Vissa vetskaper kan man verkligen leva utan men ibland lär man sig saker trots att man inte vill. Som i dag.
Det går tydligen att köra och instruera ett svettigt och tufft Indoor Running pass med bedövad käft. Ett ”kort besök för lite putsning” hos tandis blev nämligen ett nästan 90 minuter långt inklusive x antal bedövningar och några stygn. Fy bubblan alltså. Fatta mig rätt, jag är otroligt tacksam över att ha jordens bästa tandläkare men därmed inte sagt att jag gillar att besöka honom. Nu hoppas jag i alla fall jag slipper gå dit på ett tag. Har varit lite väl många besök där på sistone. Förutom mina dåliga fot-gener så har jag även fått dåliga tand-gener men jag gör mitt bästa för att de inte ska ta över mitt liv. Gener går att påverka otroligt mycket men inte alltid till 100%.
Hur som helst. Resten av kroppen har i alla fall varit på topp och sånt ska man alltid vara tacksam över. Benen har gått som trumpinnar på alla löppassen. Två ute och två inne. Enda sega var väl uppför Götgatsbacken på hemvägen. Den backen kan verkligen döda vilka ben som helst! Särskilt om man har rygga.
Mitt plåster på den stackars tanden blev det här. Funkar mot allt!
Kram från Ingmarie