Tidig morgonlöpning betyder fortfarande mörkerlöpning men jag märker en stor skillnad på bara några veckor. Nu var det åtminstone ljust när jag gick på bussen. Det tar sig! Och havet är minsann bedårande oavsett tid på dygnet. Månen också.
När jag kom hem hann jag precis svira om, packa ner handduken och ta mig till gymet för ett Bodybalance-pass. Väldigt skönt och ett perfekt sätt att varva ner på. Jag minns första gången jag var på ett sånt pass. Det var i Albuquerque för många år sedan. Sen dess har jag varit på oräkneliga. En del releaser har varit bra, andra mindre bra och en del fantastiska. Jag har märkt att musiken har en stor betydelse för om jag ska gilla ett pass eller inte. (Inte bara när det gäller BB) Den som var i dag var helt ok och övningarna/rörelserna var väldigt bra. Kanske för att det var övervägande yoga-positioner.
Allra bästa nedvarvingen är ändå de där vinterbaden/kallbaden. Då försvinner allt som virvlar omkring i skallen. Man har ju liksom fullt sjå med att andas och som i dag även att se till att ingenting flög iväg.
Var inte i förrän klockan var nästan 17.30 men det var fortfarande hyfsat ljust. Det är en stor skillnad mot för bara några veckor sedan. Tjoho! Jag vet inte hur det är med dig men jag längtar som en tok efter våren och sommaren.
Kram från Ingmarie
Medan man längtar till vår och sommar är det ju inte fel att, precis som du skriver, njuta av vägen dit.
Glädjas åt de allt ljusare dagarna, le lite åt den där nya solstrimman som letat sig in i hemmet. Typ.
För att i nästa ögonblick förgrymmas över ishalkan i löpspåren. Från full fart ned till knappt styrfart, och omvänt, hur många gånger som helst under löppasset.
Den naturliga fartlekens årstid är här 😉
Precis! Det känns som det går väldigt snabbt nu!Vi har ju dessutom barmark och jag tror bestämt vi får vår tidigare hör i söder!