Det var inga pigga ben i dag men solen sken och skogen var vacker så jag var glad ändå. Just återhämtningen efter ansträngning märker jag har blivit mycket längre de senaste åren.
Känns minst sagt ofattbart att jag en gång i dåtiden exempelvis kunde köra hårda intervaller ena dagen + något mer och sen beta av 30-35 km dagen efter i en fart som var bra mycket snabbare än mina intervalltider nu för tiden.
Men så där är det för alla som har förmånen att få leva och bli äldre så det är verkligen inget att hänga läpp över!
Om du undrar över såren på benen så är de orsakade av en elak bildörr. (!!!!!!!!)
Efter lunch hos mamma och Ulf drog jag till med dubbelpass på Sats innan min egen yoga-klasss. Roligt, svettigt och mysigt. Det gör så ont i hjärtat att denna tid snart är över. Halmstad utan Sats är som en gräddtårta utan grädde…
Kram från Ingmarie