Maxad lördag

Vi har, i alla fall som jag ser det och i alla fall i vår del av världen, alltid minst två val. Antingen kan vi se det som är bra eller det som är dåligt. Därmed inte sagt att det alltid är så himla enkelt. Sjukdom, dödsfall, misär och orättvisor är aldrig något ”bra” no matter what, men i eländet finns alltid, alltid någon liten strimma ljus tänker jag. Det är just den vi kan välja om vi vill se eller om vi vill stanna kvar i mörkret.

Matförgiftning/magsjuka är ju inte precis någon stor eländesgrej men det är ju inte precis lattjolajbans eller något man strävar efter. Ändå tänker jag, som jag skrev i går, att den nog ändå var ganska bra. Om det inte hade hänt hade jag högst troligt kutat på för mycket efter den lyckade helgen och sen hade ryggen varit skrot igen. Eller så hade jag hittat på någon annan dumhet.😜 Nu tvingades jag vila både bokstavligen och bildligt talat för jag var totalt utslagen i typ två dygn.

Resultatet verkar ha blivit en slags dopingfri Red bull-turboeffekt.

I dag har jag nämligen först hunnit med att yoga, städa, tvätta, handla, laga mat och röja/slänga skräp. Jag är gräsänka hela helgen så det var bara jag som gnetade. Ingen ”fuskhjälp” alltså.

Plus att jag har hunnit med ett löppass inkl Sprada.😍









Och ett rejält gympass där det minsann blev både PB och uppnått mål. 150 kilo med kälken kaboooom!💪🏻Ska jag greja mer måste jag nog dock skaffa spikskor eller rejäla dobbar så jag får grepp…




Och ett ruskigt bra simpass. För första gången ever fick jag simma om och simma om varenda en på min bana. Förvisso den ”långsamma”, och förvisso bara fyra pers, men jag väljer att tänka att jag gjort framsteg för det har aldrig hänt innan.😁


Och nu har jag skrivit klart det här med!😃

Kram från Ingmarie

Saker jag gjort…

…hittills denna långlediga påsk. Och som jag för all del gillar att göra vilken (ledig) dag som helst! För det är väl det livet går ut på tänker jag. Att själva meningen med vår tid här på jorden är att göra saker vi gillar och fylla dagarna med sånt som känns meningsfullt för en själv. Åtminstone mestadels. Vad är det annars för mening liksom?

För mig innebär det t.ex:

* Springa utan att ha en plan eller behöva passa någon tid. Med en hyfsat glad rygg! ❤️


* Känna vårsolen mot kroppen och känna den där ljuvliga speciella lukten den åstadkommer när den värmer upp jorden. Och att kunna se de första vitsipporna.❤️



* Sprada! Förstås.😍 Den största av alla endorfinkickar. I alla fall som jag vet om.






* Powernaps. Vilken gåva det är! Tror det är absolut bästa dopingen men helt utan biverkningar och 100% lagligt.


* Känna att jag blir starkare och starkare. 145 kilo med ”kälken” och 24 ”riktiga” burpees. (Okej, jag vilade lite mellan några men ändock. 24 är 24 oavsett och det var ju under samma pass.😀)





* Yoga. En liten stund varje morgon borde alla ge sig själva.💕 Just keep it simple.


* Fika och hänga med en vän som Sophie. När vi ses blir det alltid djupa, viktiga samtal om livet och allt vad det innebär. Ibland är jag rädd för att just samtalet mellan människor IRL håller på att försvinna i denna cybertid. Tror nämligen det är livsviktigt.


* Ha en hel 50-metersbana för mig själv. Vilken otrolig lyx!💕 M.a.o är det inte i simbassängen 08a-människorna firar påsk. Förutom jag då. Och en handfull till.


* Få vara med på  Daniels sista 2-timmars spinning för säsongen. Episkt! Och bland det tuffaste, jobbigaste och svettigaste so far.



* Hänga i soffan, kolla film och käka tillsammans med Anders. Bästa sättet att slöa på.


Vad har du fyllt dina påskdagar med för skojigheter?

Kram från Ingmarie

Födelsedagsparty med extra allt

Jag är en oerhört lyckligt lottad människa på många olika sätt och vis. En är att jag har vänner som Annelie som bjuder med mig på födelsedagskalas extra allt.💕 Hon är en av mina stora förebilder och inspirationer här i livet. Annelie har visat att man från ett liv med missbruk, cigaretter, icke simkunnig och ett fysiskt vrak kan bli både fri från droger, Ironwoman och framgångsrik entreprenör. Det här är tjejen som bl.a kör de tuffaste loppen, ordnar välgörenhetslopp och har två superpoppis poddar. Swimrunpodden och Beroendepodden. Verkligen lyssningsvärda!

Hur som helst var gänget som skulle hänga med sådana där som tuggar trail-löpning till frukost och då gärna minst 5 mil. Ja du fattar va? Jag är ju inte bra på någon av de där grenarna även om min rygg är på superbra humör.

Men det är en annan grej som utmärker alla de här människorna, precis som alla mina riktiga vänner. De är otroligt snälla, omtänksamma och ödmjuka. Så därför var det faktiskt inga som helst problem för mig att hänga med ut i skogen trots snår, rötter, klippor och annat bröte.


Och vilken  runda vi fick!  Jag, Annelie, Anders, Paula, Mikaela, Fredrik, Malin (en bit), Jan-Erik och fyrbenta Vanja. Grusvägen till Hellas och sen på trails runt sjön. Roligt, njutningsfullt och vansinnigt vackert!







En annan bra grej med gänget är att det finns fler som gillar att Sprada. I alla fall två. Annelie och Paula. De där brudarna är stentuffa! Hoppar hämningslöst rakt ner i vattnet och Annelie t.o.m simmade lite. Så tuff är då inte jag. Jag håller huvudet torrt.






Till mitt (feg-)försvar så ”fuskade” jag dock inte med någon bastu efteråt. 😜 Däremot myste vi alla en stund inne i det superfina caféet. Fattar inte hur jag lyckats att aldrig ens gått in där förrän nu. Kan man få pris för en sådan dumhet? 😳

Go rumpvärmare.😍

Paula, Jan-Erik och Mikaela.

Jan-Erik.

Fredrik.

Anders

Annelie.

 

Det gick riktigt bra att kuta hem sen med. Faktiskt så bra att jag tog en omväg! Heja ryggen! Igen.😊

Och heja vädret som höll sig lugnt ända tills jag skulle cykla hem från Hot vinyasa-yogan i Sjöstaden.


Tur det var mycket uppför så jag höll mig varm. Och i skogen så det blev lite lä.


Och att jag byltat på mig. Massor!


Men jag röstar för vårvärme. Omedelbums!

Kram från Ingmarie

Dagarna efter…

Det ofattbara är fortfarande lika obegripligt.  Tusentals av människor har sökt sig till platsen där det hemska hände för att hedra de som drabbats.


Det är nästan omöjligt att beskriva stämningen som infann sig den stunden jag var där i eftermiddags. En slags blandning av sorg, lugn, samförstånd och gemenskap. 



På något vis vill jag tro att ur detta hemska kommer det gro något bra. Att de fem, fyra människor och en hund, som dött  och alla de som drabbats på olika vis inte gjort det förgäves. Jag vill tro att ur allt detta kommer vi skapa ännu mer kärlek, medmänsklighet, vänlighet, öppenhet, solidaritet och förståelse. Och vi kommer kämpa ännu starkare mot hat, våld, ojämlikhet och orättvisor för ondskan och rädslan ska inte vinna. Om du inte lyssnat på Damon Rasti och Nisha Besaras tal, och allt det andra från Kärleksmanifestationen på Sergels torg i dag, så gör det!!!! Finns på Svt.


Jag vet att många människor, med all rätt, är rädda men jag vägrar låta mitt liv begränsas av några få människors sjuka beteende. Mitt liv är nu och det vill jag leva så fullt ut jag bara kan.

I helgen har jag därför bl.a åter igen fått uppleva känslan att bli trött av att springa och lyckoruset av att Sprada.💕






På gymet i går var det ovanligt mycket folk för att vara en lördag och jag fick till ett riktigt bra pass. Ett sånt där som känns i dag du vet. Och antagligen ännu mer i morgon. Lyckades t.o.m impa på ungdmarna lite när jag härjade med den där ”kälken”. Tänk att en sån mackapär kan vara så vansinnigt kul och skapa så otroligt mycket jäklar anamma! Nu är mitt mål att de där 130 kilo jag klarar ska bli (minst) 150!


Snart kommer det där braiga 2-timmars spinningpasset förvandlas till ynka 1 timme så det gäller att passa på trots vårsol ute. Den hinns ju med den också tänker jag.  Lika tufft som alltid. Och lika svettigt…


På Eriksdalsbadet är det Stockholm swim open just nu. En gigantisk tävling med några av de allra bästa. Coolt! Det gör dock att vi vanliga dödliga har ytterst få banor att samsas på men det funkade oväntat bra faktiskt. Lyckades hålla mig från både fotkrafs och tåspark.😜


I går hade de, som många andra gör dessa dagar, hållit en tyst minut och utanför blev vi alla åter igen påminda om det som hänt. Om vi nu ens kan glömma oavsett… 


Jag älskar Stockholm ännu mer efter det här och till dig som läst ända hit vill jag bara säga: lev ditt liv och låt dig inte skrämmas av detta för det hjälper inte någon. Allra minst dig själv.

Kram från Ingmarie

Några saker jag inte begriper…

…och som någon gärna får förklara för mig.😀

1: Hur kan man tro att vegomat inte är både gott och mättande? Särskilt om den kommer från The Plant och särskilt braigt blir det när den kan ätas ute i solen och man har finsällskap av  bästa Thomas. 😍 Snacka om multilycka för som jag längtat!





2: Hur kan man cykla ett helt spinningpass utan att bli svettig? Min svett regnar! Och det skvalpar i skorna efteråt.😳



3
: Hur kunde jag en gång i tiden inte gilla, eller ens vilja, simma? Nu för tiden känns en halvtimme för lite men jag gör det oavsett just för att jag numera älskar det!



4;
Hur kan man låta bli att Sprada?  I synnerhet en vårdag som i dag! Magiskt! Vilken livskick!





Kluriga undringar, I know, och jag har då inga svar hur mycket jag än klurar.😜

Kram från Ingmarie

Minitraining-camp en helt vanlig onsdag

Har du tänkt på att när man har en (nästan) helt ledig dag mitt i veckan så kan man också ha en minitrainingcamp-dag mitt i veckan. Jättekäckt tycker jag!

Började i ottan med ett bra simpass. Bästa Fredda hakade på och även om simning är ruskigt osocialt så hann vi babbla åtminstone en liten stund mellan varven. Sånt är ju också viktigt och ingår absolut i ett trainingcamp hur litet det än är.




Frukost, lite jobb och en kort siesta på det så är man ( läs jag) redo för en gå-jogg tur. Diskbråcksryggen är som den är och jag vet liksom aldrig riktigt hur det blir när jag ger mig ut. I måndags var det mest skit, tror längsta joggbiten var max 3 minuter, medan i dag tog det 20 min. innan jag ens funderade på att pausa. Skumt va?


Totalt så blev det en hel timme jogg utan problem! Gick endast. när det blev asfalt men det var alltså ”utanför” den timmen. Förklara det om du kan! Vi får väl se hur det känns i morgon men drömmen om Utö kom plötsligt tillbaka igen. Och sånt är ju värt att fira med en Sprada! Dubbelt dessutom för nu är ”min” sjö så pass isfri att det går att hoppa i den.? Att det kom snöblandat joxskit uppifrån sket jag i.






Det där är en livskick utan dess like och jag har lovat mig själv att den dag jag är på väg att lämna jordelivet så ska jag i alla fall inte ångra att jag inte tog till vara på Sprada-tillfällena.?

Mer mat, lite mer jobb och sen tuben till svettrummet.


Aaron som har klassen är obeskrivbart bra och eftersom man mäter både watt, kadens och puls så är det snudd på omöjligt att fuska. Om man nu vill det vill säga. Jag vill bli skittrött och skitsvettig! Och det blev jag!



Men sen har jag faktiskt inte hunnit med fler aktiviteter. Såvida äta inte räknas som en sådan. ?

Kram från Ingmarie

Att (våga) vara i stunden

Ibland tror jag vi människoknytt tänker alldeles för mycket. Vi funderar, analyserar, ältar samma tankar om och om igen och är antingen i dåtiden eller framtiden och sällan i nutiden. Jag gör åtminstone det om jag inte är uppmärksam. I stället borde vi kanske sträva mer efter att vara här och nu. Be in the moment. Släppa taget om det som varit och det som ska komma helt enkelt eftersom vi inte kan göra ett skvatt åt det. Och det är ju i nuet vi faktiskt lever. Inte då och inte sen.

Att vara i stunden är en konst, särskilt i vårt samhälle där allting sker i racerfart, och för en del kan det nog även vara både läskigt, skrämmande och t.o.m tråkigt. Och vem vill uppleva något av det där när man så enkelt kan fly genom olika aktiviteter och stimuli. Att vara i stunden kan ju även innebära att man kommer på att man inte alls gillar sin verklighet. Att man egentligen vill leva ett annat slags liv. Ett liv som kräver förändring av den nuvarande stunden och sånt kan förstås vara skitjobbigt!

Men jag tror att om man ”vågar” stilla sinnet, och kroppen, så kan det ske både små och stora grejer inom, och runt, oss. Jag vågar t o m påstå att det kan ske underverk. Yogan är ett fantastiskt verktyg för att landa i stunden. Glöm det där med coola och ”perfekta” positioner. Yoga handlar om att skapa medvetenhet och vara i nuet. 

I dag hade jag turen och förmånen att få vara med på Jenny och Isabellas event Dive deep på Ester-Adele.


Tre (!!!) timmar lugn, reflekterande och återhämtande yoga som försvann ofattbart snabbt. Det här var bland det coolaste jag varit med om under min yoga-livstid och en inre resa som inte liknar något jag upplevt tidigare. Tack och lov kommer det fler tillfällen för det här vill jag vara med om igen!?


Ett annat idiotsäkert sätt att vara i nuet är att Sprada. D.v.s springa+bada+springa. Inget bastufusk! Det finns nämligen inte en chans i världen att man tänker på något annat än att andas. Och att få på kläderna igen. ? Lyckoruset får man på köpet. ?





Kram från Ingmarie

Typiskt bra lördag

Det är barmark nästan överallt nu men isarna ligger fortfarande tjock på varenda sjö i min närhet. Utom på ett ställe. Vid Hellasgården finns en liten vak som bastubadarna använder. Den finns där nästan oavsett väder men eftersom stigarna genom skogen varit isbelagda de också så har jag inte kunnat ta mig dit. Förrän i dag. Som jag har Sprada-längtat! Jösses!?






Och jo, det var svalt. Men det är ju liksom det som är grejen.? När man väl kommit upp och fått på sig kläderna blir det en fantastisk uppvärmande blodrusch i kroppen! Jag lovar!

Kicken satt i resten av dagen. Gick som tjohejsan på gymet. Kommer nog aldrig bli någon ”riktig” muskelknutte men jag jobbar i alla fall på det.?


I min värld är ju träning i sig en belöning och ett privilegium, men jag är så lyckligt lottad att det braiga inte var slut där.

Mysfika med bästa Sophie är alltid rätt. Vi är världsbäst på att på nolltid dyka rakt ner i livsviktiga samtal. Fina cappuccino lyckades vi också få.


Jag och Anders var även på en nästanvärldspremiärDen må vara galet förutsägbar men det spelar ingen roll. Det är en magiskt vacker film! Se den! På bio.?


Hur har din lördag varit?

Kram från Ingmarie

Topplördag

Min ” vanliga”, och närmsta sjö är helt Sprada-stängd nu. Isen gör det omöjligt att ens doppa tån.?


Men när det är så perfekt Spradaväder som i dag får man inte ge upp så lätt. Och jag har tack och lov ett ställe som nästan alltid har åtminstone ett litet hål oavsett  hur tjock isen är. Hellasgården. De har nämligen bastu- plus sjöbad året runt.? Jag kör ju dock mer natural. Springer mig varm, av med kläderna, bada, upp igen, på med kläderna och sen är det bara att springa vidare.? Fast jag behöll mössan på. Och underkläderna. Jag vill ju inte chocka omgivningen mer än nödvändigt. ?





Och ja, det är svalt i plurret nu om du undrar.? Men det är ju liksom det som är grejen! Det är nu blodrusningen och endorfinkicken är som störst och härligast. 

En annan slags blodrusning och endorfinkick var spinningpasset med världens bästa Glenn som instruktör. 90 minuter fullt ös där puls- och wattmätningen direkt avslöjar om man maskar.


Men jag skötte mig. För när det klafsar i skorna av svett vet man att man jobbat på ganska bra. Helt klart hjälpte det att ha världens bästa Fredda på hojen jämte. För du vet hur det är. Vänner ger energi och energi ger ännu mer energi.



Hur har din lördag varit?

Kram från Ingmarie

Det lönar sig att Sprada

Kommer du i håg när jag i juli berättade om att Salming tyckte Sprada var en cool grej? Jag vet ju att det är det men extra kul var det allt att ”min uppfinning” nått så där långt. (Tveksam dock till att Salming himself Spradar…) Flera stycken påpekade dock att det där var ”mitt” ord, om man nu kan äga ett ord, som de använde i sin reklam. Det var förresten så jag fick reda på det för jag har verkligen noll koll på deras aktiviteter.

Hur som helst så ville de som tack för lånet ge mig lite grejer och vem säger nej till något sådant? Inte jag i alla fall. Så efter först en massa velande hos mig (tänk dig liksom våndan att behöva välja bland en massa fina grejer), och sen fipplande hos en posthantering som inte verkar funka någonstans, så kom till slut ett paket.

img_7171salm1

Och i den låg det här:

img_7172salm2

En tjusig rygga, en superskön tjock huvtröja och en finfin jacka.  Sånt får ju liksom dubbelfiras.

img_8634

img_8710

Nu hoppas jag något mer företag fattar grejen med Sprada för det här var ju hur bra som helst.  🙂  Jag menar, tänk att få fina grejer bara för att jag har roligt! 🙂

Kram från Ingmarie.