla fall ha kammat håret.

Nu för tiden är man ju helt inpackad hela tiden.

Och när man väl får ta av sig eländet är man både tillplattad och tillknycklad.

Men jag står ut för det kunde varit så mycket värre! Jag är frisk och jag slipper ju ha det på fritiden. Kanske därför jag njuter extra mycket av att kuta i skogen och bli trött på gymet.

Kram från Ingmarie

Dubbelsvett

De som inte svettas och/eller ens blir trötta när de är på gymet har ganska säkert inte kört med PT. Åtminstone inte med min.🤪

I dag drillade han mig extra duktigt. Det var nära på att jag inte klarade av att duscha.😄 Med andra ord ett grymt bra pass!

Men som oftast var det sen bara att svettas vidare men på ett annat sätt, på ett annat ställe som inte alls är lika skoj… Att ha detta över näsa och mun är garanterat inte sunt därför vägrar jag på min fritid.


Kram från Ingmarie 

 

 

 

Om det där viruset och om energikickar

Hanna skrev ett så fint inlägg om det här med att blogga. Om att det är lite som att sitta i någons vardagsrum och diskutera saker och fastän man tycker olika så respekterar man varandra. Tack och lov har jag inte fått några elaka eller hatiska kommentarer på bloggen men desto mer på Fb. Framförallt nu när jag ifrågasätter både restriktioner och de sk vaccinen.

Samma Hanna delade ett annat väldigt bra inlägg ang. restriktionerna  och om nedmonteringen av vården. Tusentals (!!!!) IVA-platser har försvunnit sen 1990-talet trots att vi har en ökande befolkning. Det säger sig själv att det blir kaos. Jag rekommenderar även detta klipp med läkarna Sven Roman och Nils Littorin i samma ämne. Att viruset finns och att man kan bli sjuk av det vet jag, men man måste komma i håg att 99,9 % inte blir farligt sjuka om de blir smittade. Allvarligast är det för de som är 80 + men helt ärligt är de flesta virus farliga då. Plus att man högst troligt har en hel del andra riskfaktorer. Media har verkligen lyckats göra många människor livrädda och jag tycker det är fruktansvärt när det faktiskt inte är befogat.
Vill man ha mer statistik så rekommenderar jag att kolla ex. vad virologen Ann-Cathrin Engwall, läkaren Sebastian Rushworth och ovan nämnda Nils Littorin skriver. Tänk om man varje dag hade skrivit hur många som dött av rökning, cancer eller diabets. Och hur många som fått diagnosen cancer, diabets, högt blodtryck eller fetma. Vilket liv det skulle blivit! För jag lovar, det är många fler som dör av det än av viruset. man kan också fundera på varför man inte pratar någonting om att förebygga när man vet både riskfaktorer och vad som hjälper. Kan det vara att läkemedelsindustrin än en gång styr? Det är ju i så fall inte första gången. Lobbyismen är gigantisk.

Om sjukvården inte vore så nedmonterad hade detta inte varit ett så stort problem. Nu sliter vi som tokar varje pass. Men det gjorde vi innan också. Det är inget nytt.
Varje gång jag tränar tänker jag vilken tur det är att jag har den ventilen och det sättet att skapa kraft och ork på.
Som i går i skogen.

Och i dag med Kari och Sälka!

Fortfarande bara lugnt för det där ryggskottet är inte helt borta. Dessutom har spinningskon klämt ena foten på ovansidan så någon sena är irriterad. Märkligt hur det kan bli! Men det går över och jag är inte särskilt orolig. Löpskorna gör i alla fall inte ont!

Kallbad med vänner är alltid rätt! Finns nog inget det inte botar. 6 grader i vattnet och 3 i luften i dag. Vart tog våren vägen och vaddå sommartid?

Kram från Ingmarie

 

Helgkneg

Det finns några extra bra grejer med mitt jobb.

1: Det gör inget om man har a bad hair day för ingen ser det ändå under mössan.

2: Man behöver inte oroa sig för att inte få ihop sina 12-15000 steg/dag. Det här är min söndag och det var typ samma i går..

3: Man behöver heller aldrig oroa sig för arbetslöshet. Särskilt inte i mitt yrke. Eller för att inte bli av med energi. Övertid och ingen rast gör en garanterat trött. Så där trött så man nästan inte orkar ta sig hem…

Fördelen med att jobba kväll är ju de där lediga förmiddagarna!🥳 Både i går och i dag har jag kutat i vårvädret! Så himla fint och härligt!

Men nu säger jag tack och hej då till detta paret. Ingen kan som sagt var anklaga mig för att inte slita ut mina grejer eller slänga saker i onödan.🤪

Kram från Ingmarie

Knasiga beslut

Jag längtar vansinnigt mycket till Stockholm stad tar sitt förnuft till fånga och öppnar upp simhallarna igen men tyvärr lär det dröja. Främst för att där helt enkelt inte verkar vara så mycket förnuft bland de styrande. Så istället fortsätter vi som vill och behöver simma för att må bra åka kors och tvärs över stan vilket tar massor av extra tid och ger massor av mer tid på buss/tunnelbana vilket ju liksom blir en smula kontraproduktivt om det nu är smittspridningen som är motivationen till denna evighetslånga nedstängning.

Tack och lov finns det andra aktörer som inte dragits med i hysterin. För ja, jag tycker det är det. Den sk Pandemilagen ger klara direktiv på hur många som får vistas i en lokal så hur svårt kan det vara? Onsdags-simningen i Långbrohallen innebär gott om plats. Att få komma hit är värt den där timmen det tar one-way. Men den är onödig!

Linorna är inte så där krokiga när vi simmar. Vi drar in dem när vi är klara helt enkelt! 🙂

På jobbet har de nu bestämt att vi ska ha både munskydd och visir hela tiden. Exakt varför är det ingen som kan svara på. Få tror väl fortfarande på att det ger något större skydd? Särskilt inte 10-20 meter från någon annan…

Kram från Ingmarie

 

Nöden har (nästan) ingen lag

Jag har inte kört spinning på flera år. Kan omöjligtvis minnas när det var sist. Ingenting har kunnat motivera mig till det och bara tanken har gjort mig smått både uttråkad och illamående. Men så blev det som det blev med min rygg och plötsligt kändes det som ett väldigt bra alternativ.

Men jösses vad det var jobbigt! Och svettigt. Jag körde efter eget huvud och med samma musik som på mina Indoor-running pass, dvs sån musik jag gillar och går i gång på, så det hjälpte säkerligen till för att skapa spagetti-ben.

Kul? Njae, men alternativet hade varit ännu tråkigare. Dvs att inte träna alls. Hade ex Eriksdalsbadet varit öppet hade jag till 100% hellre valt det.

Ingert ont medan jag höll på men nu efter ännu ett jobb-pass gör det ont precis hela tiden. Inte ens Ipren hjälper längre. Går det inte över måste jag nog kontakta vårdcentralen på måndag men du vet hur det är. De kommer säga vila och ät (starkare)  smärtstillande…

Nåja, snön har i alla fall börjat smälta bort igen!

Kram från Ingmarie

När det är skönt att ha valt inne

Värsta snösmåspiksregn-ovädret har dragit in över 08a land i dag, och säkert många andra ställen också, och jag var minsann tacksam både över att jag skulle jobba och gyma inne. (Jag hade förresten inte kunnat kuta ute hur gärna jag än hade velat för benet/ryggen strejkar…)

Gyma gick dock hur bra som helst. T o m denna rumpbaksidalår-mackapär. Fast jag märkte att jag inte kört den på några veckor…

I morgon röstar jag för både snöfritt och smärtfri rygg.

Kram från Ingmarie