Inget att förlora

Egentligen hade jag tänkt att det skulle bli säsongspremiär för havs-simning i dag men när jag såg vågorna så tänkte jag om. jag kan absolut simma i vågor men inte solo första gången på nytt ställe och efter lpngt uppehåll.

”I might be crazy but I´m not stupid”

Bada var dock inga problem och i dag ville t o m Anders i! Eller ville och ville, det var väl kanske att ljuga en smula, men han ångrade sig i alla fall inte!

Trots Ingmarie-vädret har jag inte sprungit ett steg och det har varit helt självvalt! Nej ännu har jag inte blivit varken senil eller fått total hjärnsläpp men jag har tagit ett beslut om att ändra om lite och se vad som händer.

Dels ska jag försöka dra ner på antalet löppass. Jag springer ju mest för att jag älskar det men kanske kan färre pass göra att benen blir piggare och fötterna gladare? Newton-skorna är min räddning men inte ens de kan göra mirakel med mina (genetiskt) extremt knöliga och ömmande fötter. Ja jag har funderat på operation men ännu har ingen läkare sagt att det garanterat skulle kunna bli bättre av det, tvärtom faktiskt, så jag håller ut så länge det funkar.

Det jag däremot ska köra lite mer av är styrka. Jag blir ju inte yngre och jag vet att muskler är livsviktigt för åldrandet plus att jag tror det kan vara en fördel rent löpmässigt att bli starkare (igen.)
Turligt nog ligger gymet bara 700 m hemifrån så det blev både ett Body Balance pass och ett styrkepass för överkroppen. (Benen fick ju sitt i går.)

Efter att ha börjat hos kinesiologen Thomas, plus en himla massa positiva inlägg/vibbar från diverse håll, så har jag en önskan jag inte trodde jag skulle få någon mer gång. Jag vill springa en ”riktig” mara igen och den jag vill kuta är Helsingborgs marathon. Visst hade det varit skoj att kuta Stockholm men då får det bli nästa år då det blir ett slags ”jubileum” för mig men först ska kroppen såklart vara med på det hela. Jag ska försöka så får jag se hur långt det räcker. Provar jag inte så kommer jag aldrig veta och det vore värre än att prova och inte klara hela vägen. Har ju faktiskt inget att förlora, eller hur?

Kram från Ingmarie

6 Comments

  1. Anna

    Jag har också hallux valgus på båda fötterna och även om jag inte har så jättemycket bekymmer av det egentligen så ställer det ju helt klart till det när man ska köpa skor, både vanliga och löparskor. I dagsläget använder jag Hoka Clifton Wide vilket har fungerat utmärkt i många år men det är klart att det kan vara roligt att prova något annat också 😊

    Vilka Newtonskor rekommenderar du vid långpass och beställer du någon bredare variant eller är alla deras modeller anpassade till oss med ”knöliga” fötter? 😄

    • Ingmarie

      Jag har provat Hoka men mitt steg passar inte för dem. Känns som jag klampar fram. 😀
      Hittills har alla Newton funkat för mig ffa för de har inga sömmar. Distance är min favvo och den har jag vid lite snabbare fart.Sen gillar jag mest Gravity och Sir Isaac.
      Har du testat dem någon gång?

    • Ingmarie

      Du är en av de som peppat och inspirerat! jag måste ju uppleva det du snackar så varmt om!

  2. "Herr Johansson"

    Nästa års Sthlm Marathon skulle kunna bli ett slags jubileum för mig med (host..host ett 40års). Har dock inga planer på att förverkliga detta, men var inne i city igår för att heja fram några av de 18 000 hjältar och hjältinnor som tydligen kom till start 🏃‍♂️ 🏃🏼‍♀️ ☀️ 😎

    Undrar om de ursprungliga arrangörerna insåg hur stort det här skulle bli, och vilken nytta de faktiskt skulle komma att göra för svensk folkhälsa?

    • Ingmarie

      Vi kan fira 70 år tillsammans! (30 år sedan jag vann det)

      Många gnällde över värmen som vanligt, jag hade älskat den!Och kul att det var fullt även om långt i från alla startade/kom i mål. Vi har en ny löparboom!
      Jag känner ju Anders Olsson som var med och startade och jag är tveksam till om han direkt tänkte på folkhälsan. Snarare på alla löpare som redan fanns. 🙂

Comments are closed.