Hallands väderö-dag

Ungefär 3 km rakt ut i havet från Torekov ligger Hallands väderö. Den är inte så stor, ca 3 km lång och 600 m bred på smalaste stället, men i förhållande till sin storlek är ön en av landets artrikaste platser.

Berggrunden består av näringsfattig gnejs som är starkt söndersprucken. Det skapar en terräng med omväxlande torra hällmarker och fuktiga kärr. I söder finns en liten skärgård. Norra delen av ön överkorsas av gångar med mörka bergarter näringskrävande växter trivs.

Många fornfynd vittnar om att människan sedan stenåldern har fiskat och jagat på Väderön. I modern tid har ön varit bebodd året runt under drygt hundra år. En lotsfamilj kom till ön 1844 och därefter en skogvaktare. Fyrfolket lämnade ön 1965, som de sista året-runt-boende. Husen vid Kappelhamn, som även använts av stenhuggare, skogsarbetare, forskare och konstnärer, är nu endast sommarbostäder. I lotsstugan finns idag det sevärda Väderömuseet.

Varför den heter Hallands väderö har jag inte fattat för den är skånsk men det finns en del olika gissningar.

Jag har bara varit där en gång innan för typ hundra år sedan. Eller i alla fall över 25.
Man tar båten från Torekov och stiger av på Sandhamnsbryggan och man kan sen välja att gå någon av alla välmarkerade stigar. Eller så går man alla som vi mer eller mindre gjorde. Det finns också ett litet café där med en smula osäkra öppet-tider.

Ön är oerhört varierande och emellanåt är det rejält utmanande med klippor och stenbumlingar. Här och var betar får, kor och islandshästar, vyerna är hisnande och jag tror banne mig man hade kunnat överleva flera veckor på alla björnbär som finns där. Några sälar såg vi dock inte trots att det tydligen ska finnas gott om dem runt ön..

Vid Kappelhamn hittade vi en perfekt brygga för bad och fika. Kanske den simplaste fikan ever men banan och danskt rågbröd ska banne mig inte underskattas. Det satt som en smäck i magen.

Sista biten tillbaka till båten var lätt-traskad och med helt annorlunda natur. Tack vare att det börjar bli lågsäsong så var vi nästan helt ensamma hela tiden. Jätteskönt!

Vi hann i perfekt tid till sista båten tillbaka. Man kan förvisso bo över om man vill men för oss räckte detta finfint.
Rekommenderar det verkligen!

Den här lustiga hittade jag förresten på min löptur i morse. En röd trädsvamp? Har aldrig sett liknande innan, har du?

Kram från Ingmarie

Hemmadag

Vi höll oss på hemmaplan i dag för tvättkorgen var en smula överfull och jag längtade både efter att få måla och efter att få köra Performance-klassen som körde igång igen efter att coachen haft semester.
Jag var helt inställd på att det skulle vara två veckor till med min favvo marklyft men det hade tydligen blivit ändringar för det var bänkpress på schemat. Först blev jag jätte-besviken för det tillhör inte det roligaste jag vet men det gick snabbt över för det var såklart snorskoj!

Och lite ben blev det också.

 

Det var kanske bara bra att det blev som det blev för jag hade kört intervaller på förmiddagen så benen var lite möra. 15 x 2 minuter med 1 min gå-joggvila. Jobbigt men jag höll mig på den säkra sidan så jag blev trött men inte utmattad. Åtminstone inte förrän jag skulle jogga hem. Då blev jag toktrött. Men det är väl som det ska tänker jag.

Målandet var i alla fall helt osvettigt och det är inte det som kommer ge mig träningsvärk i morgon..

Kram från Ingmarie

Två fester på en dag

Det är ju tur jag inte är 60 ännu så jag orkar med att vara på två fester på en dag.

Den första var min egna på gymet. Var i ärlighetens namn lite småseg innan men det räcker med 5 minuter på det där stället sen är jag igång och fattar inte alls vad kropp & knopp höll på med för (latmask)trams innan.

Den riktiga festen var för Anders. 56 år i dag vilket betyder att han är stor på riktigt nu.

Vi tog båten tillsammans med våra cyklar över till Danmark. Förutom att det var kasst skyltat vart man skulle cykla för att komma med så var det sjukt smidigt. Först på och först av.

Vi hojjade direkt till pampiga Kronoborg slott som, trots att vi ser det nästan dagligen och trots att jag varit i Helsingör oräkneliga gånger, ingen av oss har besökt innan. ja jag vet, dcet är nästan lite skämmigt…

Det kostar 145 danska riksdaler om man vill gå in på själva slottet och jag kan verkligen säga att det är värt det!
Väldigt fint och lärorikt med ”lagom” mycket att läsa och kolla på. Vi har sett utsikten runt slottet både från land och 145 trappsteg upp upp i luften, Hamlet-scenen, de ståtliga salarna, de gigantiska himmels-sängarna, köket och matförråden som tjänarna fick sköta, det gulliga kapellet och hur konstigt allt blir när man blir full. Jag höll på att skratta ihjäl mig när vi var bland speglarna!

Ser du de tre vita husen i mitten? Det längst till vänster är där vi bor!

Vi har lekt kung & drottning, dansat i neon (eller det var jag som gjorde), gått i fängeslegrottornas smala, mörka, låga tunnlar och suttit fast i skampålen (bara jag igen…).

Det finns flera caféer och matställen att välja mellan runt omkring men jag hade riktat in oss på Kaffebaren Strandvejsristeriet som inte bara hade massor av olika kaffe att välja mellan utan även x antal olika kakor och smörrebröd. Hur mumsigt som helst.

Efter många timmar där tog vi oss norrut förbi flådiga strandhotell och hus som mest såg ut som små slott med ett och annat litet pittoreskt med halmtak. Makalöst vackert och jag vågar inte ens gissa vad de där husen som var till salu skulle kräva för månadslön.
Efter Hellebaek ligger Ålsgårde och där finns även Langebro. Här har man byggt upp bryggor så det skyddar mot de starkaste vågorna och massor av stegar att gå ner ifrån. Plus supersmarta korgar att lägga grejerna i så det inte blåser iväg.

Danmark kan verkligen det här med badkultur! Jag höll på att dö lyckodöden och det vet i sjuttsingen om jag inte gjorde det också.

Anders var inte riktigt lika entusiastisk till att bada (!!!) men han skrattade gott åt badankan som dök upp och ner och aldrig ville gå upp. (Dvs jag) Som han sa, tänk att du numera älskar att vara i vattnet och simmar både över och under vattnet utan rädsla!
Jag ska inte säga att allt går bara man vill men man kan bra mycket om viljan finns! Ffa om man vill övervinna rädslor.

Men jag gick såklart upp. Vi satt kvar en stund och bara njöt av vyerna och konstaterade att hit vill vi igen.

Vägen tillbaka till Helsingör var densamma men (förstås) från ett annat synhåll och med en enorm medvind. Det var nog banne mig nästan Tour de France speed på oss! (Nästan…)

Precis jämte Helsingör centrum ligger Varvets matmarknad med alla möjliga och omöjliga maträtter att välja mellan. Kanske inte den största gourmet-maten men väldigt gott, internationellt, roligt och super-mysigt.

En tur genom centrum blev det också innan vi tog båten hem och hojjade uppför alla backarna till det där vita huset på höjden.

En fantastisk dag som jag tror födelsedags-mannen uppskattade även om han kommer få träningsvärk. Det är ett bra minne om du frågar mig.

Kram från Ingmarie

Krapperup & lite annat

Mellan Höganäs och Mölle ligger Krapperup gods.
Förutom godset, alla dess byggnader och marker så finns det en stor park som är öppen att strosa omkring i (gratis) museum, en konsthall och en musikhall, en butik och ett trädgårdscafé.

Vi har åkt förbi där massor av gånger men aldrig varit där. Förrän i dag och vi fick med oss mamma, Ulf och Sheila.
Det är inte det billigaste caféet du kan hitta men utbudet är både stort och varierat och man blir rejält mätt! Dessutom var det galet gott så väl värt både pengarna och ett besök.

Parken är jättehärlig att strosa runt i och innehåller både urskog, dammar, blommor och stora gräsytor. En liten oas helt enkelt!

Det var så himla mysigt att ha dem här och vi hann även med en promenad vid havet här hemma innan de tre skulle norrut igen.

Benen hade jag rastat lite mer ”ordentligt” på förmiddagen med en liten tur i skogen. Märkligt nog var kroppen helt ok efter gårdagen. Den kanske kommer ihåg det i morgon och börjar protestera då. haha

Planen var att jag skulle ta en simtur i havet också men vågorna var lite för galna för det. De var dock perfekta att leka i!

Kram från Ingmarie

Rivstart

Bättre start på semestern än så här är svårt att få.

27 km löpning. Förutom att fötterna gnällde något förskräckligt så kändes det ok. Varmt och svettigt. Precis som jag vill ha det!

1 km simning i havet. Vattnet var magiskt!

En magisk konsert med fantastiska Laleh på Sofiero. Den som inte blir berörd av hennes texter har ett stenhjärta. Hennes budskap är otroligt viktiga och jag hoppas alla som lyssnar på henne förstår drt hon vill förmedla…

Avrundade allt med snudd på obeskrivbar månskens-cykling.

Viist lyckades jag bra med denna första dag?

Kram från Ingmarie

Semeeeeeesteeeer!

Två veckors ledigt är ingen evighet men det känns verkligen så himla härligt!

Vi har i princip inget inbokat och det är så vi vill ha det. Minimalt med klocktider och ”måsten”.

Innan jag gick på detta sistapåetttag-jobbpasset var jag hos tandläkaren för ett, hoppas jag, sistapåetttag-besök även där.
Han var i alla fall jättenöjd så då är jag det också!

Plus ett pass på gymet som jag absolut inte vill ska vara ett sistapåetttag-pass. Roliga saker ska man ju inte sluta med, eller hur?

Kram från Ingmarie

(Untitled)

Om du missat det så kan jag berätta att månen är väldigt full just nu och det brukar till 95% betyda att jag sover som en kratta då. I natt gjorde jag det definitivt.
Därför hade jag låga förväntningar på dagens pass. Lägg till gårdagen och en stark vind från precis överallt så hade jag i princip inga alls.

Sitta inne och glo hjälper ju dock inte mot någonting så jag gav mig i väg. Uppvärmningen kändes mest kantig men så fort jag körde i gång var det som att allt vaknade till liv igen! I alla fall på platten i medvind…

I motvinden blev det desto slitigare och kom den i en uppförs-backe kändes det som jag stod still.

Ändå höll jag de tre första 10-minutarna i nästan exakt samma fart. Den fjärde, som var en bonus, tappade jag på men det gjorde att känslan när jag var klar blev extra härlig!

Jag är också tacksam jag hade vinden i ryggen uppför backen hem.

I kväll har näst sista jobb-passet innan semestern avklarats. I morgon kl 22.30 checkar jag ut och det ska bli riktigt skönt!

Kram från Ingmarie

Finbesöks-sightseeing och PB!

Jag och Lisa har känt varandra sen massor av år tillbaka. Minst 20. Hon var tonåring då och jag hade ett löpar-läger i Falun för Huddinge AIS. Det är som att ha en lillasyster för sen har vi följt varandra i alla år genom ups and downs.
Ibland har vi kunnat ses ganska ofta men oftast blir det bara ett par gånger per år men det är ändå som om det vore senast i går. Så sjukt häftigt!

Förra gången var i maj när jag var i 08a land på besök. Innan dess får vi gå tillbaka ända till för ett år sedan när hon var här på första sight-seeing trippen.

När man får sånt finbesök från storstan av en människa man väldigt gärna ska flytta hit så gäller det såklart att visa de finaste vyerna. Nu är det i och för sig inte särskilt svårt här och särskilt inte om man gör det springandes.

Blev en jättefin runda i min favvo-skog inklusive ett dopp (för mig) och kaffe på Lilla Bruket.
Vi hann att prata om i princip allt från jobb och prestationsångest till löpning och vardagsliv. Löpning måste vara den absolut bästa terapi-formen. Man får en massa må-bra hormoner, frisk luft, motion och tid för att prata.

En tupplur senare (visst har jag sagt att jag äääääälskar tupplurar?) så drog jag till gymet. Hade ingen särskild plan och egentligen kände jag mig inte ens särskilt på g.
Men kroppen du vet. kommer som sagt var aldrig att begripa mig på den. Inte knoppen heller förresten.
Började med lite lätta marklyft och axel-övningar + spänst. Sen hände något för jag lastade på mer och mer och mer och det blev så ”mycket 8allt är som bekant var relativt) att det blev ett nytt PB med 1,5 kilo. Det kan verka lite men allt räknas!

Det var garanterat ingen bra laddning inför morgondagen men vem bryr sig! Nu är nu och PB är PB!

Kram från Ingmarie

Som betald träning

Jag vet att jag skrivit det massor av gånger innan men det finns verkligen många, många anledningar till att styrketräna regelbundet.
T ex så får man starkare muskler, senor, skelett och ligament, man blir piggare, gladare och man får t o m bättre hjärnhälsa. Finns en massa studier och forskning på allt det där och lite till så det är inget jag hittar på. Två-tre gånger i veckan är minimum för mig.

En sak som jag dock är osäker på om det finns studier om är effekten av styrketräning när det ex gäller våra ofta extremt taskiga arbetsställningar (vårda i hemmiljö är inte som att vårda på sjukan) och hur den påverkar det faktum att vi ofta kånkar på många kilo.

Jag är övertygad om att det hjäper att vara flitig på gymet även när det gäller detta och skulle gladeligen forskat om det. Egentligen fattar jag inte varför vi inte får träna på arbetstid som t ex ambulansen och brandkåren får. Det borde faktiskt vara obligatoriskt!
Vi har en hiss när vi ska ut/kommer tillbaka men jag ser det som betald träning att gå upp och ner för trapporna med allt varje gång. Märkligt nog är det i princip bara jag som tänker så…

Kram från Ingmarie

Två olika före jobbet

I går blev det en solskensrunda med sprada innan jobbet. Märkligt nog var benen jättepigga men det kanske inte är så konstigt med dessa vyerna plus solsken!

Jag hoppas förresten passera denna linje i september…

Hjärtat säger helmaran men förnuftet säger halva. just nu är det helt fullt i båda klasserna så jag kanske funderar helt i onödan. Oavsett så kommer fötterna att protestera men eftersom jag är en obotlig optimist så hoppas jag att de just den dagen har en extra bra dag!
Den där (mål)linjen ligger dessutom lägligt nog precis vid ”min” badbrygga.

I dag var det minst  lika blött men utan sprada. Det blev extra sent i går kväll så jag tyckte faktiskt att jag var lite smart som sprang till jobbet så att jag dels fick sova lite längre och dels bara kunde gå via duschen in i ”jobb-pyjamasen”. Det har sina fördelar med arbetskläder!
Tog en extra loop runt favorit-allén. Passade extra bra i dag för den är så tät att det är som att springa inomhus. Dvs regnfritt.

Kram från Ingmarie