Jag har en runda som vi (jag och Anders) kallar ”fina vägen”. Helt enkelt för att den är så bedårande vacker!
Det är en sån där runda som är fin oavsett hur man tar sig fram. T.o.m gå är ok. Då är den fin! Benet var dock på så bra humör att det lät mig springa mestadels. (Tack!)
På slutet ligger fina Söderbysjön och väntar. Funkar alltid lika bra att simma som att sprada i. (Förutom när isen är i vägen alltså…)
Det var ”tur” att jag inte visste hur resten av dagen skulle bli för då hade jag garanterat inte njutit lika mycket.
Extremt mycket på jobbet och rejäl övertid. Så sent att jag var ensam på bussen.😱 Och galet trött. Två dagars (midsommar)ledigt kommer sitta extra fint nu!
Kram från Ingmarie