När jag vaknade i morse var det som jag hade en halv pingisboll under tungan. Yrkesskadad som jag är såg jag framför mig hur den svällde, jag skulle få svårt att andas, blev tvungen att åka in till akuten, blev intuberad, förd till IVA och sen typ död….
Nu blev det, som du förstår, inte riktigt så illa.
När jag varit uppe ett tag minskade svullnaden men tandis ville kolla så det blev ett nytt besök. Troligtvis var det en inre blödning plus inflammation som orsakade det hela vilket tydligen inte var helt oväntat med tanke på hur de grävt i mitt stackars käkben i går… Jag var mest lättad över att inte behöva gå igenom mer skärande.
Efter ett sånt här ingrepp finns alltid risk för blödning så dagens löptur blev en extremt lugn historia. Tog mig bort till Årstaviken och runt den för om det hade hänt något så hade det garanterat varit någon som kunnat hjälpa mig. (Det är i princip aldrig folktomt där.)
Lite segt men ändå härligt!
När jag sprang förbi ”min” brygga var det omöjligt att inte sprada. För den som undrar så är det 8-9 grader i vattnet nu.
På något vis har jag traskat/sprungit över 31 000 steg i dag och en hel del av dem blev tillsammans med Kari. När jag bodde här sprang vi alltid när vi sågs. Nu går och äter vi. Haha. Blev en fin runda runt de fantastiska kolonistugorna. Lyllos de som har en lott där för det är makalöst vackert och fridfullt.
Maten blev på Nemnem. Vietnamesiskt med massor av vego att välja på och supergott! Rekommenderas verkligen!
I morgon ska jag hem igen och det känns väldigt bra! Nästa besök hit blir i augusti men först ska jag ha en lång härlig sommar i söder!
Kram från Ingmarie