Simsafari 2019

Precis som förra året var vädret långt från något Ingmarie-väder men det spelar egentligen ingen roll när det är Simsafari med Team Snabbare. Man blir liksom glad och lycklig in i märgen även om det snöar när man är med dem!

Första simningen var den längsta, ca 1 km, och det gick så himla bra! Vattnet var varmare än luften och vinden så jag hade nästan hellre varit i plurret hela safarin. Nästan. För även det blir såklart svalt till slut. Allt mitt kallsimmande/badande verkar inte ha gjort mig ett skvatt kyltåligare. Jag frös som en nakenhund redan halvvägs. Dvs jag är precis lika klen som alltid när det gäller att hålla värmen. Men det jag ändå märker är att jag hanterar kylan bättre nu. Jag fryser så jag skakar men jag stressar inte alls upp mig lika lätt längre och jag klarar av att fortsätta andas lugnt. Så någon nytta har jag nog ändå av allt huttrande jag gått igenom.

Vi simmade med små gulliga andungar, skrattade, såg fantastiska vyer, guppade bland vågor, ålade oss, flöt fram i stilla vatten, sprang, gick, klättrade, babblade och såklart hjälpte varandra. Precis som alltid med detta fantastiska gäng!

Efter två timmar var vi tillbaka vid starten. Duktigt fikasugna!

Benet höll i hop men jag ljuger om jag säger att det är lyckligt. Dock är det inte heller direkt olyckligt och jag är tacksam så länge det låter mig få vara med på sådana här safari-äventyr!

Tack Ulf och hela gänget för en underbar (safari)kväll!

Kram från Ingmarie