Det må vara kallt och blåsigt som attan men jösses vad jag är glad och tacksam över att bo i Sverige i dessa Corona-tider. Jag kan, och vågar, nästan inte ens tänka tanken klar på hur jag hade mått om jag tvingats leva i karantän utan att få en halv ångestattack. Fy Fabian! Jo då, jag vet att man klarar mer än man tror och att det finns väldigt mycket värre saker att bli utsatt för, men ändå. För mig hade det varit fruktansvärt tufft att tvingas vara instängd. Men om det blir så kommer jag att ha väldigt många ärende till matbutiken.🤪
Och hur kallt och blåsigt det än är så är våren på väg. Sju (plus)grader i sjön är ett rejält skutt ”upp”.
Men det är fortfarande gott om plats. I alla fall i vattnet. 😁
Det var betydligt fler i Hammarbybacken. Eller kanske snarare på. Körde ett långpass inklusive 5,5 x 2-km slingan jag har där. Det betyder 11 gånger upp, 11 gånger ner och därmed väldigt trötta ben. Åtminstone blir mina det.
Men hur kämpig den där högen än är så älskar jag den på något märkligt vis. Faktiskt så mycklet att jag redan längtar till nästa gång.
Kram från Ingmarie
Jag har också tänkt på det, hur glad jag är över att bo i Sverige just nu. Får klaustrofobiska känningar bara av tanken på att vara så isolerad som de är i vissa andra länder. Det hade varit enormt svårt att hantera.
PS. I helgen badade vi i havet som var 7 grader, och jag tyckte det var jättekallt. Roligt att du tycker 7 grader börjar kännas varmt 🙂
Ja precis så! Sverige är fantastiskt! Och vad kul att du badade! Helt missat det!😱 Heja! Men jo, 7 grader är kallt. Fast varmare än 3.🤪