Author: Ingmarie

Från Å till H

Ojämn vecka betyder hopp mellan ställen.

I morse slirade jag runt i Åhus och försökte åstadkomma något som åtminstone skulle lika intervaller. Det gick väl si så där om jag ska vara ärlig…

Den som har kommit på det här med modd, is och slir skulle jag verkligen vilja ha ett snack med för jag begriper verkligen inte hur hen tänkte där. Ingen kan väl gilla det och exakt vad är nyttan med det?

Via tandläkaren och en 100% smidig tågresa (!!!!!!!!!!!!!) kom jag till Halmstad och hann precis lagom till onsdags-myset på Sats. Det är så himla skoj att inte ens för lite sömn, fortsatt bedövad käke (och därmed för lite mat i magen), snöyra eller väsk-kånkande kan stoppa mig.

Nu är jag i Halmstad-lyan och ser med spänning fram emot träningsvärken i morgon. Plus allt annat skoj förstås!

Kram från Ingmarie

Det viktiga ljuset

Måndag igen. Ärligt talat så har jag lite svårt att hänga med just nu. Tycker dagarna och veckorna liksom bara rusar fram och jag känner mig nästan fartblind. Jobba skift hjälper ju inte heller till precis för det finns ingen riktig naturlig start/slut på en vecka. Det är tur att Anders jobbar mer ”vanligt” så jag inte helt tappar tidsuppfattningen och det är ännu mer tur att jag har träningen som både ger energi och lugnar ner. Ganska häftigt när man tänker efter, eller hur?

Snön ligger kvar och någon snäll filur har kört på skogsvägarna så det var riktigt lättsprunget där! Stigarna är lite mer bökiga och knöliga men det funkar. I alla fall när benen är pigga som i dag!

En extra bra grej med att kunna kuta dagtid är att jag får min (livs)nödvändiga dos av ljus. Faktum är att det finns en hel del forskning som visar hur betydelsefullt det är med just morgon- och dagsljus. Det behöver inte ens vara sol men är det det så krävs mindre tid ute. Lampor är inte alls samma grej. Tvärtom kan de störa den circadiska rytmen som styr i princip alla kroppens celler rejält.

Så även om du bara har 10-20 minuter till övers de få timmar det är ljust nu så se till att komma ut och få ljus i ögonen. (Undvik dock att stirra på den eventuella solen!)

Gymet är inomhus så där är det lampor. I massor och antagligen av helt fel sort. (Blått lysrörsljus.) Det vore coolt om de hade kunnat ha mer infrarött ljus! Jag är ganska säker på att alla tränande skulle bli ännu piggare och friskare då!
Jag var hur som helst tacksam över att jag fick ett bra pass.

Kram från Ingmarie

Fortsättningen på SL6

I går sprang jag på välkända vägar och stigar runt byn. Tack och lov för skjutfältet så det blev åtminstone lite halkfritt! Där var det både plogat och uppskrapat. Ibland är militären bra att ha. På stranden och i skogen var det ok och jag höll mig på benen så det var ju bra. Akuten är fullproppad och ortopeden har ändå ingen säng över om man skulle behöva en. Inte IVA heller för den delen!

I dag har jag varit ledig och verkligen kunnat njuta av första advent.

En sån här dag med strålande sol, minusgrader och obetydlig vind kan jag nästan bli lite kär i vintern.
För att slippa springa genom byn, och för att Anders skulle slippa vänta allt för länge på mig, så släpptes jag av vid Äspet för att ta mig via den ”gamla Skåneleden” till den ”nya”. SL 6 från Åhus till Nyehusen har jag sprungit flera gånger men sen har jag fått hitta egna vägar för att ta mig vidare. Nu har man  byggt vidare på denna för att knyta ihop det hela till både Maglehem och Degeberga. Den är inte helt klar och de delar som är det är så nya att de inte ens finns på kartan ännu! Men jag har testat en bit av den och jag säger bara olalllalaaa!

Vägen till Nyehusen följde jag inte helt Skåneleden utan tog istället delvis den fina Sydkustleden.

Nästan direkt efter Nyehusen såg jag de nya skyltarna. Osäker på om leden egentligen bara fortsatte eller ”började om” men hur som helst så blev det en stund med rejäla utmaningar. Om du någonsin har sprungit i sand + snö + backar + is så vet du vad jag menar. Kilometertiderna var inte mycket att hurra för om jag säger så men pulsen sköt i höjden och benen fick mjölksyra så jag maskade verkligen inte.

Det var slingrande roliga stigar upp och ner i skogen  blandat med platta partier utmed havet och förbi alla ålabodarna. Fantastiskt fint!

Precis innan parkeringen i Friseboda träffade jag på Anders. Mycket bra tajming för jag ville ändra den ursprungliga planen.

Eftersom jag ville kuta mer bestämde vi att han skulle hämta upp mig lite längre bort.  Som vanligt kändes det kristallklart var men som vanligt blev det lite tok… De sista kilometerna blev i tung blötsnö i svag uppförsbacke och mina ben tog totalslut men vad gör det? Jag var jättenöjd med 2,5 timme i detta absolut perfekta vinterväder och landskap. Skåne alltså! Man kan bara älska det!


Vid Folkestorp där jag blev upphämtad finns ingenstans att bada så det blev hemmavid på Äspet. Varmare i vattnet än luften denna dag! ( + 2-3 i vattnet och -6 i luften)

Nu är vi hemma igen och jag är både mätt och upptinad. Blir de andra advent bara hälften så bra kommer det bli en riktigt  fin december!

Kram från Ingmarie

Tur man inte alltid vet hur det ska bli

Det är tur jag inte visste hur resten av dagen skulle bli när jag traskade till och från gymet i morse. Lugnt och skönt i skogen och (nästan) alldeles tyst.

Gymet var väl inte så tyst men förutom en hel del pulshöjande aktiviteter så kändes det ändå liksom lugnt. Stressfritt helt enkelt!

Resten däremot, den som tillbringades på jobbet, var som en blandning mellan en cirkus, tornado och polsk riksdag. Det har varit det ett bra tag nu och det börjar bli ganska slitsamt för oss alla men jag ska försöka ladda om för i morgon.

Kram från Ingmarie

Blandat bra & dåligt

En sak jag är både upprörd och ledsen över är hur Kristianstad kommun kunde låta en hel skog huggas ner för att i stället satsa på. att bygga industrier där. Jo det är sant! Det är snudd på skandal faktiskt! Dels skrev byborna långa protestlistor och dels finns det redan ett sånt nytt område som inte är fullt utnyttjat. Tvärtom står massor av lokaler tomma där. Absolut ingen här tycker det är en bra idé och absolut ingen fattar hur de tänkt… Oerhört trist.

Tack och lov finns det ju annan skog att kuta i men hela det där området var ofta en del av mina rundor. Just nu kvittar det nästan var man kutar för det är mest en massa moddig snö och/eller slir och halka.  Det var inte svårt att springa långsamt om jag säger så. haha! Snön lyser onekligen upp och det är bara att gilla läget och hoppas det inte fryser på så det blir en tvättbräda att springa på.

Allt är såklart inte dåligt. Det finns dock några jättebra grejer med både snön och kommunen.

Det är glashalt på vägarna men folk kör väldigt klokt och försiktigt. Mycket bra både för dem själva, mig och sjukvården. Vi har fullt upp ändå… Överbeläggningar precis överallt, även på IVA emellanåt, och ändå ska det sparas. På personal vill säga. Inte på tramsgrejer som munblöjor och värdelösa tester. Tröttsamt.

Kommunen må ha tabbat sig med Åhus-skogen men badhuset i stan är något de har fixat väldigt bra. Jag älskar det! Gott om plats, välorganiserat, bra vattentemperatur, rent, tyst och supertrevlig personal.

Kram från Ingmarie

Så kom den även hit

Snö i Åhus höt inte till vanligheterna enligt The locals och det var ju faktiskt en av anledningarna till att vi flyttade hit… Jag har absolut noll behov av snö men i dag kom den i alla fall. (Som oim den bryr sig om vad jag tycker. haha!)  Inga mängder men tillräckligt för att det skulle bli vitt överallt. Jag är (som vanligt) skeptisk till den..

Jag hann i alla fall precis bli klar med löppasset innan den kom så det var bra! 4 km uppvärmning, 6 km ”snabbdistans” och 4 km nedjogg. Jag tror jag  jobbade på bra för jag blev helt genomsvett trots att det var 5-6 minusgrader.

Efter att ha pluggat och gjort ett tandläkarbesök, som kommer bli flera och väldigt dyrt, var jag med på ett ”Crosscage-pass”. Det var en för mig ny instruktör och passet var både roligt och utmanande så jag kommer prova igen!

Som du vet är jag ju ingen vintermänniska. Om jag fick välja hade det räckt med en månad vinter, två månader höst, tre månader vår och resten riktig sommar. Jag tror att det är just det där faktumet att sommaren är så förbenat kort gör att vintern känns ännu jobbigare. Särskilt när vi så sällan har en riktig sommar med mycket sol och värme. Förutom träning så är det som håller mig från det svarta depp-hålet utan tvekan baden. Jag ångrar dem aldrig. Inte ens de i snö och isvindar.

Kram från Ingmarie

Upphettad

Strålande sol ute men jag valde inomhus innan jobbet. Egentligen precis hur knasigt som helst!

I ärlighetens namn var det ganska skönt för jag ville verkligen svettas. Något som är ganska svårt när det blåser isvindar och är minusgrader ute. I alla fall för mig. Det krävs en hel del värme och ansträngning för att jag ska bli överhettad rent fysiskt. Inte så konstigt då att jag helst vill ha sommarvärme och sol!

Kram från Ingmarie

När (t o m) jag gillar vintern

Ingen blåst, några minus och frostigt vitt, klar luft och halkfria stigar. Då gillar t o m jag vintern!

Det är modd, (djup)snö, halka och blåst jag verkligen ogillar (läs avskyr) så jag röstar för att det fortsätter så här!


Hur gillar du vintern ? Om du ens gillar den vill säga.🤪

Kram från Ingmarie 

Del av SL 4 + Snogeholm + Sövde

Några mil söder om Sjöbo ligger Snogeholms strövområde och slott. Jag har varit här en gång förut men det var flera år sedan vid starten på TGS-racet så jag varken hann eller fattade vilken guldklimp detta stället är.

För att jag skulle bli klar ungefär samtidigt som Anders så blev jag avsläppt vid Vitabäck för att följa en del av Skåneledens SL4 som går genom Österlen. En trevlig etapp men lite för mycket stenar för att jag ska ge den högsta betyg.

Den blir dock bättre så fort man kommer in i Snogeholm och hade det inte varit för att det fanns så mycket att upptäcka där så hade jag lätt kunnat fortsätta! Det lär jag också göra så småningom.

Det finns (nästan) hur många olika slingor som helst att välja mellan och jag var banne mig på alla och härjade runt. Förutom att jag träffade på Anders en gång så mötte jag bara en endaste löpare till. Ofattbart! Det var åtminstone några som var ute och gick. Var det pga minusgraderna det var så folktomt?

19 km senare var det enda jag frös om händerna och ansiktet men det gjorde att picknicken fick vara i bilen. Ska man fika ute i 4-5 minusgrader krävs extrafiltar och kanske t o m en brasa.

Nu hade dock det där badviruset planterat sig i min skalle igen och då är det inte mycket att göra mer än att lyda trots att man redan innan undrar hur man ens ska kunna lämna bilens värme. Jag hade fått tips på en badplats i Sövde några kilometer längre bort och jag är så himla tacksam och glad över att jag löd!

Lite längre bort satt ett gäng i en bastu och kanske undrade de vad jag höll på med?

När vi sen åkte hemåt hade den finaste väglampan tänts åt oss! Visst har jag sagt att jag älskar månen? Och solen.

Kram från Ingmarie