Varför ändra på ett koncept när det både är kul, ”lagom” jobbigt, bra och härligt? Väldigt onödigt tycker jag så jag gjorde som förra lördagen men med lite tillägg. Så jag inte stagnerar.?
Hammarbybacken är en sån där backe man både hatar och älskar. Den suger som fasen men varje gång man kommit upp är man lycklig som en unge på julafton. För att inte tala om när man är klar. Utökade med 2 extra backar så det totalt blev 12 ggr upp och ner. Jag har en runda där jag springer upp på framsidan, ner på baksidan och sen omvänt tillbaks. Varje runda är ca 2 km och backen ca. 90 höjdmeter så det blev en del (höjd)kilometer bara där.
Vägen dit och hem är inte precis pannkaksplatt heller och totalt gnetade jag ihop 2,5 timmar. Plus bad förstås! Aldrig att jag skulle skippa en Sprada när det finns möjlighet.
Höstluften, vinden och vattnet tar på krafterna, i alla fall mina, så när jag duschat,käkat och fixat lite somnade jag som en stock. På spikmattan. Då behöver man verkligen sin lilla powernap.?
Men den gjorde tydligen susen för det gick som tjohejsan på gymet. Älskar att vara där på helgerna för det finns (nästan) hur mycket plats som helst att härja runt på. Och pusta ut på.
Kram från Ingmarie.
Åh vilken tuff löpning! Jag har kört backe där en gång, och då körde jag TRE. Hehehe. Sen hade jag sån träningsvärk i låren att jag knappt kunde ta mig nedför trapporna hemma 🙂
Kram!
Du körde garanterat mycket hårdare!
Den där backen verkar vara sjukt jobbig. Har aldrig själv varit där, men den är ju ökänd bland alla Stockholmslöparbloggar. Man blir nästan andfådd bara av att läsa om den 😉
haha. SÅ farlig är den inte. 😀