Att kuta de vanliga skogsrundorna nu är minst sagt både varierande och ett äventyr. Ibland, faktiskt för det mesta, är det barmark och perfekt fäste. I solen (och medvinden) inbillade jag mig t o m att det nog var lite vår! 😍
Sen emellanåt så förvandlades allt plötsligt till en skridskobana och ibland ännu värre ”bara” isfläckar här och fördom var förrädiska att se när solen låg på. Är fortfarande förvånad över att jag inte stöp i backen ens en halv gång. 😱
Och nej, dubbskor kan och vill inte mina fötter ha. I alla fall har jag hittills inte hittat några de klarar av. Så jag får slira vidare och helt enkelt hoppas våren är ovanligt tidig i år.
Kram från Ingmarie