Month: november 2018

Alla dessa ljusglimtar

Du vet ju det gamla talesättet: ”det är alltid värst att stå inne och titta ut”. Och så väl det stämmer för hur illa det än såg ut när jag tittade ut genom de regnblöta (och skitiga) fönstren i morse så var det inte alls lika illa när jag väl var på den andra sidan av rutorna. Blött och blåsigt så det både räckte och blev över men jag är ju tack och lov inte gjord av socker och jag är inte en fjäder. Det grå får man försöka liva upp genom att vara sin egen lilla färgklick.

Jag är oändligt tacksam över att jag kan få dessa ”ljusstunder” för mest är jag ju ändå inomhus. Som de flesta andra antar jag. (?) Men jag är en rackare på att se till att även innelivet ger energi. På gymet är det plättlätt. Särskilt när jag kört PT-pass med Rafael! Kände mig som en grizzlybjörn efter gårdagens drill. Eller i alla fall som en pigg terrier.

Och på jobbet finns ju mina härliga kollegor. Och kaffe!! Som jag även hunnit dricka! S-i-t-t-a-n-d-e-s. Jomensåatt.😍

Nu väntar en helt ledig helg!

Kram från Ingmarie

Ännu ett år

Ännu ett år har gått sen älskade lilla Elvira lämnade oss och jordelivet. Två år då det inte gått en dag utan att jag tänkt på och saknat henne. På sätt och vis är hon ändå kvar för hon har sin plats inte bara i mitt hjärta utan även här.

Vi sörjer alla på olika vis och sorgen går aldrig över. Den bara ändrar form. Vissa dagar tänker jag på henne med ett stort leende på läpparna, t.o.m ett skratt, men ännu oftare tänker jag på henne med tungt hjärta och tårar i ögonen. Jag har därför varit extra snäll mot mig själv i dag och gjort sånt som jag normalt sett tycker är kul och som ger mig energi och glädje. Min måndagskärlek gav mig läxa till nästa gång och om alla läxor vore så här roliga kan jag slå vad om stora summor att ingen varken skulle fuska eller skolka!

Sen vet jag ju sen gammalt att löpning alltid hjälper mot hjärtesorg så det är ju en himla tur att jag kan och får. Förmiddagspasset blev ute i (frys)kylan) och kvällspasset inne i (svett)värmen. Det första helt solo. Det andra med alla som lyckades komma med på mitt IR-pass. Ordentliga kontraster men båda gjorde mig gladare!

Queen Elisabeth II lär ha sagt dessa kloka, sanna och tänkvärda ord som jag alltid bär med mig och som gör att sorgen ändå blir lite mindre tung.

Grief is the price we pay for love.

Kram från Ingmarie

Lyx(jobb)dag

Mitt jobb må mestadels vara groteskt stressigt och tufft men jag älskar egentligen verkligen det liksom mina kollegor, mina chefer och arbetsplatsen som sådan. Södersjukhuset/SÖS är en bra arbetsplats! Det finns t.o.m något som kallas ”SÖS-andan”. Den är en smula svårdefinierad men när man väl upplever den så förstår man direkt. Det är liksom en slags härlig gemenskaphetskänsla, trots att sjukhuset är så stort, och som jag enbart upplevt där. Då ska man ju även komma ihåg att jag haft en hel del olika både arbetsgivare och arbetsplatser genom åren. (Ingen chans till guldklocka här inte…)

SÖS och SÖS Intensivvårdsavdelning (IVA) är stort! Ca 850 personer/år vårdas där vilket betyder att vi är det 3-4e största i Stockholm och topp 10 i Sverige. Plus att post-op/uppvaket ingår! Dvs dit nästan alla som opererats kommer direkt efter en operation innan de är redo att åka till vårdavdelning, hemmet eller i värsta fall åter till operation eller till IVA. Det blir en väldig massa patienter totalt varje dag/månad och år som vi tar hand om. Operationerna kan vara allt från små sårskador och blindtarmsinflammationer till stora buk- och kärloperationer. Många är dessutom svårt multisjuka med allt vad det innebär. Inte konstigt man kan bli både tröttmössa och matt i pälsen…

I dag har vi haft en av årets alla olika studiedagar på fina Hufvudsta gård för halva personalgruppen. De som s.a.s jobbat på jobbet i dag får sin studiedag nästa vecka när vi andra är på jobbet. Helt rättvist alltså. Och vi har inte använt skattepengar till denna lyxdag utan det är bl.a vinstpengar för seger i ett specialarbete som spenderats.

Det har varit en kanondag med mycket skratt, föreläsningar som gett nya lärdomar och ännu fler (statistik)bevis på att vi gör ett superbra jobb. Vi har t.ex räddat alla de vi borde rädda plus några till! Något faktiskt inte alla intensivvårdsavdelningar gör. Det finns såklart skillnad på hur sjuka patienterna är på olika IVA-avdelningar men man jämför enl olika gemensamma s.k score-system som t.ex SAPS och SIR så att det blir rätt i slutänden.

Själva Hufvudsta gård är magiskt fint! Det ligger precis vid vattnet mellan Huvudsta och Västra skogen och jag skulle lätt kunna tänka mig att bo där!

Eller åtminstone åka dit igen både för miljön och maten! Vi har blivit bjudna på både frukost, två-rätterslunch (jag fick extremt god vegomat!)  och fika x 2 med allt från rawfood-bollar till pajer och tårta. Jag känner mig därför mest som en fullproppad glad boll just nu.

Såna här dagar gör att jag känner mig extra uppskattad av min arbetsgivare och arbetsplats. Jag tror det är superviktigt med avbrott av olika slag som en slags personalvård.  Hur har du det på din arbetsplats?

Kram från Ingmarie

(Ny) måndags-kärlek

Jag tycker jag har fixat det riktigt bra för mig som sett till att jag har i princip varje måndag ledig! Ingen måndagsångest här alltså. Inte för att jag skulle haft det annars heller. Har man det så är det väldigt hög tid att fundera på sina livsval. Jag älskar varje dag jag får vakna! Vilken grej det är egentligen. Livet. Dag ut och dag in funkar kroppen så vi kan vara med här på jorden. Men det kommer inte vara för evigt så det gäller att leva sitt eget liv så som man själv vill tänker jag. Inte så som någon annan tycker eller så som (man tror) förväntas av en.

Mina måndagar fyra veckor framåt har fått en ny touch och rutin. Och här snackar vi om supermåndagar!

Lite sovmorgon, yoga, meditation och frukost innan SL-färd till Vasalundshallen på andra sidan stan. Där väntade simcoach Anna för att drilla mig och fem andra lyckliga i en hel timme.

Jag hade före idag enbart hört en himla massa gott om denna Anna och hur skicklig hon är som coach och nu vet jag!

Hon är bara så himla bra!

T.o.m bättre än sitt oklanderliga rykte. Ja du fattar va?

Vilken Quinna!

Jag tror banne mig jag är lite kär!

Efteråt var jag lyckligare än lycklig. Du vet så där bubbligimagen-lycklig! Jag har redan lärt mig nya saker och jag vet till 100% att det kommer hända grejer på riktigt med min simning nu!

Åkte hem, käkade, tog en powernap och sen tuben igen in till Sats Sofo. Körde först egen styrka och direkt efter ett Indoor running-pass så svetten stänkte. På alla! Den som inte blir svettig på mina pass har förresten garanterat fuskat!🤪

Vet du, jag längtar redan till nästa måndag!

Kram från Ingmarie

Småchockad!

Sen jag började på SÖS för ca 8 månader sedan har inget pass varit så lugnt att vi haft det helt tomt på post-op/uppvaket. Tvärtom är det ju oftast kaos, kö och jobbasåsvettenlackarutanpaus.

Men i dag hände det! Under en (kort) period var det helt tomt på patienter!

jag blev så chockad att jag började dansa loss lite.😁

Men det var förstås bara tillfälligt. Mest har vi knegat på men det har varit en ovanligt bra jobbhelg! Inte bara på jobbet förresten. I går körde jag på gymet innan det var dax att stämpla in och i dag fick jag en härlig löptur i skogen under solen. Det är en av fördelarna med eftermiddag/kvällsjobb för de som slutar på eftermiddagen fick ju i princip bara ljus av denna!

Månen är verkligen vacker så det gör ont men det vore väldans fint om den inte varje gång den är full gav mig sömnproblem.🤪

Kram från Ingmarie

Upptiningstips

Himmel och jord vad kallt det plötsligt blivit på mina breddgrader!😱 Och jag gillar det inte. Helst vill jag bara vara inne, sova till maj och slippa ta på mig alla dessa kläder för att kunna gå ut över huvudtaget. Jag fryser förresten ändå. Men jag vet några idiotsäkra knep för att tina upp min stackars frusna kropp. Det är fritt fram att härma! 😄

1: Kuta den backigaste vägen till Hammarbybacken, kör 4 varv på ”min” 2 km-loop och spring sen hem igen. Men pausa inte mer än högst 30 sekunder för fototagning och ev kisspaus för då hinner både snoret och blodet att stelna och händerna blir absolut totalt obrukbara.

Hemåt fick jag dock välja plattaste vägen för benen började strejka. Fyra varv var mer än de två jag planerade för jag är långt ifrån där jag var när jag klarade sju i somras. Men jag kände mig oväntat stark så det kommer bli som då igen.

Om bara inte det där vita joxet ställer till det så man inte kan kuta där hur gärna man än vill och hur stark man än är vill säga. De har redan börjat med konstvarianten och jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om det… Det är ju ”bra” på så vis att mängden är begränsad och inte stör min runda men det känns ju helt vansinnigt mot miljön när de kör lastbil efter lastbil upp (och ner) med detta jox. Är det verkligen ett måste?

2: Ett pass i en värmesal är som att få balsam i själen och få kroppen inlindad i värmefiltar. Sats nya Hot Yoga release är yin yoga i värme och precis så skönt avslappnande och värmande som det låter! Tror faktiskt jag slumrade till några minuter. Ljuvligt!

3: Och raggsockor! Det funkar alltid!

Kram från Ingmarie

Inte första april

Jag ska gå en kort simkurs som börjar på måndag. Jag tror nämligen det är bra att skifta om och få lite olika slags input från olika simcoacher. Ungefär som med det mesta alltså. Jag vet också att Anna på Simcoachen är grym så det ska bli jättekul! Och jättespännande!

Därför gjorde jag en sk CSS-test i dag. Och vi kan väl säga som så här: man ska inte tro på allt man läser. Oavsett var.

Kram från Ingmarie

Springdag

Ledig i dag igen! Om man bortser från klassen på Sats vill säga. Men den är ju över på ett tjillenix. Där kan vi snacka om pang på rödbetan så i dag valde jag att även springa dit för att kunna vara med ordentligt på själva svettkslaset. I vanliga fall hinner jag ju liksom precis komma igång när allt är över. Så är nämligen livet som trögstartad.🤪

Nästan hela vägen i alla fall. Sista biten är bara bilar, stnabbåkande cyklister, trängsel och en vansinnig massa rödljus så då valde jag tuben i stället. SÅ gott om tid hade jag liksom inte trots ledigheten för det är ju annat som också ska hinnas med du vet. Sova, yoga, meditera, äta, slöa, handla, göra matlådor, fika och springa (egna) intervaller t.ex. Det sistnämnda var skitjobbigt men jag tycker det gick riktigt bra! Inte varken långt, fort eller många men den där braiga känslan du vet var där igen. Trallallallallalaaaa!

Kram från Ingmarie