Om nu någon tror att det alltid är plättlätt för mig att springa så tror den personen väldigt, väldigt fel. Jag, precis som alla andra, har bra och mindre bra dagar men så länge jag inte har ont och/eller är sjuk så ser jag ingen anledning till att inte göra det jag tänkt.
Som i dag.
Jag såg verkligen fram emot ett lite längre pass men så fort jag började springa så kände jag att benen var blytunga. Men jag stretade på i den fart som kändes ok. Genom skogen mot Kungshult och Laröd.
Efter en dryg timme så vände det ändå lite och det var egentligen ”bara” att fötterna gjorde ovanligt ont. Tog mig förbi fina Kulla Gunnarstorp och vidare mot Domsten för att ta Skåneleden tillbaka. I medvind och sol! Underbart!
För att sluta på 21 km fick jag springa några rundor runt huset. Hoppas grannarna hade annat för sig än att kolla ut genom fönstren. haha!
Det må ha varit slitigt i början men jag tänker att det bygger pannben och det blev ju faktiskt lättare efter hand. Ibland är det ju så oavsett vad det gäller och man kan ju inte ge upp vid varje liten uppförsbacke eller hur tänker du?
Förutom mat som återhämtning så fick jag finsällskap i havet av Camilla som är på besök från 08a land. Guppigt som attan och bara kort men roligt, uppfriskande och garanterat mjumma för trötta ben!
Nu kommer jag sova gott och bli redo för fredags-jobb.
Kram från Ingmarie
”Det är aldrig för sent att ge upp”?
Gäller möjligen om man är på väg att göra något dumt som sätter sitt eget, eller någon annans liv och hälsa står på spel. Men vid normal löpning? Knappast!
Brukar köra en mental kroppscanning när det börjar gå tungt.
-Har jag ont någonstans?
-Är jag trött?
-Är min andning för ansträngd?
Om svaret på på någon av frågorna är ja så brukar det hjälpa med att helt enkelt dra ner på farten.
Då brukar eventuell småvärk, trötthet och upplevd ansträngning snabbt försvinna.
Kroppen är en fantastisk skapelse. Man behöver inte vara endokrinolog för att inse att kroppens produktion av vissa hormoner hjälper oss i det här avseendet.
För övrigt är ”pannbensträning” också träning. Dessutom nyttigt för så många andra saker än för bara löpning.
Exakt! Jag kör samma typ av scanning. Oftast är det bara en tillfällig oförklarlig (eller förklarlig) svacka som går över lika fort som den kom. Sen brukar jag påminna mig om jag inte är en maskin. 🙂
Att hålla fast vid en rutin och göra det jag tänkt är viktigt för att jag liksom inte ska slappa till mig.I grund och botten är jag nämligen lat. 😀
Och som du skriver, det är viktigt (för mig) även i resten av livet.