Det känns som om väldigt många i min närhet åker utomlands under sommaren. Jag kan på något litet vis förstå det, särskilt med tanke på det minst sagt varierande sommarvädret, men ändå inte. Jag älskar verkligen den svenska sommaren och vill ogärna lämna landet även om det regnar en massa. (Att jag frusit och huttrat så tänderna skallrat, piskande nordanvind och iskallt vatten har jag helt förträngt…) Jag vill liksom tokbunkra mig med ljuset, dofterna, ljuden, stillheten, färgerna och den där speciella känslan av just den "svenska" solen på huden. Utomlands sparar jag till vintern, kylan och grådasket när jag inte är riktigt lika entusiastisk över vårt land…
I dag har verkligen varit en sån där härlig äkta svensk sommardag med sol (i bland bakom moln), ljumna vindar, fågelsång och picknick.
Först en löptur. Tog favvorundan runt Flaten. Kom på att det var jätte-jätte-jättelängesedan! Enda abert är att jag känner av (diskbråcks)ryggen igen. Ok att jogga men sen finns det ingen mer växel och den är ontstelt som attan.😳
Hojade sen direkt ner till Hellasgården. Simmade min längsta tur där ever! 45 min utan paus. Solo! Kändes vansinnigt lätt och bra. Tacksam för det!
Hade lätt kunnat simma längre men jag hade hunnit bli duktigt hungrig. Turligt nog kom Anders precis då för att hålla mig sällskap.
Den stora bryggan är ofta full med soldyrkare, simmare som är på väg i eller precis kommit upp, glassätare, kaffedrickare, hoppaiplurret-badare (högt räcke att hoppa från) hundägare som pausar och sådana som bara passerar för ett foto. Men det är emellanåt också väldigt lugnt. Och alltid fridfullt…
Det är lätt att älska både Sverige, Stockholm och livet när det är så här, eller hur? Och vi har lyckats hamna i en annan idyll. Ett foto på en skurad veranda för bara några veckor sedan gjorde att vi helt oplanerat hyrde en stuga vid havet utanför Norrtälje. Har aldrig gjort detta. Hyrt en sommarstuga i Sverige alltså. Kändes vansinnigt pirrigt innan vi kom fram på kringelikrokvägarna. Men jag är ganska säker på att jag inte kommer längta särskilt mycket varken efter 08a land eller något annat ställe.
Kram från Ingmarie
Springa runt sjöar gillar jag men det var många år sedan jag sprang runt Flaten. Blir nu sugen på en tur runt sjön. MInns inte om stigarna går nära Flaten. Går det att i stort sett undvika Orhemsvägen och Flatenvägen och istället komma närmare sjön? När man kollar på googlemaps verkar det som att det är just Orhemsvägen och Flatenvägen som gäller https://goo.gl/maps/4wEPowquprT2 men du har kanske några bättre alternativ?
Tråkigt med ryggen. Hämmar kanske inte simningen?
Det är jättefin grusväg runt Flaten och man kan göra en extra ögla så den blir länge. Vid barnbadet kan man ta sig över Flatenvägen mot ältasjön, genom skogen till Hellas. Går att springa många mil utan mer än ett par meter asfalt.😀
Sparar också gärna utlandet till vintern. Även om jag ibland ångrar mig när den svenska sommaren blir för eländig! Känns bra att ha något att längta efter när det blir gråare, blötare och mörkare. Dags att börja planera snart 😀
Ja förra sommaren var det ju en smula krisigt… (Och du fick ju en liten resa om jag inte missminner mig?) Jag har redan börjat planera! har du?