Det där crosstraining-passet i går visste var det tog. jag tror banne mig jag hade träningsvärk i precis hela kroppen när jag vaknade i morse!
Men springa ville jag. Den första halvtimmen var det nog dock mer stapplande. Milde himmel vad jobbigt det är att springa med trötta ben!
Tog ett varv på Galgberget och sen ut till Sperlingsholm och utmed Nissan tillbaka hem och en runda runt huset för jag kunde ju inte stanna på 19,6 km….
Solen sken och rundan var jättefin så trötta ben är ju verkligen inget att gnälla över.
Jag var ruskigt hungrig när jag träffade min kära vän Nina så det var tur att maten var både riklig och jättegod på Söderpiren.
Det där gjorde susen och att jag orkade kånka på den megatunga sjukvårdryggan på matchen jag jobbade på. Trevligt att hänga med kollegorna men fotboll är verkligen inte min grej. I alla fall inte en allt för stor del av publiken. Vad är det egentligen med fotboll som verkar locka fram det sämsta hos en del?
Kram från Ingmarie