Grått

Alla som känner mig det minsta lilla vet nog också att jag verkligen, verkligen, verkligen fullkomligt tokälskar sol och värme. Det kan liksom aldrig bli för mycket av någon av dem. Ju mer ju bättre och ju härligare om du frågar mig.

Så med tanke på det kan det säkert tyckas väldigt motsägelsefullt när jag också säger att jag älskar november! Jo, du läste rätt. Efter att jag såg filmen Lysleite så har min bild av, och mina tankar om, denna månad helt förändrats. Ljuset som är nu är unikt och inte alls “bara grått” som vi verkar tro. Eller kanske snarare har övertalats att tro. (?)

Nu när jag är ute förstår jag vad de menade på filmen. Det är magiskt och vansinnigt vackert om man bara anstränger sig lite, lite och skippar de gamla (förutfattade) tankarna om “gråa november”.

Och grått är ju faktiskt fint! Den finns i oräkneliga nyanser och kontrasterna kan bli precis hur coola som helst.

Flatensjön som jag sprang runt i dag är som en kaskad med olika former av blyertsgrå och absolut omöjliga att motstå att hoppa i.

Vilket förresten säkerligen också kan verka märkligt och motsägelsefullt med tanke på den värmeälskare jag är. Men Sprada är något helt annat! Det är ett enda stort endorfinrus! Värmen behåller jag ju plättlätt genom att springa både före och efter.

Kram från Ingmarie

2 Comments

  1. Vi är helt överens vad gäller värmen och solen. Det gråa kan jag köpa liiiitegrann. Men sprada alltså, det gör jag inte med mindre än 25 grader i vattnet 🙂

Comments are closed.